Linjeavel
Hej!
Ni som har parat närbesläktade djur (syskon, mor/son, far/dotter) i syfte att se om de bär på defekter eller liknande, hur har ni gjort om ungarna blivit fullt friska? Har ni sålt dom eller avlivat?
Jag ska para far och dotter senare i sommar i bettfels-syfte (för att se om hanen bär på anlaget innan han får fler kullar då hans bakgrund är totalt okänd för mig) och började nyss fundera på vad jag gör med ungarna om de inte har något bettfel eller annan möjlig defekt. Det känns ju självklart naturligt att sälja friska ungar, men frågan är hur blivande köpare ställer sig till att föräldrarna är så nära släkt. Och man vill ju inte gärna sitta där sen med massor av osålda ungar pga den närbesläktade stammen. Folk har ju en del fördomar om "inavel" även om det isf ju bara hade visat att linjerna är friska…
Så kort och gott, hur har ni gjort med ungarna ur en sådan kull?
Sen tänkte jag höra hur tidigt ni har sett bettfel på ungarna? När ska tångbettet rätta till sig?
Tack på förhand! =)
Ingen? =)
Säljer!! Är det inget fel på de är det ju ingen fara att sälja. Mina köpare har inte haft något emot att de är inavlade.
Skulle aldrig göra testparningar o avliva om de är friska!
Http://Angies-Kaniner,se
Lejonhuvad Kanin i Zobel Blå, Zobel Blå Manteltecknad och Madagaskar.
Dvärgvädur i Viltgrå
Hade tagit bort hela kullen ifall de fanns bettfel, annars sälja ifall de är friska ;)
#3 Ja precis skulle det dyka upp en unge med bettfel skulle jag avliva den, syskonen o mamman o pappan. Skulle inte våga sälja till kel då man hör om så många tjuvparningar. o även om jag säljer den o säger till köparen att den absolut inte ska avlas på så är det inte alls säkert att de låter bli att avla på den.
Http://Angies-Kaniner,se
Lejonhuvad Kanin i Zobel Blå, Zobel Blå Manteltecknad och Madagaskar.
Dvärgvädur i Viltgrå
jag skulle nog inte avliva föräldrarna dock, eller de beror på, men skulle antagligen inte det, sålänge de inte själva har bettfel, men hela kullen skulle ja ta bort :)
Tror att ungar som har korrekt bett vid 3-4 v är ua. Helst ska de väl inte ens ha tångbett som små..
Har själv precis parat mamma med son ( kändes sådär)
men blev rek för att kolla upp en urindefekt som jag misstänker pappan till hanen bar på.
Blir alla friska i ev kull ( pappan fick två kullar med flera i varje som hade defekt), kommer jag sälja till kel ev spara någon o informera tydligt om defekten o ev bärarskap som ändå kan finnas.
#5 Nä kanske inte nödvändigt att ta bort mamman och pappan om man vill ha de kvar för endast sällskap.
Men sälja de till kel skulle jag aldrig göra!
Http://Angies-Kaniner,se
Lejonhuvad Kanin i Zobel Blå, Zobel Blå Manteltecknad och Madagaskar.
Dvärgvädur i Viltgrå
Jag som inte är uppfödare blir mycket tveksam mot inavelstänket. Jag förstår inte att inte flera blir det?
Jag hittade det här, från en person som vad jag kan bedöma borde vara ganska så kvalificerad att uttala sig här:
Man behöver bara läsa första meningarna. Det framgår också att vedebörande är mer än kvalificerad i kaninvärlden, samt även i biolgi och cellbiologivärlden och verkar alltså vara en person man borde lyssna på.
Dessutom har jag läst på annat ställe (som jag för stunden inte kan minnas var) att inavlandet kan leda till sämre immunförsvar och andra sådana hälsoproblem (som inte nödvändigtvis handlar om de selektiva "fel" ni i denna tråd diskuterar hur man ska finna i släktleden. Även tarm och magdefekter tror jag nämndes bland problemen. Men jag kan vid tillfälle kolla upp lite noggrannare.
