Igår skrev jag ett inlägg om hur arg jag var.

För att dra det hela lite snabbt för er som kanske inte läst mitt andra inlägg så hittade jag en annons på blocket där en dvärgkanin bortskänktes. Bilden var inte speciellt rolig då kaninen knappt hade något underlag i buren och inget hö alls.

Jag tog kontakt med säljaren och ställde lite frågor. Mina frågor och hans svar var:

Jag: Det är ju lite synd att du redan tröttnat med tanke på att en kanin kan bli 10 år (kaninen är 5-6 månader nu).

Han: Ja det är ju sant, men har inte tid.

Jag: Har du inget hö till honom?

Han: Nej, det behövs inte, har plockat in lite gräs nu när det är sommar.

Jag: Har du klippt klorna på honom något?

Han: Nej sorry, kan inte sånt

Självklart var inte detta allt vi sa, men visar er bara det jag tycker var bland det värsta.

Dagen efter hämtade jag ju kaninen och han satt där i buren superstressad verkligen. Det fanns 1 cm vatten kvar i flaskan som var helt gult och gammalt. Killen kunde inte ens ta upp honom eftersom han sprattlade så mycket så han sa: bäst att han får vara i buren tror jag.

Så vi bar ut buren med kaninen i. Jag ville inte stressa upp honom mer så jag lät honom vara i buren ostörd några timmar. Självklart la jag in mer spån och hö och bra mat till honom. Igårkväll satte jag mig försiktig vid buren och pratade lugnt med honom, efter ett tag kom han fram till gallret och var nyfiken. Jag öppnade luckan och lät handen vila i buren. Till slut kom han fram men jag fick inte klappa på honom för då stack han direkt.

Imorse när jag vaknade gjorde jag samma sak igen och jag fick äntligen klappa honom försiktigt.

Nu några timmar senare är han en helt annan kanin. Jag har buren ute i köket så luckan kan vara öppen hela tiden. Jag tycker egentligen att buren är för liten 100x50 cm, men eftersom han kan hoppa ut och in hur mycket han vill så tycker jag det duger. Ända gångerna jag kommer ha buren stängd är på natten och då jag lämnar hemmet och inte kan ta med mig hunden.

Han har iaf verkligen sökt kontakt med mig idag, han följer efter mig som en hund i köket och när jag klappar honom slappnar han av helt och bara njuter.

Här får ni bilder på "hans rum" och på självaste honom, Laban får han heta.