Kan inte hålla med mer!

Håller med dig. 
Man behöver inte avla renrasigt för att ha kunskap och erfarenhet om kaniner. Jag tycker som du, hur kan man ha 100 kaniner och hinna med alla? Hur kan man ha 50? Hur hinner man ens med 20 st??? :S 
Jag förstår det inte iaf. Vissa uppfödare döper ju inte ens sina kaniner utan dem heter nummer. Väldigt opersonligt i min smak… Kaninerna bara sprattlar o bits, men visar fina poäng ändå.

Jag gillar dock inte blandrasavel. "kelkaniner" , "hoppkaniner", "barnkaniner".
Jag vill ha något mitt emellan. Jag tror (vet) att det finns underbara renrasiga kaniner med stamtavla som passar för utställning, kel, hopp och barn.
Jag förstår inte varför man inte kan avla på trevliga kaniner med rätt färger tecken och hårlag. Har man en perfekt kanin utseendemässigt men som beter sig förjävligt så tycker jag inte att man behåller den i Avel trots att den är perfekt till utseendet. Personligheten är minst lika viktig.

Personlighet o Utseende går hand i hand för en bra kanin, i mina ögon :) 
Hade aldrig köpt en blandras men heller aldrig en renras med fel temprament :)

Menar absolut inte att nedvärdera någon som blandrasavlar eller någon som har många kaniner, detta är bara min lilla åsikt :) Det finns tillräckligt många kaniner i världen så att man kan välja trevliga, välmående och renrasiga kaniner :)

Tycker likadant.

håller med

#2 Men om kaninen föds med fel färg och kan säljas som kel, är det fel då? Är det bättre då att avliva kaninen för att den har fel färg?

Till övriga (alltså inte till #2 bara), man får hel enkelt acceptera att olika uppfödare har olika mål och användning med sina kaniner. De som avlar för kött, de gör det för kött precis som det avlas grisar och kor för kött.

Jag har 30 kaniner och alla mina har namn, även de som ska säljas. Jag hinner med alla och visst jag har de som är mindre sociala men med en social partner kan det bli en trevlig avkomma.

Jag klarar inte av att äta mina kaniner men vill kunna göra det för då vet ja att de haft ett bra liv, men som sagt det går inte.

Man får helt enkelt acceptera att alla olika. Istället för att lägga energi på att bry sej om vad andra gör så kan man hjälpas åt att lära/utbilda nybörjare som inte kan så mkt om kaniner.

#2 Absolut, håller med dig helt där. Sen att kaninerna har så låg status över allt känns det som, man kan ju få tag i en kanin hur lätt som helst, barn tar kullar på sina kaniner, med föräldrar som inte bryr sig ett smack. Även om kaniner är burdjur kan de ju få leva lyckligt liv med åtminstone lite kärlek och utevsitelse varje dag. Jag har avlat på dvv utan stamtavla eller de har haft stamtavlor men är själv inte registrerad i SKAF osv så kan inte sätta stamtavlor men tycker temperament och kunskap är viktigast i mina Avel! :)

Tycker du skriver fint om din syn på kaniner, fast kaniner behöver inte ens vara burdjur.  Mina som trivs inne är frigående, precis som våra katter.

#5 Jag tycker absolut inte att man ska avliva en kanin som råkar födas med fel färg. Den tycker jag absolut kan säljas som ren sällskapskanin - MEN , varför avlar man vidare på den och kallar kaninerna kelkaniner? Det är lite så jag tänker :) Det finns många fina med stamtavla o känd bakgrund som är lika sociala som kelkaniner.

#6 Utan att hoppa på dig (vill absolut inte att du missuppfattar mina frågor!) :) Varför är du inte registrerad och föder upp dvärgvädur utan stamtavla? Om du nu har hållt på flera år och har stor kunskap så ser jag det som en stooor fördel att vara registrerad. Du har ju intresset för kaninuppfödning :) Dvärgvädur är ju en kaninras där det finns många med stamtavlor och jättefina utställningsresultat. Även om man inte vill ställa ut, stamtavla kan aldrig bli negativt i mina ögon. Köparna har ju tvärtom fler alternativ till vad dem vill göra med sina kaniner. :) 

(Till alla) Jag respekterar alltid andras val till kaninuppfödning. Jag vet bara hur JAG inte hade gjort. Jag lägger inte stor energi på att irritera mig över varför vissa gör si eller så, men jag tycker det är en intressant diskussion - när den inte flippar ur, verkar vara ett känsligt ämne för vissa :) 
10 kaniner går min gräns på vad jag hinner med, hur man kan hinna med fler när man jobbar/går i skolan och har ett liv utanför kaninerna vet jag inte. Dem kräver ju ändå en stund varje dag, både i kärlek(mat, Motion, kontakt) och rengöring.

Jag känner lite samma som ts. Bedriver man småskalig uppfödning så trillar man lätt ner i nån grop tillsammans med nybörjare eller oseriösa uppfödare.
Själv äger jag 7st kaniner - 3 honor, 3 hanar och en kastrat. Tar 0-2 kullar per år och känner mig själv ganska seriös, Men jag har väldigt svårt att få sålt ungarna. Medan jag har en kompis i samma område som får sålt såå måååånga fler.
Men har man få kaniner som jag har (har mitt maxantal på 8, fler hinner jag inte med) och inte tävlar aktivt så finns man inte. Syns man inte så finns man inte, ganska logiskt egentligen nu när jag tänker efter, men det är himla synd!
Jag kan bara svara från hoppvärlden, där måste man i princip vara kändis och äga 100 kaniner som alla går bra på banan för att få sina avkommor sålda, det är ingen som köper en kanin efter två lättklassade föräldrar hur trevliga och duktiga de än är.

Håller med dig ts. Men att folk inte lyssnar på dig, beror kanske på att de inte har en aning om vem du är?
En uppfödare känns ofta igen på sitt gårdsnamn, och då är det kanske lite lättare att lita på en sådan person än på en med nicket jasså?t. Det säger inte mig ett skvatt om dina kaninkunskaper, ärligt talat.

#9 Syns man inte så finns man inte, stämmer verkligen! 