Innebär inte detta att man på sikt gör kaninerna till ännu mer sårbara och känsliga djur och att man i någon mening "förstör" en slags hälsosam variation. Jfr annan Avel, t.ex. på schäfrars sluttande bäcken som tydligen är väldigt dåligt för deras ryggar och ben. Förut var de rakare, men nu så vill man av estetiska rastypiska skäl ha dem sluttande (har jag hört muntligen från hundintresserade, inte själv satt mig in i då jag inte är lika intresserad av hundar).
PS, sidan jag postade har för den som inte känner till den även mkt annat att bjuda på i informationsväg. De blåade orden är länkar. Man kan t.ex. få se hur man räknar ut foderstat, räddar "döda" nedkylda ungar, behandlar akut diarré, mm.
#8 Dock är det ett syte med kullen som TS nämner, att se ifall hennes avelskanin bär på bettfel. Sedan om man jämnför med naturen så är det inavel, visst på sikt är de bra att utavla igen ifall man linjeavlar, tycker iallafall jag, men ett par kullar med inavel tror jag verkligen inte skadar individerna på någon nivå.
Alltså what… VARFÖR skulle man avliva fullt friska djur?? Ursäkta, men fastnade direkt på det.
#10 Vem har sagt något om att avliva friska djur?
#11 I första inlägget: "hur har ni gjort om ungarna blivit fullt friska? Har ni sålt dom eller avlivat?"
#12 det är ingen som säger att de avlivar, de är ju en fråga så varför fastnar du o blir upprörd för det? Det finns antagligen människors som tar bort för att de inte får sålt alla och endast tagit kullen för att kolla ifall linjerna är rena.
För jag undrar VARFÖR man skulle få för sig att avliva fullt friska djur? Jag tror inte ens det är lagligt att avla på djur för att sedan avliva dem bara sådär?
Det är laglig att avliva djur ifall man inte kan hitta hem jo. Och eftersom ingen i tråden skriver att de hade valt avlivning så vem är det du förväntar dig svar från?
Men om man avlar i syfte att döda ungarna är det nog olagligt. Och vad har du för attitydproblem? Jag blev upprörd av frågan, det har inget med dig att göra.
Så då menar du att produktions Avel är olagligt? Jag har aboslut inget attitydsproblem, då detta är ett forum så kan du inte använda "det har inget med dig och göra". Detta var dock ingen tråd om tycker du att avliva kaninungarna är rätt eller fel, detta är en tråd om vad man själv hade gjort med ungarna ifall man satt i TS sitts.
Wow, ta det lugnt!
#8 Menar du att bara för att hon är biolog så har hon automatiskt rätt ang. ev. linjeavel? Annars får du precisera bättre vad hon skrivit som gör att det framkommer att linjeavel endast är av ondo.
Vad gäller biverkningar av inavel så är det isf. "inavelströtthet". Det kan ge sämre fortplantningsförmåga. Det dyker upp om man inavlar rakt igenom över längre tid och aldrig tillför nytt blod.
Magproblemer pga. inavel beror isåfall på ärftliga problem som det bara är bra man får reda på isåfall.
Magproblem pga. själva inaveln är inget jag hört om iaf.
Du kanske syftar på Megacolon?
Det har inte med inavel att göra, det har med high-white genet (på kaniner är det detta som ger t.ex brokade kaniner) dubblar man det så kan avkommorna få mag- tarmproblem. Alltså Megacolon.
Jag kommer använda mig av linjeavel för att lära känna egna linjer. Det kommer vara medvetna parningar som görs för att tidigt skede komma till rätta med ev. ärftliga defekter.
Dyker det inte upp några ärftliga defekter i mina inavelskullar som kommer ungarna sparas, ev. säljas. (skriver ev. sedan jag i första hand föder upp "för eget bruk")..
