Jag fattar verkligen inte vad som har hänt. Det här hände över en dag! Han verkar helt galen nu. Jag undrar verkligen vad som hände.

tonårsbeteende?

Djuraffärskaniner har en tendens att vara så, de avlar på djur med dåligt temperament. Köp från uppfödare nästa gång.

Säger som aammE. Håller tummarna att du får lämna tillbaka honom. Inte alla djuraffärer är så tillmötesgående tyvärr :/

Vad tråkigt, men köp absolut inte från djuraffär igen :)
Hur gammal är han? det kan ju vara tonåren och det går över.
Kram

Min är köpt på djuraffär och är otroligt mysig. Men kan beror på att djuraffären jag köpte honom på har praktikanter, barn och även dom på hundtrimmet som kramas och grejjar med kaninerna. dom är lite annorlunda än dom som har kaninerna i en bur som man inte får röra eller som dom itne har tid att socialisera….

Lämna tillbaka en kanin kan man ofta göra men man kan inte räkna med att få tillbaka pengarna. Så då lär man välja behålla kaninen eller lämna den gratis till dom så dom kan sälja den ännu en gång..

har du tur kan du få ett tillgodokvitto!

Jag köpte en kanin för ett par år sedan från en ägare som köpt henne från affär.
Hon blev otroligt ilsk inom en viss tid och man kunde knappt komma in i rummet som hennes bur var i innan hon flög på buren och försökte bita.

Men efter 4veckor blev hon en helt annan kanin!
4 veckor med intensiv träning med hennes psyke.
Det jag gjorde var (steg för steg):

Närmande:
* Innan du går in i rummet där buren står, prata så kaninen hör.
* Öppna sakta dörren och kom fram med godis.
* Sträck försiktigt fram godiset till kaninen och låt kaninen komma fram SJÄLV, stressa inte fram den utan låt den ta tid.
* När den tagit godiset, sträck fram två till.
* Sedan går du försiktigt fram och klappar den, drar den sig undan så gå tillbaka till steg 3 och locka fram den igen.

Ska du ge mat?
* Sträck försiktigt fram handen mot skålen.
* Ta skålen, men prata hela tiden lugnt med kaninen och ge gärna en godis.
* Ta ur skålen och fortsätt prata lugnt tills du gjort klart allt.

Hantering:
* Ta på dig bra handskar och tjock tröja om du är rädd för bett.
* Gör sedan det jag nämnde i: Närmande!
* När du vunnit kaninens tillit så mycket att du får komma nära med handen så försök klappa kaninen.
* Tillåter den at du klappar den så fortsätt att klappa.
* Klappa tills du ser att den slappnar av lite och SLUTA där. Sluta alltid när det går som bäst!
* Gör sedan om detta flera gånger och SEN försöker du dig på att plocka upp kaninen.

Om du inte hanterar kaninen, som det lät att du slutat med, så kommer den heller inte att skärpa sig!
Du ska ta det lugnt med den och hantera den med noggranhet och mycket försiktighet, då det låter lite som att den inte heller litar på dig riktigt.

Den är antagligen i tonåren, där kan brist på tillit och aggressivt uppförande visa sig. Det är bara att gå varsamt framåt och gör INGA snabba rörelser, alltid lugnt och försiktigt annars förstör du bara.
Att lämna tillbaka kaninen och köpa en ny tycker jag är lite barnsligt, men det är jag det.
För om nästa blir lika, ska du lämna tillbaka den med då?
Du måste ta tag i det på en gång, och vill du verkligen ha en mysig kanin, Jobba då med den!

Han är ungefär 11 veckor gammal.
Jag vill verkligen behålla Secret, så jag ska nog försöka att jobba med honom ett tag. Jättebra tips? #7!

8# Bra att du fortsätter! så ska det låta, jag vet att du fixar detta och om du lämnar tillbaka honom så hamnar han ju i ett nytt hem och kanske är likadan där och blir flyttad igen =(

#8 Jag tror tyvärr inte det kommer bli bättre. Jag har haft ett flertal aggressiva kaniner som aldrig blivit bättre, hur mycket jag än jobbat med dem ..

Du kommer få så mycket mer glädje utav att köpa en go kanin.