Man måste finnas för att folk ska veta vem man är och vad man gör. Man ska vara stolt över sin kaningård, oavsett många eller få kaniner, utställning eller kel. Man måste själv tro på vad man gör och kan för att någon annan ska kunna tro på det :)

#10 Jag har inte längre ett namn utan nu avlar jag ändast för mig själv. Men det är inte vad tråden handlar om - utan om att man klassas som oserioös om man inte har si och så mycket kaniner osv, vilket jag tycker är fel! Du kan PM: om du har fler frågor?

#12 Detta problem med att kallas seriös eller inte kommer alltid upp och kommer alltid diskuteras.

Om du känner att du blir kallad oseriös, skriv ut på din hemsida (om du har någon) hur du känner och hur du tänker kring din Avel osv.

Jag har inte hållt på mer än 1,5 år (med utställning)men har redan fått ovänner som pratar en massa skit, sånt som dom tror inte kommer fram. Just detta fall har jag valt att skita i det om inte personen vågar stå för det och säga saker till mej face too face, då det är så nära inpå.

Jag avlar för både utställning och trevliga djur och 9 av 10 ungar går till "kel"kaniner. Det är inte tillräckligt många som ställer utan mest är det barn eller familjer som har kaniner. Jag säljer hellre än avlivar.

Vad man än kommer avla eller ställa (häst,hund,kanin osv)så kommer alltdi det finnas olika synpunkter.

Jag håller helt med dig. Har själv haft keldjursuppfödning och har knappt fått någon såld alls. Jag har haft uppehåll nu i något år men ska nu till våren börja avla renrasigt med stamtavla. Ska bli roligt. Men jag håller mycket mer på personligheten. Min hona har inte jättebra teckning men snälla nån så go hon är.

Har själv blivit utskälld av en uppfödare en gång för att jag frågade om man kunde para en frasse och en dvv. Hon blev vansinnig och sa "nä absolut inte fy vad du är hemskt. Dessutom finns det alldeles för många blandraser till salu."

Jag håller med dig om detta med att dom som har många kaniner inte kan hinna med att sköta om dom på ett bra sätt. Tycker det är mycket bättre med en småskalig uppfödning. Jag har själv en liten uppfödning av kelkaniner, har som mest haft 12 kaniner, nu har jag bara 6, men jag har aldrig haft några problem med att inte få mina kaninungar sålda, tycker att det är tvärtom att man hellre köper av mig, än av dom med "massuppfödning" så jag har bara positiva erfarenheter.

#4 dock tycker jag det finns för många kaniner, oavsett om de är renrasiga eller inte. Alla verkar ha svårt att sälja nu och jag är en av dom som uppmuntrar andra att köpa kaniner som är i behov av hjälp först. Så i mina kretsar finns många köpare men ingen som kan tänka sig en "ny" kanin.

Om man gör en intressekoll och har 0 intressenter tycker jag absolut man ska vänta.

#15 Där jag bor är det jättesvårt att få sålt ungar nu. Hört många som har svårt att få sålt nu..

#17 Ja så klart att det är svårt att få ungar sålda den här tiden på året, kaninsäsongen är på våren och sommaren från maj-augusti, störst efterfrågan i maj-juni, skulle aldrig ta en kull på hösten,för då är det nästan omöjligt att sälja kaninungar. Tar bara kullar på vår och sommar.

Jag har haft ca 30-35 ungar den här sommaren, sålde dom sista i augusti, men skulle lätt ha kunnat sälja säkert 10 till för det har hört av sig många under september och senast förra veckan ringde det en som ville köpa kaninunge.

Jag tycker också att man ska behandla kaniner som liv och inte varor. TS har helt rätt tycker jag. Sedan skulle jag aldrig klara av att avliva en unge pga att den har fel färg eller liknande. Mina kaniner har alltid varit familjemedlemmar.

MEN det finns fler kaniner än hem just nu och man borde tänka på ungarnas framtid när man avlar, det behöver inte betyda att man inte kan avla kelkaniner utan att man ser hur marknaden ser ut. Renrasiga jättefina kaniner med stamtavla är lika mycket värda som en "kelblandis" och det finns faktiskt folk som är lika intresserade av dessa, faktiskt. Jag valde t.ex. en liten hobbyuppfödning för min kanin eftersom att jag inte är intresserad av Avel ändå. :)

#19 Självklart är det så, gillar inte alls detta med att kaninungar ska se ut på ett visst sätt för att duga och att man tom avlivar ungar bara för att dom set ut lite fel enligt rasstandard.  Föder själv bara upp till kel, dvärgvädurar, med härstamningsbevis.

Frågar igen, varför föder ni upp renrasiga kaniner till kel med härstamningsbevis? Håller man på med weinertecknat så kan man ju inte ha stamtavla ändå, men föder man upp tex vanlig dvärgvädur, varför inte fixa stamtavlor?
Nyfiken :)

#21 Ska man föda upp med stamtavla så måste man ju ställa ut sina avelsdjur och det är jag inte ett dugg intresserad av. Just nu har jag inga avelsdjur med stamtavlor, men jag har haft det tidigare, men eftersom dom inte var utställda så hade jag ändå inte kunnat fixa stamtavlor till ungarna. Det känns helt enkelt inte viktigt eftersom mina köpare är framför allt barnfamiljer som vill ha en kelkanin och dom bryr sig ju inte ett dugg om stamtavla.

Sen så är jag ju väldigt förtjust i wienertecknat, så det blir en del såna ungar här och det är väldigt populärt.

Jag kan hålla med TS. Jag har fött upp renrasiga lejonhuvade kaniner i 1 år nu (dock bara haft 1 kull) men bestämt mig för att sluta. Delst för att jag inte längre har tid. Jag älskar mina kaniner men känner att jag bara har stött på motgångar och aldrig "kommit in i gänget" som du beskriver det. Jag har liksom inget att kämpa för längre - gnistan tog slut! Jag har använt mina som kelisar, hoppat med dem gått skogspromenader - hur många uppfödare är det som släpar med sig 6 kaniner samtidigt till skogen för att ha kul?