Mvh. Ann E Mellerudskaniner och Dvärgvädurer www.mellis.n.nu
#17 Jag sa inte till dig från början så det hade ingenting med dig att göra. Och eftersom du bitchar på mig för jag tycker det är hemskt att avliva friska djur så har du som sagt ett attitydsproblem? Som du sa så är detta ett diskussionsforum och jag har rätt att diskutera det ämnet eftersom det var en del av TS frågor.
Man har rätt att ställa frågor till TS utan att folk ska hålla på x_x
Men vill du diskutera något som inte har med denna tråden att göra så starta en egen.
Ställa frågor till TS? haha Ja de får man, men hon har inte skrivit jag alvivar friska djur, vilket var de du regagerat på? Ingen här säger att de avlivar friska djur så vem är de du reagerar på? Det är en fråga ifall någon skulle gjort det.
Att du tycker jag "Bitchar" mig och att jag har ett attitydsproblem är din åsikt, och du är så välkomen att tycka det, men det har inget med tråden och göra så de skriver du inte här.
Det har ju med tråden att göra eftersom det var en del av var trådskaparen skrev. x_x Jag reagerade på att hon undrade om folk gör det (dvs om det är ok att göra det), så skrev jag min reaktion på det.
Orka att du börjar bråka.
orka att jag börjar båka? haha Det är du som skriver att jag "bitchar mig" och jag har attitydsproblem, vem är det igentligen som börjar bråka?
Menmen tillbaka till de riktiga ämnet.
Du kanske eftersom du hade attityden? Men ja, jag ställde bara en fråga till TS, orkar inte med det andra. :)
Eftersom hon själv inte preciserar varför hon inte inavlar, men samtidigt hävdar att hon är biolog och dessutom väldigt aktiv i skaf vad jag förstår, så tyckte jag det var intressant och värt att lyssna på. Sedan håller jag med dig: klart att det i sig inte är argument för eller emot. Naturligtvis skulle det vara intressant med fakta och mer vetenskapligt underlag. Men det kräver research och jag var inte riktigt på det humöret idag. Kanske en annan dag att jag läser på mer och postar mer då.
Nja, immunologiska problem, allmän sjuklighet eller känslighet. Och andra saker som jag inte riktigt minns. Jag tror det var de immunologiska problemen som skulle innebära mag-tarmproblem, men ej säker.
Jag tycker det är en intressant fråga dock vad det innebär för psykisk och fysisk hälsa hos kaninerna.
Dessutom är det ju inte alltid vare sig bettfel eller andra hälsoproblem visar sig under den tiden som man har ungar innan man ev. säljer eller ger dem nya hem. (Har jag hört i varje fall, att bettfelskoll på ungar är inget vidare säkert tecken på att de inte kan få det som äldre, att det debuterar senare ofta? Har jag hört. Och då menar jag inte att de får det till följd av fall eller skador utan att det kan debutera senare.)
Samma sak med andra åkommor, det kanske inte är så att man sätter ev sjukdom eller dödsfall i samband med avelsfrågor? Vad vet jag om statistiskt underlag etc. Ingen aning.Däremot ser jag här ibland att folk snabbt hoppar till slutsats om dödsorsaker utan att egentligen veta, eller ens veta om det var deras egna handlande som orsakade. Så det är väl svårt att veta. Många kaniner verkar ju inte uppnå de åldrar som de skulle kunna.
Jo, jag håller med om att jag inte direkt kom med några fakta. Mest att jag ville nämna att jag hittade den här personen som ändå är rätt framstående i kaninvärlden vad jag kan förstå, som dessutom har en biologisk examen av någon sort som gör henne en smula kvalificerad i sitt omdöme (enligt mig i varje fall). , som inte verkar tycka att det är en så bra idë med inavel.
Nåja, det blev lite OT: Sorry. Men det handlar ju ändå om något som hör till saken? Eller?
#24 som sagt tillbaka till ämnet så lägg ner det, jag har en åsikt och du en annan, sånt är livet.
