Jag skulle strunta helt i vikten, särskilt när det handlar om korsning.
Vad en kanin bör väga är så otroligt individuellt.
Bättre att gå på hull och se om kaninen känns OK, annars öka eller minska givan beroende på.
Jag har haft en dvärgvädur som hamnade på 1,2kg och en hane som låg på nästan 2,5kg, båda renrasiga.
Idealvikt är runt 1,5-1,9kg.
Skulle jag då gått på den vikten skulle jag gödit upp den ena och bantat den andra, med resultat att jag skulle haft en för tjock kanin och en för tunn.
Därför anser jag som sagt att man bör gå på hull framför vikt.

Hur ska hullet kännas då? Det är ju rätt svårt att se då han har ganska mycket päls. Men han känns iallafall inte tjock.

#2: Det är svårt att förklara exakt.
När jag känner på hullet känner jag dels på ryggraden, över baken, revbenen och magen.
En kanin i bra hull ska ha kännbar ryggrad, men den ska inte kännas vass.
Är den vass är kaninen mest troligt för tunn, även om det dock finns vissa kaniner som är kantigt byggda.
Revbenen bör kunna anas, men inte kännas alltför tydligt eller inte kännas alls.
En kanin som är vass över rygg, väldigt tydliga revben, väldigt smal över magen och rumpan anser jag vara i dåligt hull.
En kanin där varken ryggrad eller revben går att känna och där magen också tenderar att vara rund, är i min mening för tjock.
Magen på en kanin i bra hull bör vara mjuk och inte hård/spänd, utan då är det något knas.

Detta är ju då vad jag tycker.

Han är nog aningen smal då, revbenen känns inte men ryggraden känns väldigt väl enligt mig. Men det var tur att vi ökade hans mat och så för innan var han ännu smalare och vi tyckte jättesynd om honom! Han får kanske 1-3 dl på morgonen och 1-3dl på kvällen, han har höboll men vi ger honom alltid en tuss löst hö på kvällen (hela hans bur är hö eftersom vi inte har fått tag på någon halm och spån bara fastnar i pälsen. Han äter inte upp all mat han får i skålen utan han äter när han är hungrig eller så. :)