#23 Vad då "kommit med i gänget" förstår inte rikitgt vad ni menar med det. Jag har inget "gäng", har lite kontakt med några andra uppfödare, har lånat eller lånat ut hanar osv. men inget mer än så. Även uppfödare som föder upp för Avel och utställning har fått hjälp av mig i början med könsbestämning, goda råd mm. Många nöjda kaninköpare som tipsar om min uppfödning så att deras bekanta också hör av sig till mig och vill köpa osv. så jag ser mig inte alls som oseriös trots att jag inte avlar för utställning, mitt mål är att få fram trevliga friska kaniner med bra temperament. Har kopierat detta från min gamla hemsida:

Mina kaninungar har inte stamtavla, dels pga.att jag inte är intresserad av utställning, men också för att jag tycker att djuren ska bli omtyckta för deras egen skull och inte för att dom har en fin stamtavla och ser ut på ett visst sätt. Mitt mål är att få fram friska, sunda och trevliga djur i fina färger. För mig är det inte viktigt med en exakt korrekt teckning och perfekt utseende enligt rasstandard, jag vill ha djur med lite personlighet och då får dom gärna vara lite "feltecknade", det ger bara lite extra charm. Jag strävar också efter att få fram många olika färger och teckningar i mina kullar, så varje PARNING och val av föräldradjur är noga genomtänkt.

Jag vill sälja mina kaniner till privatpersoner som keldjur, som ett alternativ till djuraffärer, som oftast har alldeles för lite kunskap om djuren som säljs. Dessutom får man inte alls veta någonting om deras ursprung. Vill man ändå ställa ut sin kanin, så finns det ju möjlighet att ställa ut i petklass.

Varför kan inte en kanin med stamtavla vara en kelkanin?

#25 Det undrar jag med!

Har flera med stamtavlor som jag har som kelkaniner. Men även om jag inte kallar dem för kelkaniner - eftersom de är avelsdjur, - så är de ju ändå mysiga att kela med?

Sedan har jag ju också "kelisar" som jag kallar dem, alltså blandraser eller äldre djur som jag inte blandar in i aveln.

Dock förstår jag inte riktigt heller vad "gänget" är?

#25, 26

När kaniner avlas för utställning, alltså med stamtavla är det ofta allt för mycket utseende man går efter. Temperament är inte lika viktigt som hur de ser ut. Jag talar bara efter egen erfarenhet, men jag har upplevt "stamtavlekaniner" som vackra men många gånger med sämre temperament. "Kelkaniner" är ju bara avlade för att vara så mysiga som möjligt, så de brukar vara lättare att ha att göra med. Sedan är jag helt övertygad om att det inte behöver vara så, det beror nog mycket på hur uppfödaren behandlar djuren som små också. Och det kanske bara är jag som upplevt det såhär, vad vet jag! Men det är väl en liten teori till varför kelkaniner fortfarande avlas ;)

Jag vet inte hur jasså?t menade men jag menade det som att ni vit åka på varje utställning, ha de bästa djuren med bästa poängen, ha många djur också. Jag är samma ninnakm - var bara tvungen att skriva det så det inte blev nån missuppfattning!

#27: Om min erfarenhet är totalt motsatt. De kaniner jag tagit omhand som inte haft stamtavla, har alla varit knasiga i temperamentet. 99% av de stamtavlekaniner jag ägt har varit finnemang i temperament.

Så det finns både bra och dåliga individer både med och utan stamtavla.

Själv har jag bara haft en kanin som varit jobbig och det var en hermelinblandis och sedan är min frasse lite jobbig om han är på fel humör. Har nu fyra kaniner hemma med stamtavla. Jättegoa alla fyra. Två holländare och två dvv. Min frasse är med renrasig men väger för lite och har fel färg.

Jag har inte haft en enda kanin med stamtavla, alla har varit toppen :D
Även dem 5 jag har nu utan stamtavla.

De flesta har blivit över 8 år gamla.
(en blev uppäten av ett rovdjur, 1 fick jag avliva pga trolig lunginflammation resten har blivit gamla)

Självklart kan en kanin med stamtavla vara kelkanin, men det läggs ofta alltför stor vikt vid utseendet. Ska man inte ha sin kanin till utställning så kan man ju lika gärna välja en utan stamtavla, dom är oftast finare tycker jag. Ni som föder upp till utställning har ju oftast bara enfärgade kaniner, eftersom det är så svårt att få fram perfekta teckningar och då blir det ju lite trist tycker jag, mina manteltecknade och wienertecknade ungar är ju dom som är populärast, dom enfärgade blir kvar till sist. Ofta är det ju också så att dom som föder upp med stamtavla gärna vill sälja till utställnings och avelsintresserade.

Jag har bara kaniner med stamtavla här hemma och de är alla superdundermysiga och älskar att kela. Tycker inte alls att det stämmer att rasrena uppfödare i stort inte bryr sig om temperament för de gör nog de flesta (men säkert inte alla). Jag har haft tillräckigt många kaniner från tillräckligt många uppfödare för att kunna säga så. Alla är inte tama när de kommer, men har de ett bra grundtemperament så blir de tama med tiden, och som sagt, det blir de flesta. Jag har faktiskt mer fördomar om hoppavlare än om utställnings uppfödare.

Jag tycker att så länge man delar samma hobby och är seriös så är man "med i gänget" i mina ögon i allafall. Det hjälper ju såklart att synas lite också, så folk vet att man finns. När jag menar seriös så menar jag att folk tar hand om sina kaniner, sin uppfödning och sina kaninköpare. Och när jag säger att man ska ta hand om sina kaninköpare menar jag att man tar tillbaka aggressiva kaniner, inte avlar på defekter och säljer ungar vid rätt tidpunkt. Samt att man är påläst om Avel och kan svara på frågor från köparna.

#32 Jag har iaf inte valt enfärgat. Svarta holländare kunde varit värre om jag valt japantecknat men är nöjd med svart. Blir nog svårt nog ändå kan jag tänka mig. Tycker att dem som är feltecknade är lite charmiga så kommer nog att ha en sån också om jag får plats. Ska ju behålla en med bra teckning med är det tänkt. Men jag tänker mer på temperamentet än på teckningen.

#27 
Säger som #29, min erfarenhet är att kaniner med stamtavla har bättre temprament. Men även sjukdomsmässigt. 
Säger inte att det ÄR så, men det är min uppfattning.