Men jag har en fråga som har med tråden att göra:
Om man testar sina linjer på detta vis för att veta vad som finns och finna defekter. Sedan när man är klar och har konstaterat att allt är fint, vad gör man då? Parar med varandra? Eller släpper in nytt blod? För då måste ju varje nytt blod kunna ge upphov till ev nya dolda defekter?
#27 menar du i ts fall eller hur menar du? ;P
Hade det "dilemmat" en kull där 2 av 3 ungar fick fel och avlivades, var tveksam in i det sista om jag inte äv borde avliva den 3:e med 
Detta dels att han ensam kvar utan syskon och för att jag inte kunde spara en hane till o ville inte heller han skulle hamna i "orätta händer" ( avel), då han ev bärare av defekten, fast såg frisk ut. Han sparades dock, utvecklades fint till en härlig grabb o såldes till kelfamilj vilket jag är nu glad för. 
#29 Kul när de funkar, men stor risk att nya hemmet råkar få en tjuvparningskull eller inte bryr sig om bettfel och avlar på kaninen ändå så jag hade nog inte viljat sälja den ändå även ifall just den kaninen bara bär på bettfel medans kullsyskonen fått bettfel.
#27 Jag kommer ha mer än en linje, som jag sedan kan använda mig av framöver…efter att jag kollat om det finns oönskade defekter.
Har man "bara" en hona och en hane så vet jag inte riktigt hur man gör, fast de som har så få djur kanske inte tänker i linjeavelsbanorna..?
Mvh. Ann E Mellerudskaniner och Dvärgvädurer www.mellis.n.nu
#28 jo jag undrade nog hur ts och andra som kör denna typ av Avel gör.
men på #31s kommentar får jag för mig att man alltså gör flera helt separata linjer och inte inavlar mellan dem, utan bara tar kullar genom att korsa dem men inte i flera led (eller hur man nu ska säga). Är ju som sagt ingen uppfödare själv.
Bara intresserad.
#32 Ts gör ju dock endast detta en gång för att kolla att ledet är fritt från bettfel, sedan avlar hon som vanligt igen.
#33 alltså sedan avlar man utan inavel? Åhå, jaja. Nu ska jag sluta fråga.
#33 haha precis bara tar pappa-dotter kull för att se ifall ledet är rent ;p
Måste säga att jag håller med tirin i allt hon skriver.
Jag hade ansolut inte avlivat friska djur. Men självklart om det är svårsålt & för de som vill & kan är det ju bara att avliva & äta upp som många gör. Då går de inte till spillo så att säga. Men därimot finns det fler alternativ för kanin med bettfel, vissa bettfel kan en kanin leva med & mamman & pappan till kaniner med bettfel kan kastreras om de är trevliga. Min kompis fick t.ex in en omplacering på 7 år, utan framtänder eller undertänder. som blivit dragna av vet, pga bettfel, den lever 7 år senare som en vanlig kanin förutom att hon inte kan beta från gräsmatta. Så vill man så kan man "rädda" dem men frågan är bara om man orkar/vill/har råd. men en sak som jag verkligen tycker är: Kan man inte själv ha en kanin med bettfel & tänka sig att köpa en, så SKA man heller inte ha den åsikten att djur med bettfel/bärare av bettfel ska få leva. Därför vill jag understryka att det jag skrivit i detta inlägg är ALTERNATIV till avlivning!
Gilla min facebook sida för att se bilder vi lägger upp från våran uppfödning av:
Dvärgvädur, Magagaskar, mantelt & Vit blåögd.
Guldhamstrar i olika färger. Hemsidan: Makke & mandys superfina djur
#37 heja dig.. japp, jag vill också understryka att det finns alternativa sätt att ta hand om bettfelsdjur, men att det kostar och man måste vara villig att lägga ut så djuret ej får lida. Och att det är inte så himla bra att klippa själv i tänderna, det blir lätt fel och ojämt och kan orsaka problem. Det ska slipas av kunnig vet/tandläkare.
