Kanin iFokus

Kanin

Etikettbeteende-hälsa-och-skötsel
Läst 1306 ggr
Mamabelle
0

Sjuk kanin...

Hej!

(hoppas ni orkar läsa… skriver från början, men kanske kan ni hoppar över början om det blir för mkt och hoppa lite längre in i texten)

Ny här! Har läst en del men aldrig skrivit innan. Ville bara ha lite input från er andra. När vi flyttade ut till landet i somras, så fick vi den stora äran att ta hand om min sambos arbetskamrats 2 kaniner. De har haft det toppen här med en bur och rasthage som de haft fri tillgång till på dagtid. Nattetid stängs de in i uteburen. De har varit pigga och glada och verkat må toppen. 

För ca en månad sen lyckades kaninerna smita ut från rasthagen och olyckligtvis fick vi bara in den ena. Den andra skuttade iväg med en vädigt fart så fort vi närmade oss. Efter att ha letat och försökt hitta honom gav vi upp och någon timme senare hördes ett hemskt skrik. Vi såg aldrig något men vi antar att han blev tagen av något djur.

Sedan dess har "vår" Lucy inte varit sig lik. Istället för att skutta runt och vara ute i rasthagen, så har hon mest suttit inne i sin bur. Förstod att hon måste vara deppig, då hon och Luke var väldiga bästisar…

Vissa dagar var hon piggare och skuttade ut och var ute hela dagen… men hon var ändå förändrad. Hon åt också annorlunda och valde att mest äta grönsaker, frukt, persilja o likn. Pelletsen åt hon mindre av för var dag.

För ca 2v sen köpte vi en liten lejonhuvad kaninunge som vi hade för avsikt skulle pigga upp henne. De har fått träffas lite i en annan rasthage korta stunder ibland, för att vänja sig vid varandra. Lucy har gjort utfall och markerat att det minsann är hon som bestämmer men det är väl i sin ordning antar jag.

För 2 dagar sen märkte jag dels att ryggraden börjar bli mer tydlig, så jag antar att hon inte äter tillräckligt iaf. Men sen verkade hon ha svårt att få med sig bakkroppen när hon gick (detta har absolut inte varit ett problem innan). Hon hade hoppat ut själv från buren den dagen. Men när jag såg att hon var lugnare än vanligt ute och mest satt i ett hörn i hagen och hade svårt att få med bakbenen/bakkroppen när hon skulle vrida på sig, lyfte jag in henne i buren. 
Dagen efter (igår) hoppade hon själv ut ur buren men var fortfarande väldigt stilla och hade problem med bakdelen. Hade inte ätit jättemkt heller. Ringde veterinär, som sa att jag skulle avvakta till idag och ringa igen om det fortfarande var lika. Man ser även att hon gungar lite när hon andas, vilket borde tyda på smärta eller något annat som påverkar andningen antar jag…

I morse var hon ännu sämre tyckte jag. Hade inte ätit något alls vad jag kunde se. När jag kom till buren, satt hon med baken emot mig och när jag sträckte fram en gurkbit mot henne, valde hon att vrida huvudt halvt ur led, hellre än att vända sig om… Ringde vet. och fick tid senare på eftermiddagen.

Har nu kommit tillbaks och han tyckte att hon nog var för pigg trots allt för att det skulle var något neurologiskt. Han konstaterade också att hon var väldigt smal och han trodde helt enkelt att hon bara var utmattad och allmänpåverkad av det. Hon fick ett flertal injektioner med vitaminer och antibiotika och vi fick med oss antibiotika hem, som hon ska få i 5 dagar. Fick rekomendation att ta in henne för att hon ska kunna hålla värmen bättre också. Sen skulle vi höras på onsdag för att följa upp behandlingen.

Nu undrar jag bara… om vet. kanske gjorde för lite?? Borde hon ha röntgats? Blodprover? Enligt vet. var hon gammal (Holländare, 6 år) och att det kunde vara en trolig orsak till att hon blivit så påverkad också.

Ska jag vara nöjd med detta utlåtandet och behandling tills vidare?

Kan det helt enkelt vara så att hon är så deppig att hon svälter sig? Kan det verkligen påverka att hon vill hoppa runt, men inte får med sig bakdelen ordentligt?

Snälla, ge mig lite tankar och stöd och berätta hur ni skulle gjort!!

LMTninis
0
#1

Det kanske inte hjälper så mycket, men jag har en gammal kanin som blev precis likadan efter att hennes mamma (även burkompis i hela hennes liv) dog förra sommaren. I början satt hon bara stilla och åt inte speciellt mycket, allmänt deprimerad. Precis som du beskriver så hänger inte bakdelen med riktigt heller.

