Jag vet inte om det finns några direkta regler för sånt, men man ska väl inte inavla om man inte har nåt syfte med det, även om kaniner tål inavel bra och det brukar inte föra med sig några hälsoproblem, men man ska väl undvika det ändå i möjligaste mån. Hos människor är det ju OK för kusiner att skaffa barn så det ska väl vara riskfritt med kaniner också, tror det är 6,25% inavelsgrad.

Säger som ovanstående att det är väll inte direkt farligt, men bör undvikas.

De som "linjeavlar" (inavlar) gör det endast på väldigt bra individer, och där man vet att djuren varit friska flera led bak (eller ja de som linjeavlar seriöst i.af).

Men det man ska ha i åtanke är ju att det som är bra kan bli dubbelt så bra, och det som är dåligt kan bli dubbelt så däligt. Därför är det viktigt att djuren är felfria då. Sedan kan vissa sjukdommar ligga dolda flera generationer, men visar sig kanske först där dubbel upplaga kommer - vilket givetvis blir lättare när man linjeavlar OM det finns någon sjukdom.

Men är det så att t.ex. ena kaninens mormors morfar är den samma som andra kaninens farfars far så är det nog inga större problem. Men undvik att ha samma kanin i stamtavlan mer än två gånger, och helst inte mer än en kanin gemensamt innom de närmsta leden.

Men börja man släktforska så kan man säkerligen hitta samma kaniner flera ggr om man kollar väldigt långt bak då avelsbredden kanske inte var lika stor. Men idag finns det ju innom de flesta raser gott om avelsmaterial och fina individer, så att linjeavla som "hobbyavlare" är något jag skulle undvika så långt det går.

Du kan para syskon, eller med föräldrar.

Så länge de inte har några dåliga anlag är det inget problem. Det är vanligt att uppfödare linjeavlar (planerad inavel) för att kolla om kaninerna bär på dåliga anlag, och för att förstärka anlag man vill ha.

Det är först efter flera generationers inavel som kvaliten på kaninerna eventuellt försämras pga just inaveln.

Inavel borde undvikas. Dumt att riskera. Jag ser inte mycket som är så viktig så att man måste hålla på med inavel, bara dumt.

#3 Det är just det - dåliga anlag synns ju inte alltid, och då är det ju en onödig risk att linjeavla såvida man inte gör det som uppfödare där man har stenkoll på samtliga individer i flera generationer.

Inavel är alltså parningar mellan djur som är släkt.

Linjeavel är en sorts inavel, där man utgår ifrån 1 staminvidivid som är riktigt fantastisk, som man sen vill "klona". Exempelvis:

Hanen Mammut 96p paras med Mimmi. Döttrarna paras tillbaks på Mammut. Dotter-döttrarna paras tillbaka på Mammut. Dotter-dötter-döttrarna paras tillbaka på Mammut. När en hane dyker upp som är bättre än Mammut, då byter man ut Mammut mot den.

Risker med inavel: Inavelsdepression = individernas storlek blir mindre (bra om man har dvärgar, dåligt andra raser) + gruppens gememsamma immunförsvar blir sämre, risken ökar för att en smittsam sjukdom kan slå ut alla (det är så det funkar för kaniner och gnagare i naturen, dom ökar fort i antal, sen kommer en sjukdom och slår ut nästan alla som börjar om från början med inavel igen).

Fördelar med inavel: Man får se vad ens kaniner verkligen bär på och kan rensa ut bärare av exempelvis bettfel och hippo/mf. Man får en jämnare avelsgrupp där man kan i förväg veta vad man kan förvänta sig av kullarna, man famlar inte i mörkret lika mycket. Man kan förstärka egenskaper som man vill ha. Det blir lätt att färgavla.

Tack för alla svar! :D Mycket informativt, nu vet jag.

<3

Större uppfödare brukar ju kunna göra syskon PARNING för att få reda på om deras linjer är "rena". Dvs så att man vet att kaninerna inte bär på bettfel, sjukdommar eller andra defekter.
Jag tycker det är ett väldigt bra sätt, eftersom vissa defekter inte syns förren vid dubbla anlag. Dock är det ju inget man bör hålla på med om man inte har något bra syfte med det.

Hur räknar ni med "de närmsta leden"?

Denna tråd skapade jag då det verkar omfattande att få fram beige utan någon form av inavel och utan att involvera väldigt många kaniner ;)

Ja för det syftet passar ju linjeavel bra. Man kan ju inte ha hur många kaniner som helst.

#9 Beige utan inavel går att göra… men du måste hålla många, många djur…

Överhuvudtaget tycker jag att det är dumt att vara rädd för inavel, kaniner har väldigt få letala gener och genom inavel kan vi fortsätta hålla dom så. Om man inte inavlar kan dåliga gener ligga kvar dolda länge, länge, och sen har man exempelvis bettfel i jättemånga linjer bara för att man aldrig försökt selektera bort det.

I värsta fall blir jag tvungen att para två syskon eller halvsyskon med varandra "down the line," jag antar att det är okej då med tanke på allt ni sagt. Det känns bara så feeel! ^^

Anledningen tilll att det känns skumt för oss är för att vi är människor. Människor jämnför väldigt lätt andra varelser med sig själv ;) Äckligt att dejta brossan!
Men kaniner har inte samma förståelse om vem som är bror eller pappa.

#13 Precis. :P "Du och brorsan fick så fint blont hår, vi tänkte vi skulle försöka främja det anlaget! Så, in och nuppa nu."