Jag som inte direkt är för att man avlivar hit och dit måste också ändå säga att kan man nödslakt eller tar till duktig nödslaktarae (obs inga j*vla amatörer som är snåla o själva gör det om de inte är proffs på det) och sedan t.ex. tar hand om köttet så är det i mitt tycke också det bästa alternativet. Men tja.. är väl upp till det egna samvetet och vilken hantering man själv står för samt vad lagen säger, det är ju i slutänden det som räknas.
Mitt förslag är väl att man skulle skaffa så fina djur för Avel att man inte behöver hålla på och testa hit och dit. Hellre färre djur men att man kanske importerar för att få de djur som man behöver. Och att man så klart ska prioritera hälsa fysiskt och psykiskt framför färg och skönhet (eller i varje fall inte kompromissa med det första för att få det andra.)
#38 Det är väl just importdjuren man bör kolla upp innan man säljer avkommor. Och har man bara ett avelspar som man tänker använda varje år så länge de orkar, så räcker det väl med 1-2 inavelskull. Fast många väljer att ha mer än ett avelspar och då blir det flera inavelskull för att eliminera riskerna…
Mvh. Ann E Mellerudskaniner och Dvärgvädurer www.mellis.n.nu
#39 Ja, alltså, jag menade då, som hon skrev i länken jag postade, att man importerar "framgångsrika" avelsdjur.. dvs sådana som har fått bra poäng, haft många friska o bra kullar osv.. då kan man väl vara rätt trygg med att de inte har några dolda defekter. (alltså jag erkänner gärna att det är hypotetsikt, eftersom jag inte är uppfödare.)
Tja, jag vet inte.. jag skulle nog inte ta inavleskull.. Jag klarar inte personligen av att ha den distansen till kaninerna som individer.. Och jag skulle inte palla att ta någon kull med avsikten att se defekter o avliva. Jag vill ju att alla ska överleva.
Så, jag nöjer mig med att bara ha kanin och tankar och åsikter i frågan.
Får man en kanin med bettfel i en kull bör man ta bort de med bettfel, men även syskonen. Vi vill väl bli av med bettfelen på våra kaniner? Och i mångt & mycket, dessa anlagsbärare som säljs kanske får en kull, och dessa ungar får en kull osv. Hur bra blir det i slutändan?
Jag avlivade en 4 veckors unge, pigg och nyfiken på livet, då hennes ena ben var felvridet (tänk er vågrätt istället för lodrätt). Jag visste inte vad för framtid hon kunde få, utan valde istället att ta bort henne - för att inte hon skulle få ont av sitt ben. Jag sades vara egoistisk, dum i huvudet och djurhatare när jag tog bort denna ungen. Är det så?
Att TS vill ta en kull mellan far+dotter för att se ifall de finns eventuella bettfelsanlag är toppen! Men då vet jag också att TS är kunnig och har god kaninerfarenhet. Jag rekommenderar inga nybörjare att linjeavla, och jag rekommenderar det enbart för de som har ett mål med det och som kan ta konsekvenserna utav det. Självklart kan ungarna säljas ifall ingen har bettfel och de alla ser fina ut. EN sån unge skulle jag hellre ta i många fall då jag i det läget vet med större säkerhet att ungen är fri från defekter (helt säker kan man inte vara, mamman kanske är bettfelsbärare och så kontrollparar man mot pappan - men ja).
Oj, här har man varit på tjänstehundsläger en vecka och hade ingen aning om att tråden var igång hehe x)
Jo, grejen är ju så här att detta bara kommer ske En gång då hanen (som inte kommer leva så länge till pga åldern) är av okänd härstamning (mest för att jag inte frågade när jag köpte honom) och han kommer utgöra stamhanen för min framtida Avel, har redan sparade avkommor från honom som strax ska få sina egna kullar. Så innan för mycket sker vill jag se vad som kommer upp från hans gener genom att låta honom para sin nu 1åriga dotter. Är själv osäker på om jag kommer spara en unge ifall alla är friska, troligtvis kommer jag inte kunna hålla mig undan 
Får en unge i kullen bettfel eller någon annan defekt så kommer hela kullen avlivas, även de som har korrekt bett, köparna till senaste kullen kommer informeras och den linjen slutar då förhoppningsvis där.
