Behöver akut hjälp!
Jag har under väldigt många år haft perioder då jag mått riktigt, riktigt dåligt. Just nu är jag i en sådan extremperiod då jag i princip inte orkar med någonting, sover inte på nätterna och självklart blir ju skolan lidande på grund av detta (har under mina "bra" perioder mycket bra betyg).
Igår var jag på samtal tillsammans med mina föräldrar på skolan för att vi skulle göra upp en plan för hur jag ska klara av alla mina rester, mötet gick relativt bra och vi kom fram till att jag ska stanna hemma när jag känner att ångesten är som värst. MEN när jag kom hem så sa min pappas fru att jag inte fick vara inomhus på dagarna, att jag skulle stiga upp vanlig tid och ställa mig ute på altanen/ränna runt på stan medan de jobbade… Jag bor i norrland och det blir pisskalt ute. Sedan fortsatte hon med att förklara hur värdelös jag var, att det aaaaldrig kommer att bli någonting av mig och att jag var mycket patetisk. Pappa höll med henne och tvingade mig sedan att gå ut, så jag drog till min expojkvän/föredetta sambo som jag precis flyttat ifrån.
Efter att jag suttit ett tag hos mitt ex så började min pappa ringa och ville att jag skulle komma hem igen (vilket jag givetvis inte ville…). Efter ytterligare någon timme så hör jag hur det börjar knacka på fönstret till vardagsrummet, jag ignorerar det och fortsätter att med att klappa Bullen (en liten kaninunge). Efter ett tag så hör jag hur min far börjar skrika utanför fönstret "Jag har en kanin, kom ut om du vill att den ska leva." (då hade han alltså gått runt på baksidan till altanen där jag har mina kaninburar och slitit upp hänglåset) jag skyndar mig och drar upp persiennen, där ser jag mitt monster till far stå och hålla min älskade dvärgvädurstjej, Alice, I ÖRONEN! Jag skyndar mig ut och pappa lämnar över kaninen till mit ex.
Väl "hemma" hos min far så berättar han att han hade slagit ihjäl Algot, min första kanin, mitt allt (utan att överdriva). Jag bryter ihop totalt och pappa börjar skrika att jag är värdelös, patetisk och att han skäms över att ha varit med att skapa någon som mig. Sedan minns jag inte så mycket mer än att han körde mig till akutpsyk och att han under hela resan hånade mig genom att härma mig med fåniga röster. Jag har dock fått veta i efterhand att det bara var tomma hot och att Algot mår bra, Alice är dock väldigt rädd och skygg.
Nu orkar jag inte bo hos honom mer, det var 3v sedan jag blev hemtvingad från att ha bott med min dåvarande pojkvän i 10mån. Jag behöver ett hem, någonstans där jag kan känna mig trygg. Men hur gör jag? Kan soc ordna en lägenhet åt mig? Jag är 17 år gammal, fyller 18 om endast ett par månader…
Jag känner även att jag kanske behöver hitta nya hem/fodervärdar åt mina kaniner under en tid, kolla min hemsida och hojta till om det är någon ni är intresserad av. Algot och Alice kommer jag dock att behålla.
www.algotgardens.site90.com
Stor kram till dig!
Hade jag bott i närheten så skulle jag gärna försöka hjälpa till att lösa din akuta situation, men det gör jag tyvär inte. Känner dock instinktivt att det var väldigt illa av din far att dra in och hota dina kaniner. Vet själv att djuren hjälper jättemycket de dagar man känner sig nere. Kan tänka mig att det är samma sak för dig.
Orkar du ringa soc själv och fråga vad de kan hjälpa dig med? De borde kunna hjälpa dig med bostad och pengar till mat och kläder, men jag tror att de vill att du ska ha någon form av sysselsättning då. Antingen skola eller praktik.
Pm:a om du behöver prata.
Men gud va hemskt !
Jag tycker helt klart du ska gå till soc och kolla med dom om dom inte kan hjälpa dig med det. Dock brukar det krävas att man då hittar en lägenhet själv och det är ju inte alltid det lättaste. Speciellt eftersom när man är ensam så brukar dom inte godkänna större lägenhet än en 1:a.
Men pga situationen borde dom ju verkligen förstå varför i alla fall.
Hoppas det löser sig för dig. Hade jag haft plats hade jag gärna hjälpt till med någon kanin, men tyvärr är det rätt så fullt här inne just nu.
Hade jag bott någonstans i närheten skulle jag absolut hjälpt till! Förstår inte riktigt hur fruktansvärt jobbigt det måste kännas just nu. Men jag kan tänka mig.. Kan det på något sätt fixas transport till Stockholm så vill jag verkligen hjälpa till och ta hand om en eller två kaniner.
Jag håller tummarna för att du orkar kontakta soc och förklara allt & att dem kan hjälpa dig på något sätt.
Kram.
Men herregud! Stora styrkekramar till dig! Jag hade säkert tagit livet av mig.. :/
Hade jag bott i närheten hade jag hjälpt till! Hoppas du kan kontakta soc och så.