Kelisar tycker jag automatiskt blir mer slit o släng-varor. Jag tar hand om omplaceringar när jag har burplatser över och det är aldrig någon renrasig med stamtavla som kommer hit. Alla är kelisar. Alla är implusköpta. Alla är ganska vilda. Alla är uppfödda som "kelkanin" och då kan det vara allt från en jätteseriös 14åring till en knasig barnfamilj som står som uppfödare. Tror därför att det är svårt att vara en seriös kelkaninuppfödare som blir tagen på allvar, för att alla som inte har uppfödarnummer faktiskt föder upp kelkaniner eller hoppkaniner.. och det kan verkligen vara allt från ros till ris.
Känns som att säljer man en kanin med stamtavla så hamnar den i bättre händer. Kan också vara en prisfråga. Kelisar kostar inte mycket, och hamnar därefter.

Som sagt, min uppfattning :) Menar inte att hoppa på någon alls.

#32 
Lika mycket som utställare avlar på fasta teckningar och färger gör kelisar det också när det gäller färgvariation och weinerteckning.

Ni som känner att ni inte är med i "gänget". De är sällan folk kommer fram och frågar, man får försöka lite själv och visa framfötterna, det har jag gjort och växt med det från att varit otroligt blyg, till att nu kunna gå fram och fråga om det är deras kanin eller vad det nu kan vara.

Visst det finns de som inte är intresserade att prata med en men det märker man ganska fort.

#37 Har ju precis börjat och jag har mött många trevliga. Visserligen via mail men alla är jättetrevliga och snälla. Många undrar om jag vill köpa och accepterar ett nej och är lika snälla ändå. Ska bli roligt när jag ska på min första utställning. Hoppas att min blyghet försvinner med då.

#33 Visst bryr sig även dom som föder upp med stamtavla om temperamentet på kaninerna, men dom som då har 50-100 kaniner och kanske 60-70 kullar på en säsong, dom kan ju omöjligt ha tid att hålla på med sina kaniner, än mindre med alla ungarna, så dom kaninerna är ju förmodligen väldigt lite hanterade. Nu har ju dom flesta uppfödare tack och lov inte så många kaniner, men det finns flera som jag vet som har mellan 50 och 100 avelsdjur och då fattar jag inte hur man tänker. Självklart tar man tillbaka aggresiva kaniner, jag lämnar alltid garanti på mina ungar, mot "medfödda fel" ex aggresivitet, har tack och lov aldrig fått tillbaka nån aggresiv kanin.

#35 Det där med "slit och släng" håller jag inte med om, för det händer med alla kaniner att ägarna tröttnar. Prismässigt så är det så lite som skiljer mellan en kelis med härstamning och en unge med stamtavla, det kan skilja 50-100:- i pris eller ingenting alls. Själv tar jag 400-450:- för mina kaninungar och ungar med stamtavla brukar kosta som mest 500:-

#36 Uppfödare brukar inte avla på manteltecknat eftersom det är svårt att få fram bra mantelteckning, så är det här uppe i alla fall, likaså är det ju svårt att få bra japanteckning. Men jag får ju fram både enfärgat, japantecknat, manteltecknat och wienertecknat i mina kullar och det är väldigt uppskattat och efterfrågat, men själv har jag inget intresse av det, vi är helt enkelt olika och ser olika på detta med kaniner.

Att kelisar är billigare än de med stamtavla är inte sant. Kolla alla wienertecknade, eller alla satinpälsade och satin bärare, eller rexpälsade och rexbärare som är så populärt nu. De finns de som säljer sina kaniner (asså Kelisar) upp till 2000kr! Så det är helt olika, vart du bor, hur efterfrågan är osv.

#39 Det finns många som avlar med mantelteckning, jag är en av dem. Visst det är svårt att få fram en bra men man måste börja någonstans, de flesta kommer aldrig få full pott på manteln men många försöker.

Inte riktat till någon:

När du säljer sjuka djur, vägrar stå för det, säljer kaniner med stamtavla som uppenbarligen inte går att ställa och liknande. DÅ kallas man Oseriös. Å då får man helt enkelt ta det. Så kallar någon dej för oseriös, ifrågasätt det. Har den inget bättre att komma med (Att föda upp kelisar är inte en av dom) då är det bara att slå dövörat till!

#39 Jag tror att många uppfödare som har så många kaniner (upp till 100) kanske främst har kaninerna till köttproduktion och inte främst till utställning. Och de flesta bönder kelar inte med korna och grisarna som vi äter heller, så det känns lite som samma sak.

Som sagt så finns det undantag, klart att det finns stora uppfödare som inte bryr sig ett dugg om att pyssla lite extra med sina kaniner, men det finns många keluppfödare/kelägare som gör så med. Man kan inte dra alla över en kam! En utställningskanin måste till exempel få en bra omvårdnad, ren bur och bra foder för att bli fin inför utställning, och de flesta uppfödare är medvetna om att det finns vissa regler att följa när det gäller kaninhållning och har gått en kurs bland annat angående det. Inte alla keldjursuppfödare som är insatta i regler och dylikt, men jag dömer ingen för det. Men man ska alltid ha en anledning att avla tycker jag, och inte bara "ta en kull för att man har två kaniner hemma" som många gör. Sen har kaniner i sig inget speciellt behov av att bli klappade, det är vi människor som har lärt kaninerna att det kan vara mysigt. Så en kanin som aldrig lärt sig det och inte vill bli klappad är ingen misskött kanin.

Man ska komma ihåg att alla har sina olika inriktningar på denna hobby och så länge man inte missköter sina kaniner, sin uppfödning, sina kaninköpare och följer lagen så kan man väl respektera andras val av inriktning? Det finns inte bara ett rätt.

#41 Du har helt rätt. I allt men mest det att vi har lärt kaninerna att det är mysigt. Jag hade själv en kanin som inte någon hållt på och gosat med som liten. Han hade efter det aldrig något behov att vilja gosa. Visst han tillat att jag höll på med honom men han kunde lika gärna vara själv.

#41 Kor går ändå i Hage (vilket jag inte tror att alla uppfödare med 100 kaniner får göra) om man inte har vääldigt många hagar förstås.