Men nu har hon börjat äta igen och är riktigt matglad men vinglig är hon fortfarande. Men hon är ändå 7,5 år så det kanske beror på åldern? :/

Hoppas att din kanin blir bättre i alla fall!

♥ Hälsningar Evelina & Finaste kaninerna ♥

~ Blogg: Laoop.tk
~ Hemsida: Laoop.weebly.com

Mamabelle
0
#2

Tack! Det inger ju lite hopp iaf… även om hon faktiskt känns sämre nu :( Och hennes avmagring har gått så himla fort blivit tydlig. Kelar ju med henne varje dag… och det är inte förren några få dagar sen jag började tycka att ryggraden kändes lite väl tydligt och kantigt. Nu känns det mer som att alla knotor är övertydliga men över magen är hon rund och go ändå. Som om allt hull hamnat ner över magen nu när hon är sjuk…

Har precis varit ner och fått i henne ca 12ml av vatten som hade fått ligga och dra med hö och torkad bränässla. Sen blandade jag i lite morotsavkok också… Får hoppas att det ger henne lite näring iaf.

Går ner och ger henne om ett tag igen. Hur ofta ska man egentligen ge?

Nu vinglade hela hon verkade det som och när jag kom ner låg hon med huvudet lutandendes över vattenskålen. Hon verkade ha druckit en del iaf… men jag vet inte säkert om det hade hamnat i pälsen eller om hon faktiskt druckit det.

Usch, vill inte sova alls inatt :( Lucy är ju 6 år och det tyckte veterinären var gammalt. Men inte är väl det jättegammalt för en Holländare eller??

Men gjorde veterinären tillräckligt mkt tror du? Borde dom inte röntgat? Tagit någar blodprover? Kollat öron? Tänder?

Han bara lyfte henne ur buren, tittade lite snabbt och klämde lite inna han konstaterade att hon var avmagrad…

Lillhems Kaniner
0
#3

Fick hon vätska i nacken? alltså intravenöst under skinnet.

Låter inte alls bra med henne, skulle inte påstå att 6år är gammalt. Att hon har magrat så fort tyder på nått allvarligt, kanske lika bra att låta henne somna in så hon slipper lida?

Acinorev
0
#4

Du tror inte att hon har mask då? Det är ju vanligt att de blir smala över ryggen och tjocka över magen då.

Mamabelle
0
#5

Ja flera sprutor i nackskinnet typ. Vet att någon var vitamin och någon antibiotika. Fick med mig spruta hem som jag ska ge henne i fem dagar.

Men jag tycker hon har blivit sämre sen vi var där… :( när jag var nere senast så låg hon med spretande framtassar. Hon försöker resa sig upp men tassarna glider isär och det verkar vara en riktigt ansträngning att kunna hålla ihop benen.

Har varit nere några gånger och sprutar i henne (i munnen alltså) höavkoket och har fått i henne någon enstaka ml morotspure. Tidigare idag så åt hon iaf äpple och banan, men nu vill hon inte äta alls.

Mask borde ju även veterinären tänkt på, eller? Hon har ju gått ute sen i somras… så helt otänkbart är det kanske inte?

Det var ändå en smådjursklinik vi var till… Önskar att han hade gjort lite mer och förklarat lite mer. Men jag kan ju inget om sjuka kaniner egentigen och därför litar man ju på vad dom säger. Tills man kommer hem och börjar fundera och tänka lite till…

Som hon är nu, känns avlivning nog mest humant. Men samtidigt har man ju läst om kaniner som repar sig… efter dåliga perioder. Vet ju inte om hon verkligen har ont eller om hon bara är trött och seg (typ influensa för en själv).

Efterom att hela hon är som en seg degklump nu så känns kanske något neurologiskt som mer troligt iaf?! Mer än bara avmagring och utmattning pga det.

Vill bara att hon ska börja pigga på sig och må bra. Blir nog inget sova inatt skulle jag tro…

Mamabelle
0
#6

Nu har hon somnat in av sig självt… :( Fördelen är ju att jag slapp ta beslutet och jag är trots allt oerhört tacksam över att vi fick en fin stund tillsammans innan det hände.

Gick ner för ca 45min sen för att ge henne mer hö-vätska innan jag tänkte försöka sova någon timme eller två. Hon var nästan lite kelig, även om hon knappt kunde förflytta sig… Märkte att hon betedde sig annorlunda och tänke att jag skulle avvakta med att krångla med vätskesprutan. Satt där i dämpad belysning och bara klappade lugnt. Hon vände huvudet emot mig och nästan la det i knät på mig. För första gången på nästan hela dagen la hon ner huvudet i låg nivå och började andas lugnare… Insåg att det kanske var dags och pratade lugnt och bara klappade!

