Nja, har ingen rex själv. Men alla jag stött på har varit riktigt trevliga. Någon har kanske varit lite "reserverad" i buren. Men aldrig menat något dumt.. (; Men det är väl lite från individ till individ samt hur mycket tid man ägnar åt dem. ^^ ~ Med vänlig hälsning, Amanda ~ www.Uniqs.weebly.com

Jag känner inte igen det. Mina rexar är gosmonster som är hur härliga som helst. De är mina bebisar.

Håller med :)
De har verkligen egen vilja, men det tycker jag är bra för det visar att de ha karaktär och personlighet.

min jumjum har varit väldigt revirbenägen men har bättrat sig, han har sina dagar då jag inte får röra hans grejer.

Annars är han en ängel, förrutom att han skvätter och juckar på mig.

Jag känner igen mig, mina Rexar har mest personlighet om man jämför med de övriga kaninerna. :)

Min Nogger ♥

Härligt foto!! Jag har bara rex och de är härliga, rymningsbenägna(=påhittiga), kastar gärna bort matskålar o annat som står på fel ställe, bäddar iordning höet så det ligger bättre än där jag la dit det(!) har tränat trix som "kom upp i knät", stå på bakbenen, det var lättare att träna än jag trott. :-) (Systrarna gosar på soffan)

Åh va mysiga bilder.. :) då var jag inte ensam om att tänka detta då ^^ och det där med att saker inte får stå på fel plats stämmer! :P Mycket egen vilja i de små liven :)

Haha jo jag tycker allt också att rexar är speciella :)

Så himla envis, gosig, hyper, intelligent och lättlärd kanin har jag aldrig haft + han är ett matvrak x)

Visst har man haft envis gosig men lat. Och även hyper, intelligent och lättlärd men alltså aldrig alltisammans liksom :D 
+ personligheten är så stark och de vill så mycket!

Jo min rex kastar också runt toarullar eftersom det brukar vara godis i dem, ibland ifall det inte finns tillräckligt gott hö i höhäcken kan den vara på andra sidan buren av okänd anledning, sen ifall det blivit lite tråkigt medan man vart ensam kan det ju mööjligtvis komma "liiite" spån utanför buren. Sen ifall jag inte vaknat upp tillräckligt tidigt så kan givetvis toaletten vara på andra sidan buren också

Han är även väldigt uppmärksamberoende av sig, måste ha uppmärksamhet och kan bli väääääldigt avundsjuk om du håller på med andra djur eller möjligtvis dator. Min laptop har ett tuggmärke efter min kanin som tyckte att han var mycket viktigare i just den stunden som man inte ger honom uppmärksamhet.

Höll på med min kompis hamster för nån vecka sen och när han såg det kom han som en blixt, vad är det där för något, kolla här är jag, nu sitter jag här på ditt knä ser du mig hallå här är jag, vad är det där för något, jaja men ser du mig,kolla vad jag kan göra, fjäskar också hallå ser du mig!! x)

Enklaste sättet att charma till sig min rex är att ignorera honom för att då kommer nyfikenheten ta över och så kommer han komma till dig ändå undrande varför du inte gav honom uppmärksamhet

Även som det så var han också revirbenägen + skvätte så vi kastrerade honom, han blev lugnare men fortfarande samma kanin. Han är fortfarande revirbenägen när det gäller favoritställen som under sängar och mattor man kan bajsa på xD

*la till bild för att jag glömde det* xD Här står han på tå som jag lärt honom med klickern

#7, det du beskrev kände man igen sig ^^ jag kastrerade också min, men han blev helt konstig efteråt.. Som om han blev deprimerad eller nåt och sån var han i 3 månader men sen blev han bättre..

Sen hände något jättetråkigt i somras som har gjort att hans personlighet osv har rubbats lite men han är påväg tillbaka att bli som vanligt.. JAg skulle åka till öland med mamma och pappa.. Min bror stannade hemma och jag ville inte att han skulle ta hand om min kanin (han är så elak mot honom och jag han i buren bara för att han MÅSTE FÅ KLAPPA fast jag blir fly förbannad på han när han gör så) så jag lämnade bort honom till en väninna till mamma.. Allt funkade bra och han sa att han hade ätit.. Sen morgonen när vi skulle åka hem, jag hade inte riktigt vaknat men vaknade av att mamma pratade i telefon.. hon sa ungefär "Jo.. Men det är sånt som händer.. Finns inte så mycket vi kan göra… Men jag ska försöka berätta det för henne nu.." så vaknade jag till och det kändes som nån stuckit en kiv i magen på mig det slog mig direkt.. Pricken är borta.. mamma kom sen och satte sig och berättade att buren varit tom nu på morgonen och att hästarna hade stirrat runt i hagen (våra hästar gick i hagen bredvid deras hus) sen att den lilla luckan nere på buren trillat loss.. sen att de låg tussar i hela trädgåden.. Jag satt o grät som en idiot och skakade och visste inte vart jag skulle ta vägen.. så gick ut sen ringde jag till min pojkvän och berättade vad som hänt och han lyckades lugna ner mig.. När jag pratat med han en timme ringer hon som passat honom tillbaka och säger att hon hittat honom men han verkar lite konstig..

Han hade altså blivit jagad av något djur men kommit undan! Han hade gö,t sig bakom hjulet på hennes bil och där satt han! Så hon plockade in honom och kände igenom honom, endast lite sår på öronen hade han fått.. Men då förstod jag verkligen hur mycket han betyder för mig den där envise lille skiten.. Min lilla bebis :)