#43 Ja men när de står på stall resten av året så kan de inte röra sig speciellt mycket alls. Är det så att ditt missnöje mot renrasiga uppfödare riktar sig endast till de som har 100 djur så är det inte många som känner sig träffade. Det är garanterat lika många kelupfödare som rasrena uppfödare som inte tar hand om sina kaniner bra. Det handlar ju inte om antalet kaniner utan om vilka ambitioner man har att ge kaninerna ett bra liv, och det kan man ge oavsett inriktning på sin uppfödning. Jag har ca 20 rasrena kaniner som avlas på för utställning och mina rastas regelbundet och får en daglig portion mys (för att jag vill det). Åk på en kaninutställning så får du se jättemånga uppfödare som verkligen älskar sina kaniner :)

Jag tycker inte att man ska hänga upp sig på att kaniner ska få komma ut i rastgård. Bättre då att ha mycket större burar än minimimått så att de kan röra sig där hela dygnet och inte bara en timme om dagen i en rastgård.

Tur att det inte är samma i kaninvärlden som det är i kattvärlden. Där blir man totalsågad om man tar kullar på icke renrasiga/ej stamtavlekatter. För att det inte finns hem för alla katter.

Men kan faktiskt tycka att det är lite för mycket "bara för att kaninungar är gulliga" kullar inom kaninvärlden oxå. Många tar en kull, har en hona o en hane o kan inte ha fler kaniner. Varför tar man då en kull? Tycker alltid när man tar en kull att man ska ha en tanke bakom kullen, att behålla minst en i kullen. Det är sååå många kaniner som avlivas för att det inte finns hem till de.

Jag tycker det är grymt tråkigt att läsa när folk skriver illa om utställningsuppfödare. Jag har ca 20 kaniner, o jag hinner med alla. Jag har bara fått positiv respons från köpare och veterinärer som säger att jag har otroligt sociala o trevliga kaniner. Det är inte roligt att läsa att uppfödare sällan tänker på temperamentet, utan bara tänker på utseende.  Det finns inte många uppfödare som avlar på en aggressiv kanin.

Det dras alldeles för mycket "alla över en kam"

Ta inte mina ord på fel sätt!

#44 Det har jag absolut inte sagt! Men tyckte bara det va dumt att jämföra med kor och kaniner, de är inte speciellt lika. Jag hänger inte upp mig på något. Och jag har varit på måånga utställningar genom åren och har träffat lika många som bara hållt i kaninen 3 gånger till de som älskar kaninen oavsett poäng. Och när jag säger rasthage menar inte jag 1 timme per dag eller minimått i bur. Mina kaniner går i stoora hagar varje dag i minst 8 timmar och bor i burar med måtten 100x100x90. Det är ju precis det jag säger att det är hur man tar handom sina kaniner.

Man får helt enkelt acceptera att folk är olika.

#46 Kor och kaniner är väll ändå samma, de är båda av djurarter som båda ska få ha det bra?

Hur vet du att de bara har hållt kaninen tre gånger? Jag håller kaninerna en liten extra stund innan jag släpper ner dom i utställningsburarna, ingen idé att hålla på med dom under dagen då de ofta blir varma under dagen och blir lite stressade. vissa mer andra mindre.

#46 Precis, det handlar om hur man tar hand om kaninerna och det finns inte bara ett sätt som är bra :) Tror inte att de flesta uppfödare i alla olika inriktningar har sina kaniner ute 8 timmar/dag, då har nog dina kaniner det lite bättre än de flesta kaniner, så man kan inte ha det som måttstock. Klart att alla kaniner helst skulle vilja bo i stooora rastgårdar dygnet om/året om med buskar/grävmöjligheter osv. Men de flesta av oss har inte den möjligheten så då får man göra kaninens liv så drägligt och naturligt som man kan med de förutsättningar man har. Det gör jag iallafall, och jag vet att många andra uppfödare gör samma sak.

Jag tänker som så att man nog inte ska hålla på och tycka en massa om folk och dra förhastade slutsatser bara för att de inte tänker som man själv gör. Fråga istället och känn dig nyfiken, och acceptera oliktänkande. Då kommer du nog in i "gänget" :)

#47 En ko går att sätta i en bur på 100x50x50 menar du? Det är klart de är båda djur som ska ha det bra - men här är det KANIN vi disskuterar.

#48 SKulle köpa en kanin förut där och uppfödaren hade hållt i den 3 gånger sedan födsel. Det ända jag ville med tråden va att jag ville skriva av mig, att så många ses som seriösare än de med kanske enbart en frågående innekanin - inget annat!

#47 Man kan inte jämföra ko med kanin, olika skötsel fast kor kräver mer än vad en kanin gör, med utrymme, mat osv.

#49 och #50 När jag tog upp jämförelsen med kor och grisar i inlägg #41 så var det för att de liksom kaniner kan utgöra föda för människor (jag äter inte mina kaniner), så man kan jämställa en uppfödare som har 100 kaniner för köttproduktion med en bonde som föder upp för slakt. Även om djuren föds upp för att bli människoföda så har de rätt till ett drägligt liv, och därför finns det vissa lagar att följa oavsett djurslag. Följer man lagen så fine, då har de ett drägligt liv :) Enligt lagen så behöver inte kaniner rastas eller gullas med, det är vi som har kaniner främst till sällskap som vill göra det för att vi tycker om kaninen som djurart och vill pyssla lite extra med dem. Men man ska inte döma andra bara för att de inte tänker som vi. Och bara för att man ställer ut sina kaniner och avlar för att få dem mer rastypiska så betyder inte det att vi inte också har kaninerna till kel. Det ena utesluter inte det andra.

Sen så tror väl ingen här att man kan stoppa in en ko i en kaninbur eller kan jämställa att ta hand om en ko med en kanin…

#51 Aha du menar så, då förstår jag bättre. Jag skulle själv inte kunna avla fram något djur för slakt, kan inte se det djur jag ska äta.
Styvsvärfar och svärmor föder upp får & kor för slakt och dem lever ett toppenliv innan dem slaktas, men jag själv kan inte äta dem för jag har sett dem i verkligheten :( Är mesig vet.