Plötsligt försökte hon resa på sig, vände sig om… framtassarna gled isär och orkade inte bära henne. Hon låg nära mig. Låg så en kort stund innan hon började rycka till lite och försökte resa sig igen. Då reste jag mig upp och ställde mig utanför kompostgallret för att inte vara ivägen… Sen var det som om hon kastade sig rakt på sida, jag klappade och pratade lugnt, tackade för den här tiden och bad henne hälsa till Luke (hennes kaninkompis som försvann för någon månad sen). Sen ryckte hon till någon liten gång till innan hon tog sitt sista andetag och stelnade till. Jag la en fleecefilt över magen på henne i samma veva och klappade hela tiden.

Stannade kvar en stund och bara grät, för att försäkra mig om att det verkligen var slut. Men jag såg inga mer andetag, inga fler ryckningar och ögonen tittade tomt ut förbi mig.

Det känns så fruktansvärt ledsamt! Hur ska jag kunna sova nu?

Sen dyker såna där praktiska saker upp i huvudet… Vad gör jag med henne nu? Känns märkligt att ha henne liggandes där, helt livlös! Vill bädda ner henne någonstans… men vet inte vart!

Vad var det för fel på henne egentligen?? Kan det ha varit något som eventuellt kan smitta kaninbebisen, om han skulle vistas på samma platser där hon varit?? Bör man obducera för att ta reda på orsaken? Vad kostar det? Usch, Fy! Vilken plåga det är att ens behöva tänka de här tankarna. Vill ju bara att hon ska finnas här!!

Tack sötnos för den här tiden! Den blev ganska kort med oss… men rolig, mysig och händelserik!!
Sov Gott älskade Lucy <3

Tina-lin
0
#7

Åh så sorgligt :( Beklagar verkligen!

Tyckte nog att veterinären kunde erbjudit sig ta prover i alla fall, vet att det kostar en del men de kan ju fråga om man vill det innan de själv anser att det blir för mycket pengar!

Städa ur bur + tillbehör med Virkon S, flera gånger. Har du inte VIrkon S så städa ur med såpa och när buren är helt ren så rengör du med desinfektionsmedel.
Har lilla kaninungen vistats i samma bur som henne?

Mamabelle
0
#8

Virkon S vet jag inte ens vad det är… men det går väl att ta reda på vart jag hittar det såklart :)

Kaninungen har inte bott i samma bur, men däremot har kaninerna träffats i en liten rasthage några gånger. Sen har kaninungen varit inne och skuttat i Lucys rasthage vid ett tillfälle.

Under tiden vi kom hem från veterinären tills hon somnade… så fick hon bo i en del i vår grovkällare, där jag kunde titta till henne ofta. Nu går ju funderingarna kring om ungen (Lucky) ska få flytta in dit, för att få mer sällskap av oss (nu när han inte har någon kaninkompis) eller om han kanske ska få Lucys utebur istället. Nu bor han i en innebur som står på vårt utebord på altanen, med ett trähus innuti och som jag har täckt över med dubbla handukar över halva buren (för vindskydd) och sen tak över hela buren. Det har ju hela tiden varit tänkt som en tillfällig lösning tills kaninerna lärt känna varandra och skulle flytta ihop. Har ju bara haft lille Lucky i knappt 2v.

Nu när Lucy blev så dålig som hon blev känner jag än mer irritation över att veterinären inte gjorde mer. Kanske hade det inte spelat någon roll… men kanske hade det hjälpt! Och framförallt hade vi kansk fått ett svar på varför!!

Jag är helt med på att hon minskade sitt ätande sen kompisen försvann… men är fortfarande lite tveksam till om hon kan bli så dålig och så fort pga att hon inte ätit tillräckligt. Och just att hon släpade bakdelen och sen började vingla hela hon, och frambenen som gled ut och spretade…

När dottern frågade för en stund som om hon fick gå ner och titta till Lucy (tack och lov för att hon frågade) var jag tvungen att berätta… så den senaste timmen har varit gråtfylld. Tog med mig alla 4 barnen ner och tittade på henne, grät lite och pratade minnen. Hade bäddat ner henne i en låda med halm och en handduk. Hur vi gör vidare vet jag inte… Måste nog prata med hennes ägare först!

Lillhems Kaniner
0
#9

#4 Mask blir de nog inte så dåliga av.

Låter som hon deppade ihop över sin kompis. Men för att få veta helt säkert så är det obducering som gäller vilket inte är billigt. Men ja skulle råda dej att kontakta ägaren först.

Aldrig kul när djuren går bort :(

[Cameliont]
0
#10

Jag beklagar! Extra jobbigt när man har barn, känner igen det… Virkon S är det enda som tar bort både virus och bakterier.