Underbart att få läsa!

Nej stackarn :(
Tur att hon kom till dig :)

Usch vad hemskt. Man blir så himla upprörd över hur folk beter sig. Men underbart att höra att hon kommit till dig. Det värmer. Jag tror du kommer få mkt kärlek tillbaka.

Förresten, är hon mkt överviktig? Man kan ju tänka sig att de proppat i stackarn.. med tanke på deras planer.

hemskt.. 9 kg jätte i en 120bur.. alltså kaninen måste ju nästan ha suttit fast i själva buren

Man är glad att det finns personer som dig.

Ojdå.. egentligen skulle man vilja att hon fick komma till veterinär för total genomgång.. Man kan ju undra om hon har sår på hasor/rumpa av den behandlingen.

Men om hon låter dig hantera så du kan klippa klor så kanske du kan kolla igenom henne också. Problemet är väl om hon är väldigt rädd och inte vill låta sig hanteras.

Jo hon är ganska överviktig:/  Hon kunde hoppa max två steg innan hon stutta i nästa vägg så att säga.. och han själv tycker att det är en stor bur!!

Jag ska låta henne bo in sig lite sen ska jag försöka känna igenom henne och klippa klor men jag tror det kan bli svårt..:(

#4 Inte ens laglig till en jättekanin :/ suck säger jag bara :/

Blandade känslor när jag läser sånt här. Underbart att det finns personer som du, men rent av skrämmande att det finns människor som kan göra så mot djur och andra människor. Vi alla lever, vi alla har känslor och vi alla kan känna smärta! Men jag fattar inte riktigt, varför skulle han föda upp ungar och sedan döda dom? För att han tyckte det var kul eller?

#6Finns många som föder upp kaniner för slakt. Inget ovanligt.

#7 Antingen är jag för dum för att förstå eller så finns det inte i min värld att man kan göra så. Fattar fortfarande inte varför. Varför ha ett djur sen slakta det direkt? Nej, jag är rätt dum så har svårt att fatta saker ibland… Är trögtänkt helt enkelt.

Usch, man får lust att anmäla såna personer!  Vad tur kaninen har som blev räddad av dig!

#4 Ja det låter som om du kanske kommer få jobba på att få förtroende. Jag kan bara tänka mig att hon måste vara jättenöjd med sitt nya hem med nyttig god mat. Man kan ju också stilla undra hur hennes tänder mår.. jag menar för att gödas så behövs ju inte så mkt hö..  Får väl ha koll på att hon äter sitt hö.

Men återigen, underbart att hon fått dig till sin människa.

Tur att du ska ha hand om henne, dock kan det bli svårt att vinna förtroande. Men ändå! 

kaninliv.bloggo.nu

Nej det såg inte ut som hon fick så mycket hö där.. Hon har knappt rört pelletsen hon fick igår utan mumsar hö hela tiden nu iaf. Hon är  nyfiken och kommer fram, har inte försökt klappa henne än men det känns kul att hon inte sitter och skakar i ett hörn iaf! :)

#6 De flesta som föder upp för att slakta själv gör det för djurens skull, så att de slipper långa transporter, trånga burar/utrymmen osv.

Andra gör det bara för att…eh… Slippa gå på ica kanske?

TS, vad skönt att du fick henne! Stackars "liten". Och en jätte behöver ju åtminstone 2m för att sträcka ordentligt på benen :S Förstår inte hur han tänkte, tycker själv att min jättes bur på 2kvm är liten ibland :P

Lycka till med henne! :D

Vad givande att få läsa en sån hemsk historia med gott slut!

Vilken vändning för henne! Hoppas ni kommer passa bra ihop!

Jag adopterade en vanvårdad/bortglömd kanin en gång i tiden. Vi passade ju inte riktigt till 110% utan Gubb With Nose som vi döpte honom till kallades gubb eller Gubber var ju snarare själsfrände med min bästa väninna så vi sa att det var hennes kanin men han bodde hos mig.

Dock dog han strax efter att Willy knubb var tvungen att avlivas :(

Men han blev ju runt en 8år iallafall enligt vad den förra ägaren påstod att hans ålder var. Willy var också 8. Och dem var lite av kompisar faktiskt. Eller så med galler emellan brukade dem nosa på varandra och vara mycket intresserade och inte alls aggresiva. Tänkte lite att dem var kompisar och Gubb blev så ledsen när Willy knubb gick bort att han inte orkade leva längre. Tog ju bara 1-2 månader innan Gubb dog.

Den kaninen hade det fruktansvärt. Det var så att han hade det toppen hos sina förra ägare. Levde lyx livet som kanin tills dess att ägarna försökte skaffa barn. Och Gubb hamnade bara längre och längre ifrån huset. Och tillslut hamna han i en liten galler bur i stallet där hästägare slängt schabrak och grejer ovanpå buren. Jag red där och det tog mig ett halvår innan jag ens visste om att det fanns en kanin i stallet. De låg saker över buren jämnt och Gubb kunnde inte se något som fanns utanför buren. Han mer eller mindre gick på sina klor och såg alldeles tilltuffsad ut. Från en rädd, osäker och bortkommen kanin helt utan självsäkerhet och självkänsla som aldrig rörde sig ens en millimeter även då jag släppte honom i hagen m.m. Till en stensäker, lycklig kanin som fick lära sig att ta för sig av vad livet hade att ge nu när det fanns så många.

En så extrem förändring. Men han var ju alltid speciell. Tog inte för sig eller tog mycket plats som min dåvarande kanin Willy gjorde. Men han blev en fin kanin, speciell kanin men han var lycklig av andra anledningar och behövde inte ta så stor plats och vara med överallt. Han tog det lugnt och njöt av att få vara en medlem i min familj och omtyckt och omhändertagen dag ut och dag in. Hans sista år blev lyckliga för honom och det ger en bra känsla i kroppen.

Adopterat många råttor vanvårdade som oönskade. Och har aldrig varit med om ett vanvårdat djur som inte gjort förändringen och börjat utvecklas. Tagit olika lång tid bara. Sen förändras ju inte allt vissa beteenden sitter i föralltid men sålänge man kan hantera det som det är och ge djuret tid och plats så kommer du garanterat ha ett djur som älskar dig och tycker du är en hjälte som kommer göra ALLT för dig. Bara man kan arbeta tillsammans och trivs med det så kommer framstegen sakta men säkert.

Mycket givande det där med att adoptera djur i nöd.

Härligt att det finns folk som du!