Att vara skör som ett snäckskal kan inte vara kul, Att vara hård som sten måste vara kallt och ensamt, Men att vara varm och go är något alla vill ha, Och så länge du är det, Ska jag vara hoss dej var da''''

Liten flicka söt som rosen, kysser pojken mitt på nosen. Hon är liten men det går, om hon står på pojkens tår :)

Att dö ensam i mörkret, Att se ljuset utan för i förnstret, Att känna dofter du aldrig känt, att höra röster du aldrig hört, Att veta, men inte förstå, att kunna, men endå inte våga, att se, men endå bluna. Blunda för livets stora bersymmer utan för. Stänga dej inne i en mur av sten, veta att värmen finns där ute, om bara solen sken in och gjorde dej stark. Men du är svag, men du är ensam. Du undrar varför det är du, som ligger här, var det hunden du slog, hästen som dog, eller för att du helt enkelt inte är värd en omtanke. Att dö ensam i mörkret, Att se ljuset utan för i fönstret, Att känna en doft du aldrig känt, att höra röster du aldrig hört. Att veta, men inte förstå, Att kunna, men inte våga, Att dö ensam i mörkret och att veta att ingen kommer sakna dej, du blir glömm, borta för alltid, och ingen kommer märka. Hur ska du någonsin kunna ändra detta nu. Att dö ensam i mörkret att känna en doft, en smak en lukt att känna en känsa och att njuta. Att ha en värmande hand, dö inte ensam i mörkret, du ska dö lycklig omfamnad av de som du älskar, och de som älskar dej..

En ensamn varg En hotad art Ett rådjur i kamp och mycket kramp Om liv och död myckert smärta mycket sorg Ett liv ska försvinna Ett liv ska tyna bort Ett liv ska vinna Ett liv ska leva Ingen ensam varg Utan hotad art Ett rådjur få beta utan att höra bli reta'''' Ett sinne för humor Ett gott skratt En vänn som tas om hand En familj att leva för En kärlek må brinna I tiden endlösa gåta..

En tår ska falla Ett hopp ska födas Ett skrik ska uppnå En tystnad så klar En förhoppning om hat Men ett hopp om kärlek

En dikt om min Alfred :)

som tryggheten själv
lägger du dej i min famn
och kräver att bli kliad
bakom öronen.
när ångesten kommer, och
tankarna återvänt, du vet
då ögonen börjar rinna.
då kommer du och ser på
mej med den där
'inte-ska-matte-vara-ledsen blicken'
du puttar på mej lite smått
för att få uppmärksamhet,
för att hindra tårarna att
läcka ut.
när jag ska skriva i min dagbok
om hur dåligt jag mår
vill du busa, och tar
pennan ifrån mej.
för du tror inte på mej,
nej, du tycker att jag är vacker som jag är
min lilla alfred,
det är du det, du som
alltid finns där,
du som förevigt ska ligga
i min famn,

du som aldrig får överge mej.

att älskas utav dig är det vackraste för mig

#2 Vad sööt! :)