#52 Jag kan inte heller äta upp mina kaniner. Tyvär för jag skulle gärna vilja kunna det då man iallafall får äta djur som man vet har haft ett bra liv. Men tyvärr…

Sen måste jag också säga att jag tror att det är svårt att låta seriös inom denna bransch (kaninuppfödning) om man inte har massor av priser och en hemsida som ger intrycket av att man är "seriös". Själv har jag haft både en keluppfödning (Teddyvädur) och en utställningsuppfödning. Jag lämnade Teddyvädursuppfödningen för att jag återigen blev intresserad av att kunna ställa ut mina kaniner. Så det är klart att man har svårare att sälja ungar än de "kända" uppfödarna. Men de kaniner jag har köpt in har nästan alla varit jättemysiga från första början, vilket tyder på att uppfödarna pysslat mycket med sina kaniner.

Men jag håller med dig, det är trist om folk inte tar bra hand om sina kaniner. Personligen så tror jag inte att det har att göra med hur man avlar (utställning, hopp, kel) utan hur intresserad man är av kaninen som art.

#53 Ja jag hade med velat kunna det för då vet man att dem har haft det bra. Men jag klarar det helt enkelt inte :(

Har ej läst kommentarerna.. Men håller med TS!

#49 Men snälla nån! Skrev jag att man ska sätta en ko i kaninbur? Onödig kommenter måste ja säga!

#49 och #50. jag skrev inget annat än att kor och kaniner är båda djur och båda kräver god omvårdnad. Läs vad jag skrivit istället för att kommentera sådär, tack!

#56 Vi har läst vad du har skrivit. Så du behöver inte ha dålig ton. Ingen annan har haft det

#57 Känner dålig ton när någon skriver som #49 gjorde. Sätta en ko i en kaninbur?

#58 Jag tog det mest som ironi. men det är väl hur man tolkar saker

Hade det vart en smile gubbe hade det gjort skillnad. men så är det med att skriva, det kan uppfattas fel och då ifrågasätter jag. man vet ju itne om det är ironi eller inte, kan ju bara den som skrev det svara på.

#60 jag använder sällan smilegubbar, aldrig röttare sagt, men det är väl klart att det var ironi, skrev bara att det kanske inte va ett så bra exempel och direkt kommenterar du att de är jätte lika, båda är djur och kräver omvårdnad, men det kräver alla djur .

#61 Ja kunde ha skrivit alla djur som finns men det pratades om ko och kanin. så därför ja skrev så. Va var det som gjorde att det var ett dåligt exempel? Djur är djur. alltså samma.

#60 Ser inte så mycket likheter mellan en ko och en kanin, vill du fortsätta disskuera om kor eller om vad tråden handlar om?

Men jag menar att kor och kaniner är båda djur som kräver god omvårdnad. Alla djur kräver lika mkt.

Kanske inte är idé att forsätta diskutera när det inte fattas vad jag menar. Vill bara säga att alla djur är lika värda.

#63 Det är kanske lättare att ta dig som en seriös kaninuppfödare om du inte hugger och ser negativt på allt som folk skriver och gör.

Ibland så menar den andra personen inget illa men man själv har ett negativt sinne och då uppfattar man allt negativt också.

Allt blir mycket lättare o trevligare om man är positiv och försöker förstå varför andra gör si eller så utan att anklaga varandra :)

#63 Tror att det blev en diskussion angående kor/kaniner för att du missförstod min andemening i inlägg #41 och #51. Läs om det så förstår du kanske vad jag menade :) (Jag tror att Sara, Lillhems kaniner förstod vad jag menade med den jämförelsen). Och som hon också säger så är alla djur lika mycket värda och ska behandlas med respekt, oavsett vi äter dem, kelar med dem eller vad vi nu gör.

#66 Jag hugger inte, men jag måste väl få försvara och förklara vad jag står för? Jag kan se det från andras perspektiv men nu pratar jag om hur jag ser det.

#41 Fast jag vet flera som föder upp till utställning och som har närmare 100 avelsdjur i 4-5 olika raser, även om det kanske inte är jättevanligt, så förekommer det och hur man då hinner med alla djur är för mig en gåta, bara att ge mat och vatten varje dag måste ju ta jättelång tid, säg att du har 100 djur, även om du bara ägnar 3 minuter per dag åt varje så är det alltså 300 minuter=5 timmar, tänk sen att rengöra burar, köpa mat, hö, diska skålar, vattenflaskor mm. Sen när dom har en massa kullar så kanske det blir det dubbla antalet djur.

#69 Som sagt skrev jag många, inte alla. Det är ju lite naivt att tro att alla kaninägare tar bra hand om sina kaniner, klart att det finns folk som inte borde ha kaniner. Dock så tror (vet) jag att det finns folk som har endast en kanin och som inte ger den tid heller, så rötägg finns det överallt, alla kategorier.

#68 Du säger att du måste få försvara och förklara, då borde jag oxå kunna göra det. Tog det inte positivt när du skrev sätta ko i en kaninbur.

Men snälla du det var ett SKÄMT

#72 detta är ett diskutionsforum men du blir "sur" så fort någon tycker annorlunda än dig?

Håller med fullständigt! Har skrivit om de på min sida.

Sen är de inte bara människorna som du beskriver, för sånt skiter jag bokstavligt i.. Låt dom hålla på o tjafsa de är inte för deras skull jag föder upp kaniner..

De jag tycker är tråkigt och de som gör mig ledsen är inställningen till vissa raser! Fick höra på förra utställningen jag att man fick "skylla sig själv" om man valde och föda upp belgisk jätte för de gick ju inte bra för sådana raser på utställningar!!! Allvarligt jag blev så arg över den inställningen så jag vände på klacken och gick! Vad menas med detta? Skulle inte en belgisk jätte kunna få 95,5 poäng som vilken hermelin eller dvärvädur som helst? Hur kul skulle de vara om de bara fanns en handfull olika raser på en utställning? Jag tycker väl snarare att man ska uppmuntra för att få fram mer udda och sällsynta raser. (dock anser jag inte att belgisk jätte är varken udda eller sällsynt snarare väldigt populära just nu)

Ja så känner jagi alla fall..

www.lundenskaningard.n.nu

#73 Nej det blir jag inte. Vet ni att jag ångrar att jag startade den här tråden och skrev av mig hur jag kände, men att jag skulle bli så påhoppad det visste jag inte och att du som är negativ i precis varända tråd säger till mig att jag är sur - nu är jag arg för jag orkar inte mer, jag har inte varit det förut i tråden även om det uppfattats som det. Det var bara vad jag kännde, allt jag vill är att kaninerna ska ha det bra.