Tråkigt att du känner att det inte fungerar, men det låter bra att du väljer att jobba med honom ett tag till. Du har ju inte haft honom längre och det kan ju bli bättre bara ni lär känna varandra lite mer. Tycker att #7 gav väldigt bra tips?! Man får nog helt enkelt ha tålamod när det gäller en sån kanin, och låta det ta lite tid. Du kan ju t.ex. bara sitta vid buren och prata med Secret utan att klappa och lyfta m.m. i början utan bara prata så vänjer han sig vid din röst. :)

Fortsätt kämpa med honom, du har ju bara haft honom i knappt en vecka? kaniner kan ju inte heller vara glada och snälla hela tiden.
Tycker det känns fel att lämna tillbaka till djuraffären eftersom nya ägaren kanske tycker lika som du och lämnar tillbaka.
Sedan vill inte djuraffärer ta emot för "gamla" kaniner tyvärr.
Känner du ingen som i så fall skulle kunna ta emot honom? eller omplaceringshem, nästan allt är bättre än djuraffären..
Snälla Lina jag ber dig verkligen försöka, han har säkert bara börjat med tonårsbeteénde och jag vet hur glad du är för honom. Bara du tar det försiktigt och ang att han rivier sönder allt, sätt dit halm och spån, ser att du endast har tidningspapper och de rivs gärna sönder av de ;) 
När jag hade mina kaniner första tíden kunde de också vara jobbiga men allting har bara blivit bättre, George morrade ibland men nu litar han på mig mer och slutat med det :)
Om du har någon fråga eller bara vill prata så har vi ju varandra på msn :)
Kram!

Tack för era svar.
De första dagarna var Secret nyfiken på mig, och kom fram och nosade på min hand och verkade tycka om mig.
Han gillade att sitta i mitt knä.
När jag vaknade i förrgår, började han att bete sig lite konstigt, och hans beteende blev värre och värre för varje dag som gick!
Jag kan knappt fylla på matskålen, eller byta vatten till honom, utan att han attackerar mig. Råkar jag nudda hans rygg när jag till exempel ska hämta en sak i buren, vänder han sig snabbt om och hugger efter min hand. Det fungerar inte att prata lugnt och snällt till honom längre, han är så ilsken.

Djuraffärer är ju så hemska! Jag vill inte lämna tillbaka honom dit med tanke på att någon kanske impulsköper honom, och upptäcker att han inte är särskilt vänlig. Hans nya ägare kanske släpper ut honom i naturen, eller något!

Har han kanske ont?

#14: Hmm. Det har du rätt i. Han kanske har ont. Tänk om han har halkat i buren…

Ja det kom jag att tänka på, om han har börjat med det bara sådär, undersök honom, även om det är svårt så försök :) annars får man kanske ringa veterinären

Sanningen är den att Secret aldrig någonsin har bitit mig.
Han bara "varnar" ser det ut som. Han springer fram till mig, på samma sätt som han gjorde mot pinnen som han var irriterad på, och börjar sedan att nosa på min hand. Sedan får jag klappa honom på huvudet, och det tycker han om.
Det är märkligt, han ser verkligen arg ut när jag är där med min hand, men samtidigt biter han inte. Fast det ser väldigt ut som att han tänker bita mig. Det ser ut som att han försvarar sitt revir.

Jag ska gå en promenad med honom nu, han kanske bara behöver att få springa av sig ute i gräset. För det här beteendet känner jag verkligen inte igen på honom.

#16: Okej, jag ska undersöka honom och se om han reagerar när jag rör honom på olika ställen.

Jag håller fast vid mitt uttalande om att jag inte tror det kommer bli bättre. Såna aggressiva beteenden är inte normala, och han mår uppenbarligen INTE bra av att vara arg hela tiden.

När han hade funnit sig till rätta hemma hos dig så kom troligtvis hans riktiga "jag" fram.

Jag hade behållt en kanin som anföll osv, men när de hugger efter en, och verkligen visar att de skulle vilja döda en, så mår de inte bra, och det är inget att ha kvar.

#19: Okej, då vet jag det.
Fast jag kommer inte att ge upp utan att se om det faktiskt går att göra något åt det.

19# Jo men tycker man inte bör vara för snabb att ta bort de på en vecka.
Tycker det är rätt av Lina att förtsätta och han verkar ganska osäker, precis som George var och det är helt borta nu.
Dessutom så lät de värre än vad det var eftersom det känns som att han ska naffsa men det har aldrig hänt;)
Hon har inte sagt att han verkar vilja döda.

