Ja, det är väldigt vanligt att just lejonhanarna tappar sin mat, ofast redan vid 1 års ålder. Så det är inget du behöver oroa dig för :)

Både honor och hanar tappar man, sen brukar det ha svårt för att komma tillbaka, det är det som är det tråkiga med lejonhuvade kaniner.

Men honor tappar inte alls lika tidigt som hanar, om det ens tappar manen alls. En hona med bra gener behåller manen! :)

#3 Det är ju väldigt olika, tom med samma föräldrar så kan manen/pälsen variera, hade tre systrar, alla enkelmanade lejondvv, en fick jättemycket päls såg nästan ut som en teddy som liten, hon hade kvar mycket päls när hon var ett år, medan båda hennes systrar bara hade lite mellan öronen.

#4 Japp, det kanske gäller de enkelmanade. Men dubbelmanade honor med rätt gener tappar inte manen. Men då gäller de att de har just de rätta generna för det.

Det är ju dessa gener vi lejonuppfödare försöker avla på för att främja rasen.

I din kull måste det varit så att en av föräldrarna hade den bra genen, och den andra den "sämre genen". Den bra genen ärvdes ner till den ena ungen, medan de andra två nedärvde den "sämre genen".

Avlar man dock bara på de kaninerna med den bättre mangenen så tappar inte honorna manen. Dessvärre är det mycket få svårt att få tag i denna gen ..

Usch, nu lät jag som en riktig bessewisser, men jag ville bara vara informativ!

#5 Så kan det INTE ha varit, alla tre har ärvt samma "lejongen". Detta var en PARNING mellan en vanlig dvärgvädurshona och en enkelmanad lejonhuvad hane. Tyckte därför det var konstigt att det blev så olika. Även en hane från kullen fick så där jättemycket päls, så han såg ut som en teddy.

#6 Ingen fara tyckte inte det var som nån besserwisser alls inte, jag förstår ju mycket väl att det finns sämre och bättre mananlag.

#7 Hm, ja det var lite konstigt! I vilket fall som helst så finns det de kaninerna som behåller manen tills de blir gamla.