Kram på dig!
Vänliga Hälsningar Lina

Ring genast till soc och berätta vad som hänt. Ingen kan tvingas bo hos människor som beter sig så.
Eftersom du inte är myndig än så vet jag inte ifall du får bo ensam eller om du i så fall får bo i fosterhem, men det finns alltid akuthem redo att ta emot någon med kort varsel. Här i stan har socialen även lägenheter till hands för vuxna, som man tillfälligt kan få bo i, om man blivit utkastad, måste fly eller av annan anledning måste lämna sitt hem.
Jag har inte varit i samma situation som du, men fått hjälp under andra omständigheter, vill dock inte skriva helt öppet om det, men maila mig om du vill veta hur jag fick hjälp: cattislundgren@hotmail.com.

Hade jag bott närmare hade jag kommit och hämtat dig och kaninerna direkt. Känner igen mig en hel del i det du skriver.
Som dom andra säger: Ring soc! Dom måste hjälpa dig, för sådär kan du inte ha det. Vänta inte, utan ring nu!
Behöver du prata med någon så är det bara att skicka PM till mig så får du min mail eller telefon nummer.
**Om du behöver hjälp med att få bort kaniner ett längre tag
har jag mycket plats i stallet.. Ifall du inte vill sälja av dem kan jag vara fodervärd ev köpa någon.
Hoppas allt går väl, och att soc lyfter arsel och gör nått!**
Med vänliga hälsningar
Patricia ♥
Nej gud vad hemskt! Min kompis har varit med om nästan exakt samma sak, hemskt!:( Tycket värkligen att du ska ringa soc! Hoppas det löser sig, styrkekramar!
Usch, det där låter inte alls bra! *kram*
Håller med ovanstående medlemmar att du behöver ringa till soc. Tyvärr så låter det som om han har fått någon beteendestörning av något slag, och behöver hjälp. Jobbar själv med personer som har beteendestörningar. Du har ingen annan vuxen person i din omgivning som du kan lita på, och kanske få hjälp av?
Oj, så hemskt vännen! *styrkekramar*
Jag bor för visso långt ifrån dig, men jag ska höra mig för om jag känner någon som kan ta hand om en kanin eller två, alternativt jag, så kommer jag givetvis höra av mig till dig så kanske jag kan hjälpa dig på något vis.
Om du har kontakt med läkare eller psykolog (från när du var på psyket, vilket du bör ha för de borde ju göra någon slags uppföljning) så kan de hjälpa dig med att ta kontakt med soc om det skulle vara så att du känner att du inte klarar att ta steget att kontakta dom utan då blir det mer som att dom kontaktar dig pga uppgifter de får från din läkare
Blir så arg
Förstår att det inte hjälper dej men,
Man väljer inte sina föräldrar men föräldrarna har valt dej en gång och har ansvar och skyldigheter för dej tills du 18
Tycker som det låter som din pappa behöver hjälp oxå, som han beter sej kan han aldrig må bra. Tror ni kan behöva hjälp av kurator/psykolog med samtal där båda dina föräldrar och du är med
Prata med socialen el kommunen att ni behöver akut hjälp
Lycka till och håll ut
Usch stackars dig. Satt och läst högt för mamma och blev helt stum i mellan åt, låter som att allt skulle vara taget ur en hemsk film :(
Säger som de flesta andra, prata med din psykolog eller med soc.
Hade själv gärna hjälpt till om det inte var så väldans långt.
#0 Jag hade inte tvekat i detta läget att ringa soc, förstår inte hur dina föräldrar kan bete sig så men troligen är det någonting han också skulle behöva hjälp för och hans fru du prata om måste verkligen inte ha alla hönsen hemma.
Nej jag hade aldrig stannat kvar på ett sådant ställe, jag hade akut ringt soc och bett om akut hjälp och fixat en egen lägenhet där du kan försöka reparera allt du varit med om inom dig. Dina pappa skulle nog verkligen behöva tänka efter va tusan han håller på med :S
Som jag sa tidigare ring soc, be om hjälp, förklara för dem hur det ligger till och be dem hjälpa dig fixa en lägenhet och flytta ifrån där så snart det går, att bo med någon under sådana förhållande som du gör nu nej det finns bara inte, jag kan förstå att skolan kan bli jobbig att sköta om man ska behöva bära på sådana här saker inom sig pga. sina föräldrar…
Var stark och envis, låt ingen förstöra ditt liv!
Behöver du någon att prata med så får du gärna prata med mig, har erfarenheter av många andra vänner som varit med om hemska saker och även varit med om en del själv så jag hjälper dig gärna och stödjer dig om du behöver, skicka bara ett pm så hör jag av mig :)
Ang. kaninerna så tar jag gärna in några men tyvärr bor jag långt bort så om transport är möjlig hjälper jag gärna till, kan hämta upp kaniner i sthlm och skåne om du skulle kunna skicka dem till någon av de ställena eller i närhet av dem :)