Han har inte ens använt tänderna på min hand.
Jag tycker att han är en godhjärtad kanin. Han verkar ha lugnat sig nu, efter att ha galopperat runt i buren och gnagt på sina pinnar.
När jag kom till honom nu, blev han nyfiken på min röst, och lät mig klappa honom på huvudet och kroppen. När jag gjorde det sträckte han ut hela sin kropp och halvslöt ögonen.
Han är ju underbar, och när jag tänker efter har jag inte hjärta att lämna honom tillbaka, i alla fall inte än.

Nej, det ser absolut inte ut som att han vill döda mig.

Jag tycker att det låter som om det har gått alldeles för långt för att kaninen ska kunna "rehabiliteras". Och det trots att den är så ung. En kanin på 11 veckor är inte tonåring ännu, så det kan man inte säga till kaninen s försvar. Hade det varit min kanin hade jag tagit bort den, ingen tvekan om det. Hur vet man att det inte är något fel på kaninen? Hur vet man att han inte har ont? Tyvärr inte genom veterinärbesök, för såna utredningar görs inte på kaniner och skulle man göra det sk,ulle det kosta måååånga tusenlappar. inget som går på någon försäkrig heller (om man nu skulle tillhöra det lilla fåtal som har en försäkring)…

I min värld är det helt självklart att ett djur som beter sig så inte mår bra. Sedan kanske det inte är så viktigt om "felet" sitter i kroppen eller i huvudet?

Jag tycker att du ska gå tillbaka till affären med kaninen. Berätta hur det har varit och kräv pengarna tillbaka. Det finns något som heter konsumentköplagen och enligt den har du rätt till pengarna tillbaka om det var fel på varan som du köpte. Har du bara haft kaninen i en vecka så tycker jag att det är ett solklart fall. Självklart ska de då inte sälja kaninen vidare utan får se till att den avlivas.

Jag vet att många nu tycker att jag är hård, men faktum är att jag står för den "hårdheten" (är allt annat än hård i andra sammanhang, speciellt när det gäller djur!). För vad händer om man skulle få ordning på en sån här kanin? Såpass att den inte bits utan kanske bara morrar och hotar? Många skulle se det som en enorm framgång och tycka att kaninen har blivit såååå trevlig. Varför skulle han som är så trevlig inte få bli pappa? Det var ju bara tonårsgrejer, det där han höll på med förut! Sen står man där med en (eller flera…) hel kull med ungar som under i alla fall en period av sitt liv beter sig likadant.

Som uppfödare aktar jag mig noga för dessa individer och hoppas att de inte finns i stammen hos mina avelsdjur. Men man kan ju aldrig vara säker, just för att olika människor drar gränsen på olika ställen…

Mina gränser är morrning - inga avkommor, attack/bett/bitförsök - avlivning. Undantaget är honor som har ungar, men även där har jag högre krav än de flesta. Precis i början kan de få gruffa och ogilla att jag är där och pillar, men sedan ska de acceptera även det. Och så har jag trevliga kaniner också . Lämnar garanti vad gäller temperamentet och det har utnyttjats 5 ggr (varav 3 ungar i samma kull -2001 tror jag att det var). Jag föder upp 100-150 ungar om året och har hållt på sedan 1981!

#23: Tack för ditt innehållsrika inlägg!

Jag har haft kaniner som secret. Allt handlar om tålamod. Det kan ta veckor/månader eller kanske år. Men jag tror att det blir inte bättre om du lämnar tillbaka sötingen. Då kommer du sakna han och du kommer känna skuld till han. Jag tror att om han hamnar hos djuraffären och anfaller dom där kommer dom avliva han. Han har det bäst hos dig och om du bara försöker "lära känna" han och "uppfostra" han så tror jag han kan bli jätte mysig. Hans liv hänger ungefär på dig nu och du får inte ge upp för både hans och din skull nu! Tänk vad lycklig du kommer bli om du får han att bli en riktig tamkanin igen. Då kommer allt arbete vara till möda.

Jag skulle rekommendera promenader, han har antagligen överskottsenergi. Mycket hantering och bestämdhet så han förstår att det är du som bestämmer, aktivering, som du nämnt med pinnar där och sen regelbundna tider. Du sätter upp tidsscheman du följer varje dag. Försök följa det på minutrarna iaf. Till slut kommer han veta när det är dags för någonting, exempel mat, och då kommer han bli glad inombords och har det då gått några timmar utan dig i sällskap så tror jag att han kommer ha saknat dig. Alla kaniner, snälla som mindre snälla, har hjärtan av guld och det gäller att gräva fram det i dom.