#74 Känner igen mig i mycket av vad du skriver!

Nej tack och hej för mig, nu är jag på den säkra sidan att det ända jag har gemensamt med er är att jag älskar kaniner - inget annat och kommer väl aldrig att få det heller.

#75 Det är ingen som har hoppat på. Alla för försökt föra en diskution.
Och NEJ jag är inte sur i varenda tråd eller negativ i varenda tråd, tvärtom xD

#74 Det har jag också hört gällande min ras.
"Ska du verkligen börja föda upp lejonhuvad dvärgvädur för utställning? Det går aldrig bra för dem!"
Det gör det inte för att det är en så pass ny ras, men det kan aldrig gå bättre om inte någon försöker få det bättre :) Måste se positivt på det och ta allt som andra säger med en nypa salt. Det finns alltid folk som bara öser negativitet över andra, var man än är. Man måste lära sig att inte lyssna på det örat :)

Nu har inte jag läst alla kommentarer ordagrant och jag kan säkert ta upp något som redan är skrivet eller något som inte är skrivet men hursomhelst skriver jag inte för att bråka så vill inte ha nå hugg utan vill bara skriva av mig. Är några små punkter jag tänkte på, dels det med att "komma in i gänget" jag tror detta beror HELT på vart man bort och vilken förening man är medlem i , om den är stor eller liten. Där jag bor är vi inte alls många i föreningen och jag är yngst (20år) på möten mm. MEN, mina gubbar och tanter som föreningen består av tar alltid hand om mig som om jag vore deras lilla barn och vi har jätte roligt tillsammans och jag tror det kan bli så när man är medlem i en mindre förening. Är man medlem i en större förstår jag att det är svårare att ta sig in och det tar nog tyvärr flera år innan man blir en i gänget och det tycker jag är jätte tråkigt för er som har det så!

Sen till det med uppfödare. Många av de som har uppåt 100 djur är bland de mest seriösa uppfödare du kan hitta, deras kaniner är välvårdade, har stora ljusa burar och dom håller på med dom varje dag eftersom du inte kan ha en elak kanin på en utställning. Att köpa en kanin av en riktigt seriös uppfödare är bland de bästa man kan göra eftersom man vet att kaninen är väldigt van att bli ompysslad, pratar nu om djuret är äldre. Jag har belgiska harar, ofta säger folk att de är väldigt elaka och spralliga kaniner men jag har bara varit med om EN elak belgisk hare och den kaninen hade jag köpt av en mindre uppfödare, kaninen var tokig och domarna sa att det var den elakaste kanin de någonsin träffat, sedan köpte jag en kanin av Carnbrant, och där kan vi snacka kanin! Man märker att dom hållt på med henne VARJE dag, hon är lugn, vet precis hur hon ska göra på bordet, du kan vända på henne hur du vill utan att hon bryr sig, därför att dom är seriösa uppfödare som bryr sig om sina djur.

Men sen självklart finns det uppfödare som har 100 kaniner som inte alls sköter det och det är precis som det finns folk som har 1 kanin och inte sköter den. Jag tror inte det spelar någon roll om människan har 100 eller 1 kanin, missköter man så missköter man, det beror inte på om du är en seriös eller oseriös uppfödare, det beror på människan i sig och ett ord som seriös eller oseriös bestämmer inte hur du sköter din kanin.

Stamtavla eller inte, skit samma! den avgör inte hur kaninen är, eller hur kaninen haft det tidigare? Föder man upp för att inte ha stamtavla så väljer man det såsom man väljer att föda upp med stamtavla, men man föder fortfarande upp, det är ingen skillnad, det är fortfarande en kanin.

Det var nog allt, och som jag sa tidigare, jag kan mycket väl ha tagit upp något ni inte ens skrivit om.

Jag anser att en BRA uppfödare är en som: - hela tiden söker nya kunskaper och förmedlar kunskaperna till kaninköparna - strävar efter att ha en bättre kannhållning än det minimi som lagen kräver - endast tar kullar med mål att spara bra ungar (varför avlar man annars? Pengar?) - har en plan för osålda ungar - har en avelsplan (oavsett utställ, hopp eller utveckla ny ras) - inte avlar på defekter (bettfel, mf, hippo) och hanterar uppdykandet av såna med allvar och öppenhet - strävar efter att uppnå kvalitetsstämplar (går kurser, regga gårdsnamn etc) - inte säljer till under 18 år - erbjuder livslång support till kaninköparna Det finns bra uppfödare. Och det har inget att göra med hur många kullar man tar eller hur många kaniner man har. Notera att jag undviker ordet seriös, det är onödigt värdeladdat.

#78 Men tror du verkligen på allvar att en uppfödare som har 100 kaniner håller på med dom varje dag, det är ju en omöjlighet, räkna ut själv hur mycket tid det skulle ta och tänk då när det dessutom finns 20-30 kullar, bara att ge mat, vatten, hö, städa burar är ju en heltidssysselsättning, att dessutom hålla på med varje kanin….nä, det går inte.

Jag vet flera som köpt av en med så många kaniner och det var inte särskilt sociala kaninungar, lite dåligt skötta, tovor osv. och den uppfödaren verkade ju vara väldigt seriös

Ja och som jag sa finns det sämre uppfödare som har många kaniner likasom sämre uppfödare kan ha enstaka. Jag håller med #79 över hur en bra uppfödare är. Och jo jag vet att du kan hinna med många kaniner, det finns uppfödare som lever för kaninerna och gör allt för dom så man kan inte dra alla över en kant men visst är säkert majoriteten att man inte håller på med djuren.

Angående att mata och vattna 100 kaniner: har man höhäck utanpå, vattenautomat och foderautomat så kan man utfodra 100 på en halvtimme. Men då hinner man ju inte titta till dom och umgås med dom. Städningen går att göra på mindre än 1 minut per fack om man är två (en river ut allt en fyller på). Själv håller jag mig med så få som möjligt vintertid, har 13 i år. Mitt tak för vad jag har tid med är 30. Har man ett bra bursystem så tar den nödvändiga skötseln bara några sekunder och man hinner umgås med varje kanin :-). Däremot så släpper jag sällan ut dom. På sommaren så går dom ju redan i stora betesburar, på hösten regnar det hela tiden och på vintern är det för kallt (-20 - -40 i tre månader förra året). Jag har minst 120*60 med hylla och kartongrör och leksak till hermelinerna, och honorna får gå i kärringbox över vintern. Den enda som vill komma ut och härja är angoran, och det får hon göra dagligen. Hermelinerna sitter kvar i buren om jag lämnar dörren öppen. Jag mår inte dåligt över att mina kaniner inte går i Hage varje dag, för det gör inte dom.