Blir alla friska, ja det var ju då jag blev fundersam på hur jag gör. Honan kommer få runt 10 ungar även om det är hennes första kull då hon har new zealand i sig och kullsystern precis fick 9st bebbar. Så alla lär definitivt inte bli sålda, dels för att det är svårt nog att sälja kaniner och dels för att ordet "inavel" eller "linjeavel" klingar så ont i folks öron, tyvärr. Hade alla ungar varit friska hade det egentligen varit en större säkerhet för köparna anser jag, men som vi ser redan i denna tråden så är det många som det klingar fel hos.
Hur som. Det står mellan 3 alternativ.
1. Låta ungarna växa upp till 8v och sälja alla om kullen är frisk
2. Kulla bort några redan vid födseln för att underlätta, dock risk att man råkar avliva en unge med bettfel då av misstag.
3. Avliva alla om en visar sig vara defekt, ta alla ur Avel osv.
Jag sysslar vanligtvis inte med linjeavel, inte ens till den graden där hoppkaniner är släkt med "kända kaniner" långt bak i stammen, jag kör helt obesläktat från alla håll. Men jag tycker att detta är en viktig del som man faktiskt har ansvar för om man som jag avlar på någon kanin med en för mig okänd bakgrund.
Jag vill inte sitta i framtiden med en kanin som visar sig ha fått någon defekt och veta att det finns hur många kaniner som helst i samma linje ute i olika hem. Vill kunna kontrollera det redan från början och eftersom denna hanen inte går att förbise i min Avel med tanke på hans vackra utseende och hans attityd till hoppningen så har jag en skyldighet dels mot mig själv och mina köpare att se till att mina linjer håller sig rena och framförallt försöka ta reda på om Han är ren. Hade han haft en stamtavla eller iaf ett härstamningsbevis så hade detta inte varit aktuellt, men så är inte fallet. Han kommer även lånas ut för Avel åt en annan uppfödare i höst och både hon och jag vill självklart ha lite mer kött på benen vad gäller hans gener innan han sätter för många ungar till världen.
Sen är det ju aldrig en 100% säkerhet att linjerna är friska trots en närbesläktad PARNING men jag skulle ändå vilja påstå att den ligger över 90.
#40 Det finns inga garantier bara för att kaninen fått bra poäng på utställning och fina ungar. Bettfel behövs i dubbel uppsättning. Är kaninen en import så är det ännu större risktagning. Hur vet vi att uppfödaren man köper kaninen från är seriös och faktiskt bara avlar på felfria kaniner. Hen kanske tycker att så länge kaninen i sig är felfri så gör det inget om det dyker upp en och annan kanin med bettfel.
Linjeavel och inavel är inget stort problem så länge man inte gör det generation efter generation.
Ta bara vargarna, De skulle ju skjutas av eftersom de skulle vara så skadade av inavel, visade sig att alla var felfria.
//Mamma till både vilddjur och tamdjur. :-D
#42 Låter som du tänkt bra igenom ditt syfte. Men jag skulle ändå försöka söka mer info om detta med bettfel och debut. Jag har tror jag både läst på svenska o engelska på nätet att genetiskt bettfel kan debutera långt senare än 8 veckor o att 8-veckors kontrollen av bettet därför inte säger så mkt. Men jag lämnar det öppet, googla, sök pålitlig litteratur och jämför? Jag menar eftersom du är så noggrann, och jag kan förstå, man vill inte att bettfel ska spridas ut, men då måste man ju också veta hur och när man är på säkra sidan. Tänker jag iaf.
Det fanns någon sida som Lina R tipsade mig om som hette typ: world association of rabbits, vänta här:
http://world-rabbit-science.com/
vet inte om det finns kunskap där?
Men det finns ju många källor på internet där man ändå kan ha rätt bra kontroll över vilka källorna är och om det är trovärdigt.