Lycka till i framtiden nu! :-)

Jag tycker att aggressiviteten verkar gått ganska långt i det här fallet och personligen tyckte jag att han verkade ganska stor (?).

Jag tror han är godhjärtad och inte vill dig något illa, men han är förmodligen inte van vid människor och hantering och vet nog inte hur han ska bete sig. Givetvis kan det ligga något i att han har ont, men jag håller med #23, veterinärer gör inte sådana koller.

Hade jag varit i din situation hade jag följt tipsen i #7 (tror jag det var), och om jag kände att det inte ger något som helst reslutat efter ett par veckor är det nog bäst att låta honom somna in. En kanin som beter sig på detta viset och inte verkar visa tecken på att bli bättre, kommer nog inte få ett så värdigt liv faktiskt. Vart "felet" än sitter så mår varken du eller kaninen i fråga bra av detta, och är det meningen? Nej precis!

Beslutet ligger i dina händer och bara så du vet klandrar inte jag dig på något sätt vilket beslut du än fattar, och jag önskar dig verkligen ett stort lycka till med ditt val!
Kram

Jag har pratat med Lina och hon ska absolut ha kvar honom så det kanske inte känns så bra om många säger att han borde avlivas. Ni har ju inte träffat kaninen så hur kan ni veta hur allt går till? :)
Har som sagt pratat med henne och vet hur det ligger till och verkar inte vara agressiv bara ine vant sig ännu.

Avlivning är sista alternativet och jag tror att det kommer lösa sig jätte bra för dom två! Och att hon lämnar tillbaka honom kommer nog inte ske. Bra att du fick henne på andra tankar #27!

Till både Lina & Valkyrie!

Jag vill bara förklara att jag inte är den som röstar på avlivning, kanske verkade lite så i mitt inlägg. Jag håller på att du och din kanin ska försöka bygga förtroende och vänskap och om detta inte funkar - då kanske man ska börja fundera på avlivning?

Men Lina, jag tror oavsett vad du väljer att du gör rätt, du verkar förståndig när det gäller kaniner och har lite vett i skallen, så jag håller på dig. Alltid svårt att svara över nätet såhär, men lycka till! :)

#27 Varför skulle hon inte må bra av att andra nämner avlivning som ett alternativ? Väljer hon inte det är det ju hennes val. Helt säkert kommer det kräva massor av tid och engagemang - men är hon beredd att lägga det är det väl ingen som klandrar henne?

Jag skulle säga att motsatsen är mycket värre. Om man själv funderar på avlivning och ber om råd och svaren bara blir att fortsätta kämpa, ofta mot alla odds. Då blir det riktigt jobbigt.

Jag tycker att många här glömmer att det är ett diskussionsforum, d v s man är här för att diskutera. Vill man bara ha medhåll och klapp på axeln är det kanske bättre att fråga sin mamma eller bästa kompisen! Den stora fördelen här är ju att vi har så olika erfarenheter. Det någon ser från ett håll kan någon annan se från andra hållet. Några är nybörjare och andra har lång erfarenhet.

Jag är tacksam för allas åsikter här inne. Jag tar inte illa upp av något av det ni har skrivit.
Om inte ni skulle ha hjälpt till skulle nog Secret sitta i djuraffären nu.

Avlivning väljer jag som absolut sista alternativ. Jag tycker synd om Secret, han är nog lite missförstådd bara. Han satt ganska länge i djuraffären, där det varken fanns leksaker eller stimulans, och knappast mänsklig kontakt. Han hade inte ens mat, och det fanns bara lite vatten som dessutom var smutsigt.
Jag ska göra allt för att Secret ska må bra igen. Spån har jag (fast hade inte det när bilden längst upp togs).
Secret behöver mycket uppmärksamhet för att känna sig trygg, och jag ska ge det en chans.

Alla kaniner går inte att ändra på, så är det tyvärr.

jag håller för övrigt med #30 i allt hon skriver.

Har inte lusläst tråden, men om du bara har haft honom en vecka så kan det ju bero på att han är stressad och osäker i sin nya miljö?

Har en hona som var riktigt arg när hon kom hit. Men nu varnar hon aldrig, är from som ett lamm. Hon var stressad och orolig över att byta miljö, och det yttrade sig i "fejkad" aggression eller vad man ska säga. Hon bet inte, men hon såg verkligen ut som att hon skulle det!

Det är ju en signal att kanske backa tillbaka lite. Det kanske kan vara värt att testa iallafall? =)

Om han är otrygg som du beskriver är det nog bara tålamod och omsorg som gäller, precis som du skriver =)

Men uteslut att han inte har ont, och att han verkligen inte är aggressiv, utan rädd.