Orkade inte läsa igenom alla kommentarer för jag tyckte det blev lite väl mycket skitsnack, men vissa kommentarer höll jag med om och jag vill skriva hur jag själv resonerar och vad jag har erfarenhet av.

- Uppfödare avlar visst på temperament! Om man har många kaniner så har man inte tid att lägga mer tid på en kanin med dåligt temperament. Jag tar bort kaniner som är aggressiva eller om de har dåligt psyke (för rädda). Som tur är så har mina kaniner bra temperament och jag har inte behövt ta bort många kaniner de senaste åren.

- Jag är en sådan där "dålig" kaninägare som nappt lyfter ur mina kaniner ur burarna. De får komma ut i Hage en gång i evckan när jag städar (sommar som vinter), men de sprattlar ALDRIG! Eller så är det jag som har så bra handlag med kaniner och vet hur jag ska hålla dem ;) Om de sprattlar lite så vet jag som sagt hur jag ska hålla dem och hur de blir lugna.

- De kaniner från "keluppfödare" jag träffat har inte alls haft så bra temperament som de flesta utställningskaniner jag träffat. 
Tvärtom har jag mer fått intrycket att keluppfödare avlar för att de vill ha "söta ungar". Det har kommit många barn hem till mig och frågat om de får låna mina hanar (eller en hona..) och jag har sagt nej.
Om man avlar, oavsett vilket djur det är, så ska man ha ett mål med uppfödningen, oavsett om man avlar mot fina utställningskaniner eller temperament. Detta innebär att man avlar för sin egen skull, och har för avsikt att behålla de flesta ungarna. Jag hade en blå kull i somras där jag tänkte behålla allihopa. Tyvärr så blev öronmärkningen dålig på 4/5, så de såldes till kel. Mamman har världens underbaraste temperament!

- Som sagt, man ska ha ett mål med uppfödningen, och man ska avla med avsikt att behålla ungarna. Om man avlar med avsikt för att sälja alla ungar måste man ha tillstånd och uppfödningen godkänd. (Lina R, du hittar säkert lagtexten?)

- För att vara en bra uppfödare ska man SLUKA information, man blir aldrig fulllärd. Det är viktigt att lära sig genetik eller känns någon som är bra på genetik, för "Om man vet vad man har så vet man vad man får"

#83 Jag äe wn så kallad "keluppfödare" men temperamentet är ju det viktigaste för mig, mycket viktigare än utseende, skulle aldrig avla på en aggresiv kanin.

#84 Det är ju superbra :)

Men,  många avlar bara för att få "söta ungar", och det vet jag inte ens om man kan kalla Avel.

Men om du har ett mål med din uppfödning så är det ju super :)

Jag avlar både på temperament och utseende, om jag har en supersnygg kanin med dåligt temperament så har jag inte kvar den…

Ja temperamentet är superviktigt om man vill ha bra utställningsdjur :-). De kan faktiskt bli diskvalificerade för dåligt uppförande ("obedömbar").

Jag håller med. När jag var på en hopptävling var det sjukt många kaniner men inte alls lika många ägare. Det var mest uppfödare som hoppade med kanin efter kanin efter kanin… Och det var alltid de ägarna som vann, för att de hade så många kaniner…

De vinner inte för att de har många… De vinner för att de tar sporten på stort allvar och väljer rätt kanin och tränar den rätt. Det är bara 1 kanin som kan komma etta. Hand i hand med ett stort intresse och engagemang kommer viljan att ha fler (eftersom de inte ska tränas särskilt ofta) och att avla med dem. Oavsett utställning eller hoppning så är det alltid roligare när det är en egenuppfödd det går bra för :-). Har man många är det ju dock större chans att man vinner, eftersom det då finns marginal för "dåliga dagar". På utställning så är stammar (1 hane 2 honor) och grupper (tre av samma) högre rankade än enskilda, eftersom det helt enkelt är svårare att uppnå.

Hm, jag tror du missuppfattade mig. Det kändes som om det bara var en tävling mellan några få personer

Det är det ju :-). De bästa vinner.

Jo men alltså det kändes som om de såg ner på oss som inte var uppfödare och bara hade några få kaniner, som om vi var sämre…

Så är det inom ALLA sporter, det finns vissa rötägg och vissa underbara människor, de gäller att du hittar de underbara :)

Min syn inom detta ämne är att sålänge folk tar bra hand om sina kaniner är det bra. Spelar ingen roll om man bedriver uppfödning av hopp-, kel- eller utställningskaniner, eller om man bara har kaniner som sällskap. 

Dock är jag fundersam till hur man kan ha hundra kaniner, men det är inget jag känner att jag behöver diskutera. =)

Sedan undrar jag bara på inlägg #79 om du menar att du endast säljer till personer under arton med föräldrars tillstånd, eller om personen själv måste vara över arton?

Att barn som köper kanin måste ha tillstånd från målsman är ju självklart, så det har du ju helt rätt i isåfall. ;)

Jag iallafall säljer bara till personer under 18 om de har en väldigt engagerad förälder. Barn tröttnar lätt, och tonåringar likaså.

#93 Jag säljer till föräldern. Föräldern ska vara med vid varje besök (om de är nybörjare vill jag träffa dom flera gånger innan köpet) och ska vara den som ger mig pengarna när dom hämtar kaninen. Jag säljer helt enkelt inte till folk under 18.

#94 Men det är ju självklart föräldrarna som har huvudansvaret för kaninen.

#96. Tyvärr är det inte alla föräldrar som inser det. Om barnet tröttnar så får kaninen sitta ensam i en skitig bur och i bästa fall få mat och vatten varje dag, om ens det. 
Föräldrarna SKA ha huvudansvaret men tyvärr funkar det inte alltid så.

Eller säljs vidare "på grund av allergi"…