Bli kompis med kaninerna
Hejsan!
I söndags blev jag ägare till två söta hermelinkanin-flickor, de verkar båda pigga, äter och dricker mycket. Nu har det gått tre dagar och jag har varit noga med att ge dem tid att bekanta sig med buren och omgivningen i sig, och jag har inte varit på dem särskilt mycket. Igår var första gången sedan jag släppte in dem i buren som jag tog upp dem och hade dem (en i taget) i knät ett tag. De var inte särskilt förtjusta i det och de är ganska mycket "på sin vakt" när jag rör mig runt i lägenheten. De är inte jätterädda, men på sin vakt, och de sticker in i sitt hus/in till en hörna om de tycker jag är läskig. Ändå är jag otroligt lugn och försiktig när jag rör mig. Det händer inte -så- ofta, men ibland.
Frågan är om jag ska fortsätta "dalta" med dem, eller ska man göra mer som man gjorde när man var liten och vara mindre försiktig?
När jag skaffade min första kanin som liten så tänkte jag ju ingenting på utrymme, utan den umgicks jag med jämt och utan problem. Han var så go och gla ändå. Tror ni det är svårare att bli kompis med dem nu när de startat som två?
Nu har det som sagt bara gått tre dagar, men ändå.. Jag funderar på hur jag ska gå vidare.
Tack så länge :)
Du kan prata lugnt med dem medans du kan ger dem något gott. Som tex något torkat. Då förknippar dem dig med det goda. Du kan klappa på dem lite lugnt och när du märker att dem liksom vill ut så kan du ta ut dem. Du kan ha burluckan öppen till en sorts Hage eller resten av lägenheten, så kan dem gå ut själva. När dem kommer ut kan du belöna dem med något gott!
Mvh Klara, Musse, Hedda och Rabalder.
Tack för tipsen! Alldeles nyss tog jag ut dem (alltså en och en att sitta i knät) igen och de uppskattar det inte alls. För det första känner jag mig tvungen att ta dem ovanifrån för jag vill inte jaga runt dem genom att försöka få tag på dem genom sido-luckan - men att plocka upp dem ovanifrån kanske inte heller är det bästa, då jag helt plötsligt blir en stor jätte hängandes över dem. Och väl i knät sitter de som stela pinnar och jag vet inte riktigt vad jag ska göra för att lugna dem; klappa lite försiktigt verkar inte hjälpa direkt. Inte heller muta med något gott. Annars får de varje dag något gott i buren, som jag försöker locka dem med.
Jag ska försöka komma på något sätt att kanin-säkra min bäddsoffa (det är ett mellanrum från golv och soffa med en halv decimeter kanske, som jag är rädd att de kanske kan trycka sig under och fastna men har iiingen aning om vad jag ska sätta för, det är en ganska stor bit), men samtidigt känns det inte så bra att låta dem gå lösa i lägenheten när de är rädda för mig. I så fall kan en mindre inhägnad kanske vara något - men finns där något bra tips? på vad det skulle kunna vara för inhägnad? Tanken är att de i slutändan ska kunna få använda hela lägenheten så helst vill jag inte köpa en massa galler :/
Tacksam för fler tankar och idéer! :)
Jag köpte två honor som bor tillsammans för precis två veckor sedan. I början var de tillbaka dragna och bara åt när jag inte var där. Ena satt under huset hela tiden också. :S
Men jag har varit där och grejat (gav mat, hö, vatten och bytte bajslåda). Och nu är de på en som jag vet inte vad när jag kommer med maten. Liksom hänger på en… :P
Så, det jag försöker säga är att bara du låter dem vänja sig vid dig så kommer dem göra det! 
/Debra, Po - Tinky - Lala - Winky
One Direction - 8 maj, 13 o 14 juni. Läs gärna Corneliaochdebras.blogg.se
Haha ja jag kanske inte ska vara så otålig och nojig då :') De har ju ingen anledning att vara rädda, så jag hoppas de kan lugna sig snart :)
Men ska jag fortsätta plocka ut dem, eller ska jag låta dem vara tills jag fått det möjligt för dem att gå runt lösa? Vad tycker ni?
#4 Jag skulle hellre sitta med dem i knäet och vänja sig. Istället för att dem får hela lägenheten och kunna gömma sig.
Men du skulle inte kunna typ stänga in dem i typ köket (om det är kaninsäkrat förstås) eller något? :P
/Debra, Po - Tinky - Lala - Winky
One Direction - 8 maj, 13 o 14 juni. Läs gärna Corneliaochdebras.blogg.se
Men är det okej att "tvinga" dem och ha dem i knät trots att de är rädda? Du tror de kommer vänja sig ändå?