Har du testat med att ha honom löäs på golvet borta från buren och bara sitta på golvet själv? Hur reagerar han då i så fall ifall du skulle sträcka fram handen till honom exempelvis?

I buren kan man inte märka huruvida det är rädsla eller agressivitet så bra men skuttar han fritt på golvet så kommer du märka något av det. Då märker du om han är försiktig osv eller om han bara är helt rabbiat.

Det du måste göra är att träna honom i socialicering. Se det lite som en utmaning, du måste vinna hans tillit gentemot dig. Jag tror med stor sannorlikhet att han är rädd och osäker och förmodligen inte så specielt handtam och eftersom han var lugn och fin till en början men blev sedan agressiv så talar det om att han är osäker i sin nya tillvaro, han har inte vant sig än.

Ha tålamod och visa absolut inte att du är rädd för honom då får han "övertaget" om du förstår mig rätt. De signaler du ger ut tolkar din kanin.

#30 Ja detta är ett diskussionsförum och meningen är att alla ska kunna få lov att tycka och tänka som dom vill och kunna dela med sig av Sina tankar och alla vill förstås att just "deras" idéer ska låta så bra som möjligt men jag förstår att någon blir ledsen om man nämner avlivning som alternativ. Man tappar gnistan lite då skulle jag tro. Man ska ju peppa och stötta människan vad människan än väljer. Nu sa tjejen aldrig att avlivning var ett alternativ så varför peppa henne till att välja det?

#31 Det låter jättebra! Hoppas verkligen att ni kommer varandra närmre :-)

#32 Vi människor har både bra och dåliga sidor. Likaså kaniner. Alla människor är olika och agerar olika och tänker olika, kaniner likaså. Och alla kaniner går att ändra på, om man gör det på rätt sätt. Uppfattar du en sånhär situation genom att den inte går att ändra på så tror inte jag du sett eller haft en aggresiv kanin. Tror bara det är dom som haft aggressiva kaniner och sett resultatet efter en tids arbete som inser att allt är möjligt.

Jag menade absolut inte att ni inte får disskutera, säger bara det att varför säga att kaninen bör avlivas när ni inte träffat den?
Jag tycker att de flesta gett bra tips? ang Linas kanin och man kan ju inte precis säga att kaninen är aggresiv när hon bara haft den i en vecka och inte änns försökt hugga.

Jag har hitils inte märkt att någon vill ha medhåll, vem har sagt det? ;)

Detta med att föreslå avlivning på en gång vid första tecken på osäkerhet hos en kanin är inget annat än oseriösa rekommendationer. Hate me if you must, men man föreslår inte avlivning när det finns chans att lära kaninen. Shit så några kaniner det skulle finnas om alla skulle få för sig att avliva kaninen så snart den visar tecken på osäkerhet och rädsla. Linsen har haft kaninen i en vecka, observera en vecka och kaninen är än ung och formbar och med största sannorlikhet osäker i sin tillvaro, hell, det skulle jag också vara om jag hamnat på en okänd plats.

Alla kaniner har olika personlighet och hanterar därmed förflyttning på olika sätt, ingen kan hävda att alla kaniner är snälla och goa direkt efter en förflyttning, det finns de som tar en omställning hårdare än andra och detta gäller inte bara kaniner utan alla djur. Vilket djur som helst kan utveckla en olat när den bytt hem antingen utav osäkerhet eller i protest men en olat går också att få bort med träning.

Och nej, alla kaniner går inte att ändra på lika så gäller andra djurarter men oavsett vilket så är det alltid värt ett försök för nog måste ni hålla med om att en kanin är värd en större chans än 1 vecka.

Kom igen nu ninisägare, inga avlivningstankar här nu det är en ulltott vi pratar om och för att inte tala om att han fortfarande är kaninunge.

37# Otroligt bra skrivet! Like it

Jag håller med Valkyrie. Fantastiskt bra skrivet Naima!

Secret är ju bara en unge, och avsluta hans liv kommer inte på frågan för närvarande.

Min kanin är hur mysig som helst. Han hoppade upp i mitt knä när jag var ute. Om jag skulle avlivat honom efter en enda vecka hade jag aldrig förlåtit mig själv.

39# Gud vad kul att det går bra, tror han ville vara ute lite med dig :)

#39 Om han hoppade upp i ditt knä så är det tecken på att han börjar bygga upp tillit för dig. Han behöver bara lite tid att lära känna dig.