Vad menar du med att "kulla bort några för att underlätta, men risken finns att man kullar bort någon med bettfel?" *grubbel* antar att du syftar på "cull" alltså att avliva? Eller fattar jag fel?
Det är ändå lätt att förstå ditt syfte, har man en jätteälskad hane så vill man väl gärna… 
Hoppas du ska söka det du finner och att hanen är prima även i bettet.
Förresten, det finns ingen möjlighet att spåra dem du köpte honom av och fråga?
#44 tyvärr minns inte herren jag fick kaninen av vem han fick in den av. Han sökte ny avleshane och fick in min Phoenix som jag sen fick av honom då mina dog av troligtvis rvhd. Så jag tog tacksamt hem Phoenix, skulle ha honom som tävlingskanin. Och nu 5år senare och många kaniner senare så finns det ingen möjlighet att ta reda på Phoenix släkt tyvärr. Den kanske är känd, kanske okänd, ingen aning.
Att kulla betyder att man tar bort några ungar vid födseln. Det är bra att kunna göra vid stora kullar. Min hona lär som sagt få upp emot 10st så att kulla hade varit det bästa, men risken finns ju då att det bland de bortkullade ungarna gömmer sig en bettfelskanin som jag då missar.
Alla säger olika vad gäller bett och dess utveckling vid bettfel. Verkar finnas för lite forkning för att kunna säkerställa nånting. Men genom att para denna honan som ev. bär på anlaget, med hanen som då också ev. bär på anlaget så kan man få fram en hyfsad säkerhet gällande hans linjer. Blir det bettfel vet jag att det kommer från honom. Annars "vet" jag att linjerna är friska och säljer ungarna med glädje, PROBLEMET i det hela är enbart det här med att folk inte vill köpa en "inavlad" unge även om den är fullt frisk eftersom det skriker om okunskap i samhället.
Släktparningar är något som många ser som fel, kanske för att vi förmänskligar djuren, en möjlig teori.
Detta är jag alltså då rädd kommer leda till att jag sitter där med 10 fullt friska kaninungar, perfekta för både hoppning och Avel, men som ingen vill ha Enbart för att ungarnas föräldrar är släkt. Och jag som gärna inte avlivar friska djur hamnar då i ett jobbigt läge då jag självklart inte har plats till 10 kaniner från samma kull, syftet från början är inte att behålla, men jag är väl 99% säker på att en unge kommer stanna om allt nu går som jag hoppas.
Så det hade varit bra att få höra hur det har gått för andra. Har ni lyckats sälja ungarna trots inavel? Vad har ni annars gjort med dem?
Hm jag förstår. Ville bara säga att det finns bra system för att en hona ska kunna ta bra hand om större kullar. Kan posta länk om du är intresserad. Jag tycker det verkar vara ett mycket genomtänkt sätt så att alla ungar får mat och att även de något mindre individerna får chans att växa till sig. Byggt på att dela upp kullen i två bolådor. De stora individerna för sig o de små för sig o vid udda antal, det större antalet i delen med stora individer. Sedan växelvis sätta dem hos honan: lådan med de små 19-07, och de större 07-19. Tidsspannet har också en motivering. Men som sagt, kan dela om du blir intresserad.
Jadu, 10 fullt friska kaninungar som ingen vill ha är ju inget man drömmer om. Jag personligen tror att inavel inte är så jättebra, för även om det går att få fram specifika egenskaper och att göra som du nu för att kolla så tror jag att det kan skapa svagheter i kaninens hälsa på andra sätt som vi kanske inte kopplar till inaveln eller inte känner till så väl. Men det är vad jag tror (delvis baserat på vad jag läst men också delvis på intryck vad gäller inavel). Dessutom tänker jag att våra kaniner är ju redan hårt avlade för olika saker som pälsar, kroppstyper, öron o rastypiska drag, så jag kan känna personligen att det känns sådär. Kanske är våra sällskapskaniner så känsliga för att de är hårt avlade? Vad vet jag.