Nja, jag bor i en liten etta så köket är inte mycket till att vara i ;D Men jag ska se vad jag kan hitta på, jag avvaktar i alla fall till helgen innan jag låter dem få utforska stället. Känns som om de behöver ha mer skinn på näsan innan de får göra det :)
Tack så jätte för tips?! :)
Hmm min kanin blir lugn av att jag sjunger och detta var när han var ny hos mig också. Prova att sjunga någon barnvisa eller så :)
Jag sjunger gräsligt men han verkar gilla det så :)
//Joanna
Vår första unge är nu 10 månader och var också sådär avvaktande och försiktig. Smet ofta in i huset osv. Där var jag på barnen att inte vara för på osv och själv var jag jätteförsiktig osv. Det tog tid tycker jag med honom.
Men jag hade honom uppe en del emot hans vilja. lät honom ligga i famnen och försökte klappa och klia honom. Mat vägrade han när han var uppe… och han var allmänt svårt att hitta något han verkligen gillade. Han åt ju både det ena och det andra, men det var inget som man kunde locka med precis.
Känns bra att man inte låter dem vara för mkt. Fortfarande idag så är han inte direkt nöjd att sitta i famnen men är väldigt sällskapssjuk och gosig så länge han får vara kvar på marken bredvid en.
Lilla Lucia, idag 8v har varit hos oss 1v nu och hon är helt annorlunda. Hon har varit framåt sen dag 1. Skuttat fram till buren och tagit upp tassarna, hoppat på en så fort man öppnat buren och enda gången hon skuttar in i sitt hus, är när dammsugaren kommer för nära henne. Hon går verkligen att locka med mat, för mat gör henne halvt tokig. har jag hållt i en jordgubbe tex, så snurrar hon runt mina händer och luktar och är supersprallig. Det är verkligen roligt att hon är så framåt på en gång. Hon sprang hejvilt över våra hala golv första kvällen hemma (hon såg ut som Bambi på hal is) … något som stora Lucky knappt gör än idag.
Hon klättrar på en, hoppar upp på vemsomhelst och älskar att hoppa ut ur buren. Hon är sååå rolig!
Jag antar att det är så att dom kommer med olika personligheter helt enkelt och vissa behöver mer tid än andra!! Jag skulle nog fortsatt skynda långsamt. Men rent generellt så tror jag att man vinner mer på att visa att man är vänlig men bestämd och inte för mesig. Jag har en tendens att vara onödigt mesig och hela tiden tro att kaninen inte vill eller att man besvärar den. Försöker bli lite tuffare och inte låta kaninen styra mig ;)
Nja, egentligen vet jag inte. Pappa och mamma började bära tjejerna på en gång medans jag försökte låta dem vara och vänja sig vid varandra, buren och nya lukter osv. Men nu är de rätt snälla när man bär, trots allt. x) Det jag känner är att de kommer vänja sig vid det, bara det är händer någon läskigt. Då förknippar de säkert de läskiga med ''knäsittning'' och dig.
Haha, ajdå. :') Jo men det är en bra idé att låta dem vänja sig vid nya lukter och dig först och låta dem tuffa till sig lite. :P
No problemo. ;P
/Debra, Po - Tinky - Lala - Winky
One Direction - 8 maj, 13 o 14 juni. Läs gärna Corneliaochdebras.blogg.se
Tack så hemskt mycket för era svar och tack Mamabelle för din berättelse. Självklart har även kaniner stora personligheter och jag antar att jag får ta min tid på mig att luska ut deras :)
Idag är de lite mindre rädda, men jag har fortfarande inte varit på dem så mycket. Jag skyller en del på att jag är på jobb hela dagarna också, vilket gör att de inte fått så mycket tid nu första veckan, mer än att jag är hemma och pratar med dem på kvällarna förstås. Men nu är det helg och jag har inga andra planer än att göra det trevligt för dem! Just nu har jag rensat och fixat i deras bur, så nu står de med burgallret över sig på golvet och har fått kika på en ny slags omgivning. Dessutom har jag haft en vän över och vi har tittat på film och pratat och haft oss och jag tycker kaninerna tagit det väldigt bra och jag antar att det krävs lite "tvång" ibland för att få dem att sluta "mesa".
Idag när jag flyttade dem ut på golvet så lät jag dem ha med sig sitt lilla hus, men när jag märkte att en av kaninerna bara satt där inne istället för att gå ut så tog jag bort det helt. Jag tror man kan kalla det "nyttig tvång" ;D
Jo men det ska nog bli bra detta! Jag är lite mindre nojig i alla fall, haha :3