Tänk så här också,
Skulle du släppa in någon i ditt hem ifall du bara känt personen i 1 vecka, förmodligen inte. Du skulle försvara ditt hem ifall någon du bara känt i en vecka skulle kliva in. Samma sak gäller för kaniner och praktiskt taget alla djur, buren är din kanins revir, hans hem och för att du skall ha tillgång till det måste han lite på dig.

Håller med #37 #38 och #39. .

jag hade en hona som alldrig blev tam trode jag ialla fal va agresiv morade mm bara efter 3 år blev hon bätre. På de fjärde året va hon fantastisk man kunde göra allt med hene. men tidigare så bethon mig och gjorde allt dumt. Men de 2 sista åren va hon en gosse kanin. men tyvär så blev hon upp äten va en räv. Hon va helt orädd för allt. Inget kunde skräma hene. Men de gäller att ha tåla mod även om de håller på så i 2 år eller mer. Vissa kaniner blir inte tama eller bätre men de är för att de är igentligen ett djur som vill bo i friget.

S#0. Fortsät och va med kaninen gör allt och blir de inte bättre avliva inte den utan forttsät att hantera den som vanligt och gå ut med sela för att energin ska ta vägen någånstans. Den kanske inte springer av sig riktigt.

Fins så många teorier om varför de är så men avliva alldrig. Så om ditt syskon va argt och elakt hela tiden skulle du avliva den nej jag skulle va snäll endå för jag älskar h*n. Och hjälpa den att bli bättre för mig är djur samma sak som familjen bror syster mm. Jag skulle aldrig avliva min släkting eller bästa vän så mycket betydder djur för mig.

#40: Tack!

#41: Vad bra! Skulle reagerat på samma sätt som han gör, så han behöver lite tid, ja.

(Bildkommentar: Ja, jag ska lägga in spån!  Hade inte det just nu. Visst är han en liten sötnos? Den här bilden tog jag för några minuter sedan, och då ser man att han inte tänker käka upp mig till kvällsmat, hoppas jag. Han är nyfiken och vänlig, men vaktar sitt revir otroligt mycket.)

#43 Rekommendation till dig är att du kör på Remiss istället för spån. Han är långhårig och spån och långhårskaniner fungerar inte så bra. Slutar med att de ser ut som en julgran plus att spånet tovar in sig i deras päls.

#42: Jag tycker som du: Att djur är som familjemedlemmar.
Tack för dina tips?, ska komma ihåg dem!

44#Ja men ibland kan spån och halm vara lite mysigare ^^

#44: Jag har också tänkt på det. Min förra långhårskanin kunde absolut inte ha spån (fast han hade väldigt mycket mer päls än Secret har), men Secret har använt spån förut, och det gick utmärkt. Fastnade inte alls i hans päls eller något.

#46 Absolut men ack så skitigt det blir av spån när man har en långhårig kanin. Hade det till Lukas tidigare men ledsnade på att han såg ut som en julgran var och varannan dag plus att jag fick trockla ut spånet ur hans päls vilket var oerhört jobbigt.  Men det är ju klart Linsens val men jag skulle använda remiss även om spån kanske är billigare.

#48: Spån är verkligen jobbigt, så jag överväger nog att använda remiss eller liknande.

KiF är ett så bra forum, här får man så mycket tips? hela tiden!

#49 Yes box, det är det vi kaninägare är till för, att hjälpa varandra.

min kanin var också så i början :)

men om du har en långarmad tröja på dig, sen så pratar du mycket med honom och lär känna honom, så han får ett förtroende för dig och vill släppa in dig i hans revir , så gjorde jag med min kanin sen kastrerade jag honom och han blev mycket snällare!

försök vara hos honom varjedag och kela släpp ut honom,

sen kan du ta ut han utomhus på ett ställa han kankse tycker är lite läsigt, då kommer han själv söka kontakt hos dig  :) försök det innan du lämnar tillbaka honom :)

Vet du vad, jag tror inte de var helt ärliga med hans ålder i affären… Han ser inte ut att vara 11 veckor. Snarare en månad till, minst! Så könsmognad kan säkert också ha med saken att göra trots allt. Kul att det går framåt .

#51: Tack!