Men misstänker att en del uppfödare som tycker att inavel är toppen glatt säljer sina ungar utan att tala om det.
Och kanske lever alla parter lyckliga trots detta. Och det kunde ju vara ett alternativ om det inte är helt omoraliskt o olagligt. (Fråga är ju om den som ger kaninen ett nytt hem måste veta att det är olämpligt att avla på `? Men å andra sidan: vaddå olämpligt att avla på, om man nu tror att inavel är ok, så är det ävl inge fel att avla på en sådan kanin, dessutom ut-avlar man ju då?)
Tänker i varje fall jag…
Men det jag undrar också: om man inavlar en generation för att undersöka linjen, hur vet man att man inte provocerar fram ett fel? Eller skapar ett nytt? Egentligen borde man ju kanske kastrera alla ungarna o sälja dem kastrerade, men det kostar ju.
inavel i sig är ju inget farligt, defekter som uppkommer hade uppkommit senare i vilket fall som helst för då bär kaninerna redan på anlaget, därför använde man inavel ibland för att förstärka generna, se om nånting kommer upp och isf rikta in sig på en annan linje. man kan inte bli sjuk av bara själva inaveln om inget redan ligger dolt
Tirin -
Asså whaaat…haha^^ Nej jag frågar inte om det är OK att göra det, för det ÄR ok enligt lag, jag har redan koll på den biten och behöver ingen felaktig uppfriskning tack.
Jag skapade denna tråden då jag hoppades att de FÅ, ytterst FÅ stora (eller små men kunniga) uppfödarna som gömmer sig här på kif skulle ge mig råd då det här med linjeavel inte är något ovanligt. Det är nytt för mig, men i och med att jag envisas med att använda min hane, med en för mig okänd härstamning, i Avel så har jag också ett ansvar att göra mitt yttersta för att se till att det inte sprids massa skit vidare. Varken jag som uppfödare eller mina köpare ska behöva va med om en defekt och sjuk kanin. Jag föder upp friska djur, jag har min policy och moral som jag inte tänker bryta mot.
Så VARFÖR är det så svårt att förstå denna parningen och vad jag sen gör med ungarna?
Jag avlivar inte friska djur med glädje, vem, ursäkta mig, Fan gör det?? (och jo jag tillåter mig själv att svära nu och står för det då det inte finns ett motsvarande ord i mitt förråd)
MEN just denna okunskap och oförmåga att förstå linjeavel och dess syfte ÄR orsaken till att sånt här kanske måste ske. För vad tror ni hade hänt om jag la upp en säljes-tråd här på kif när kullen är född? Tror ni jag hade fått bra respons och många intressenter?
Det tvivlar jag på^^ Folk hade trott att jag var ett monster som dödar allt och alla^^
Trots att det är en "säkerhet" att ungen är frisk så vill inte folk köpa just för att "inavel" är tabu i vårat samhälle och i mänskligheten i stort.
Det är synd tycker jag, både för mig själv, kaninerna och andra uppfödare, och köparna som kan gå miste om ett bra djur pga rädsla för det "otillåtna".
Och eftersom jag nu har tänkt steget längre och kommit fram till allt detta INNAN honan och hanen ens är parade, så ville jag tacksamt ta emot tips? från de som har suttit i samma sits för att få fram en mindre "statistik" på hur lätt/svårt det har varit för DOM att sälja närbesläktade ungar. Just för att det säger ganska mycket om vad jag Själv behöver förbereda mig på inför denna kullen.
Jag vill vara beredd på alla möjliga scenarion.
Vill dock säga tack till er, ja vad är ni, 3st här som faktiskt har kommit med bra tips? och kan er sak, jättetack, det var precis såna som er jag letade efter! =))
Och #36 orka att du ens…orkar -.-'
För övrigt kan väl tråden låsas för det är så….patetiskt. Vänder mig till nån annan istället, tack och hej.
#0 skapa samma tråd i produktions kategorin så kanske de blir vettigare svar och inte nybörjare som tror de vet allt, syftar såklart inte på alla som svarat.