Har varit med om samma sak. Dock lät jag henne få en kull och då blev hon glad men tyvärr inte alltid man kan göra det.

Prova att köpa en unge att sätta ihop henne med. Det gjorde jag när min kanin fått sin sista kull och där inte var någon hona. Hon var överlycklig över sin nya lilla kompis. Lillan blev dock lite bortskämd men ändå dem var lyckliga båda två.

Saken är den att jag egentligen inte vill ha någon mer kanin. Och är rädd för att hon inte kommer acceptera en ny.

Mitt råd är att försöka trösta henne så gott du kan. Kramas om hon tycker om det, gosa så mycket hon är bekväm med, så tar hon till sig det stöd hon kan i sin sorg.

Hände samma sak för min Mando, han var så hela vintern men jag satt med vattenflaskan mot hans mun, så att jag var säker på att han skulle dricka. Men överlag så gosade jag med honom extra mycket, jag satt och pratade med honom och klappade honom.
Det är mitt tips?! Om han äter, dricker och bajsar så är det nog bra, men visa lite extra kärlek för henne. :)

Samma sak hände med en av mina kaniner. Han och en annan kanin umgicks varje dag, sov till och med i varandras burar ibland (frigående på gården) och älskade verkligen varandra. När hon gick bort blev Trollfager gammal på ett par veckor. Vi försökte gosa med honom extra, och han uppskattade det men från att ha varit "ung" och kry (han var trots allt 7 år och en vädur, men var som ett barn med Lina) blev han blind, döv och tappade nästan all päls. En dag somnade han bara in. En hemsk men ganska vacker kärlekshistoria.

Det finns inte alltid något man kan göra för dessa djur, vissa fäster sig så hårt vid någon att inget kan ersätta denna, se bara hur många djur som avlider samtidigt som sina ägare. Vi försökte att sätta ihop Trollfager med nya kaniner + de andra han gått med litegrann tidigare men inget fungerade. Han ville sörja ifred, i sin bur.

Kanske ska kolla så hon inte är sjuk? Den andra vet du vad den dog av?

Om du ska skaffa kompis till henne så ta absolut inte en unge, försök få ta på en kastrerad hane!

#6 Veterinärerna jag pratat med tror på långt gången urinvägsinfektion/ livmodercancer.

Ingen vet säkert då hon aldrig obducerades. Skulle det vara smitta skulle väl Telpa ha visat något vid det här laget. Idag har hon dock lösa kulor, men det kan bero på att hon fått lite för mycket broccoli.

Telpa har slutat hoppa ur buren. Lyfter man ut henne hoppar hon snabbt in igen. Stänger man luckan lägger hon sig utanför. Inte ens katterna kan muntra upp henne längre. Morot äter hon inte längre men bladspenat gick ner. Imorgon ska jag ta ut henne i sele en stund så kanske hon rör sig lite iaf.

Men liiila skruttan, hon är ledsen! Stackars!!! Det är jättesvårt när djuren sörjer man vet knappt ut eller in. Ge en klapp från mig… Mvh Chanel

Ja, verkligen hemskt! Hoppas på att hon piggar på sig snart.

Du är säker på att hon inte är sjuk?

#11 ja, inga tecken på sjukdom. Det är mer som att hon är deppig. När hon var ute i sele sprang hon runt lite och åt gräs.

Inte ens att få komma ut i sele och skutta fick Telpa att bli sig själv. Får inte skaffa någon ny kompis till henne heller :( Både hon och jag mår så dåligt så troligen kommer Telpa få somna in nästa vecka :'(

Hur gammal är hon?

#13 om du inte får skaffa någon ny så kanske det finns någon annan som är villig att ta hem henne och prova, nån som kanske har en kastrerad hane.

#14 lite över ett år är hon. Min lilla tös :'( #15 helst vill jag ju ha henne kvar. Men det tåls att tänka på bättre det än döden iaf. Även fast det blir svårt att lämna henne ifrån sig.

#13 Men det har ju bara gått en vecka. Ge henne tid att sörja, hon kan bli sig själv igen. Verkar hon fortfarande deppig efter en månad eller två kan du kanske se om någon annan vill göra ett försök, som #15 säger.

Ta henne till veterinär och gör en hälsokoll, tycker jag. Du kan ju inte stå och överväga avlivning samtidigt som du säger att hon är frisk.

Tycker mer det låter som hon är sjuk än deprimerad…

Som #18 säger kan en hälsokoll säkert vara bra att göra, dock tror jag också att depression är anledningen till betendeet, då det låter väldigt likt det jag fått uppleva. Och då var kaninen otroligt frisk och pigg för sin ålder enligt veterinär. Hoppas att lillan kommer över det snart, kanske att hon klarar av att smälta det till slut..!

Om du skaffar en kastrerad hane till henne tar det ju inte mer plats..

Jag tycker också det är bättre att låta henne flytta dit hon kan få en kompis än att låta henne dö, för hon är ju så ung och har ett långt liv framför sig.

Exakt samma sak hände mig, min kanin och hans bror hade bott ihop sen födseln o när han dog blev min kanin jättedeppig=( han åt nästan inte, satt bara i buren och ville inte göra något. Jag tyckte att det var så hemskt att se så jag köpte en liten hona som sällskap till honom, redan efter en dag var han sig själv igen:D tyvärr dog hon ganska snabbt men de hann inte bli lika nära vänner så efter det blev han inte så deppig och nu bor han själv utan att vara ledsen:)

Hoppas att din kanin snart känner sig gladare, pyssla om henne extra mycket!

Tycker med att du ska prova ett tag till. Om det inte funkar då så kanske jag kan ta henne. Har en kastrerade hane hemma med vet inte om det kan funka. Han är lite speciell men vill gärna att han ska ha en ny kompis. Men prova ett tag till ibland kan det gå över när hon vänjer sig vid att vara ensam.