#52: Oj, jaså? Tycker du att jag ska börja att räkna med att han är ungefär 3,5-4 månader, eller vad tycker du?
Tackar. :)

Hm, jag har dvärgvädursögon på mig, så jag har svårt att säga säkert . Men han är lite större än min Ädel nu och han är född 27/2, d v s 3 månader precis. Och om Secret är lite större men borde bli lite mindre så, ja, 3,5 - 4 månader. Vad säger ni andra?

(Fast på bilden är han bara 5 veckor!)

När jag såg honom på bild första gången tyckte jag också han såg ganska stor ut för att vara 11 veckor men det kan ju vara pälsen också.
Min Diana är 3 månader och är väldigt liten, lägger in en bild. Hon väger ca 1 kg :)
Men jag tror ändå inte att secret är lite äldre men kanske inte 4 månader.
Sedan tror jag att Secret kanske vill visa lite vem som bestämmer också ;)
Kram

Hur har det gått med Secret nu de senaste dagarna?

Det går inte framåt.
Secret har börjat att smälla till mig med framtassarna så att jag får stora rivmärken på händerna. Han har nu också börjat med att bita tag i min tröja.

Det känns verkligen inte kul att ha med honom att göra, måste jag säga. Det gör så ont när han springer fram och attackerar mig.
Det går inte att stoppa honom.

Låter som en väldigt aggressiv kanin och inte tonåren om jag får säga min mening…

#59: Jag håller med om det.

Har nu läst igenom hela tråden, på ett ungefär iaf. :)

Va tråkigt att han har blivit aggressivare igen. :( Jag hoppas verkligen att det löser sig.
Men jag rekomenderar dig hellre till att avliva istället för att lämna tillbaka till djuraffären, OM du nu bestämmer dig för något sånt. Så att ingen annan (som kanske är mer okunnig än dig) köper honom & får gå igenom samma saker. Sen tror jag inte heller att en aggressiv kanin mår särskilt bra & en kanin lider inte av att dö. (Tog själv bort en aggressiv kanin för några veckor sedan, inte roligt alls men ibland är det nödvändigt iaf.)

Jag håller med #61.

Vd tråkigt Lina att ingenting går frammåt men jag tycker fortfarande du bör vänta lite till, han är ju fortfarande ny hos dig.
Får han mycket aktiviering? hur är han utanför buren?
Kram

Tycker fortfarande att han är affärens problem! Hur ska de veta att de har sålt en aggressiv kanin om ingen talar om det för dem? Självklart ska de inte sälja kaninen vidare! Om du skulle besluta dig för avlivning så tycker jag att du ska säga det till affären. De ska, enligt konsumentköplagen, betala upp till inköpspriset för detta och ge dig en ny kanin! Problemet är väl bara att visa på att "felet" fanns när du köpte kaninen. Ta med dig någon vuxen som har sett hur han varit och vet att du har kämpat!

64# Om hon ska ha en ny kanin tycker jag inte hon sak köpa ifrån djuraffär, köp ifrån uppfödare i så fall.
Absolut inte lämna tillbaka, om du bestämmer dig för att inte ha kvar honom så är det bäst att ta bort honom.

Det som är så bra med uppfödare är ju också att han oftast har möjlighet att lämna tillbaka om det är något fel på kaninen.
Lina, vadf du än gör så ska du inte låta djuraffären ta tillbaka kaninen för att sedan sälja vidare.

Jag talar om vad lagen säger! Klart man måste ha koll på att de inte säljer kaninen vidare. Det var därför jag sa att de ska bekosta avlivningen (upp till kaninens inköpspris).

66# Ja man får ju kräva pengarna…

Äsh så va min lila gråa hona som jag köppte nyligen. Men nu är hon inte de jag tror inte folk har tilräkligt med tålamod. Ush om jag kunde skulle jag tagit dena kanin. MIn föra kanin 2 år på sig innan hon blev tam hon mårade och rev mig mm. jag slutade inte jag gav inte upp på henne vissa kaniner blir inte tama men de betyder inta att de ska avlivas då får man mata dem och gossa med en lite tjurig kanin. de hade jag fott göra i2 år. och de 3 sista åren va gätte häsliga.

Vad tråkigt att det fortfarande inte fungarar! Hoppas att det går bättra snart! :)

Tycker du ska fortsätta kämpa, ja har ett monster här hemma som har varit monster i flera månader, de är abra att fortsätta kämpa även om det känns trist ibland! 
Han är väll lite rädd och ovan, men fortsätt du!

Du ahr väl bara haft den i 2 veckor de är ingen ting skulle du trivas om du va i ett främande hu där du inte känner någon. Du måste lära känna kaninen och fortsäta träna den i minst ett år

nja ett år kanske de inte ska ta för en kanin att finna ro och sluta anfalla, då skulle ja vilja säga att kaninen inte mår bra. Men ge det någon eller några månader i alla fall

Vissa klaniner blir ja allrig tama och bara är villda för att de är så vadå ska man ta o avliva ett djur som har en frisk kropp men. Inte blir tam mår den dåligt då eller bara för att de inte kunnat lita på någon de kan ta dar veckor månader och fler år som de gjorde för mig jag gav inte upp och till slut. Fick jag den keligaste kaninen någonsin och hon krafsa måra och bet mig i 2 år och de 3 sista åren va hon hellt fantastisk. och lyhörd gossig ocvh snäll. Vissa kaniner är mer tjuriga en anndra då de är som vi vissa är mer aria ocm mer glada en anndra. de handlar mycket om presonlig het också. Inte bara agrisivitet . Alla mäniskor kan inte va snälla inte djur häller.

#73
ett djur som är agressivt i flera år mår inte bra psykiskt. Bara för att den är frisk fysiskt behöver den som sagt inte må bra psykiskt!
Visst kan en kanin vara tjurig men en kanin som går till attack och bits är inte tjurig den är agressiv och visar tecken på att den inte mår bra..
Jag säger inte att man ska avliva kaninen efter någpn vecka när den visar tecken på agressivitet utan låta de går någon eller några månader men släpper det inte tycker jag faktiskt synd om kaninen att den ska behöva må så dåligt!

Men om kaninen blir bättre efter nåt år och ine alls så agressiv men är lika pigg och glad. Och om inte gladare de blev min kanin ??

Va där de då ? den kanske behöver flera år för att inse va som är bra för om kaninen blir bar då har den ju bara varigt obäkväm. och hur vet ni att ten inte pår psykiskt bra ??

 De kan vi inte veta. Mår den bra eller inte de är bara att pröva sig fram. och varför skulle en agresiv kanin må psykiskt dåligt ??

Bara för att den är agresiv. de finns sådana mäniskor och alla mår inte psykiskt dåligt .

Det är en väldigt stor skillnad på människor och kaniner. Människor kan tänka mer och på ett annant sätt än kaniner. 
En kanin utasändrar ofta agresivitet då den är obekväm, mår dåligt eller har ont. Men obekvämhet släpper efter ett tag när den vant inte sig.

Skulle aldrig låta det gå flera år med en agressiv kanin, aldrig någonsin!

Men om kaninen blir plötsligt glad efter ca 1 år då ?? har man gjort de i onödan ??

#77: Problemet är att man måste se till djurets likskvalitet.
Vad är det för livskvalitet att gå runt och vara riktigt aggressiv och vilja hugga allt som kommer i närheten, till exempel?
Ibland måste man sätta sina egna känslor åt sidan och se till hur djuret påverkas av det hela.

#78
Tack Ninni, det var orden ja försöker få fram!

Jag håller fullständigt med det #78 skriver.

Jag tror som sagt var inte att en kanin som är aggressiv mår särskilt bra psykiskt. Jag hade en hona här hemma som var jättesnäll när hon kom hit (hon var ca 7, 8 månader då) och efter några månader försökte hon hugga mig osv. Trodde då att det bara var tonåren. Jag kämpade vidare med henne och det gick i perioder, ibland var hon ganska snäll (fast rätt "stel" när man hade henne i famnen osv. tror om jag ska vara ärlig att hon inte tyckte om det särskilt mycket.) men sen nån dag senare kunde hon bli sådär aggressiv igen. Jag testade nog allt möjligt med henne men jag tog tillslut bort henne, nu för några veckor sedan - ett beslut jag inte ångrar.
Jag hade dåligt samvete & jag tyckte ju såklart om henne iaf, men jag tror inte att en kanin som gör utfall/försöker hugga osv. mår bra. Dom är ju stressade i princip hela tiden osv. så jag tog bort henne, för hennes skull mest.

Linsen din kanin är fortfarande ny hos dig så det kan ta tid innan han etablerar sig. Det du däremot kan göra ifall du vill utesluta att han skulle ha ont någonstanns är att ta honom till en veterinär för hälsoundersökning. Veterinären kan kolla tänder, ögon, päls osv.

Min granne har nämligen en lejonhuvad kanin som är precis som din, han tog kaninen till veterinären för att utesluta potentiella sjukdomar eller skador. Undersökningen visade att kaninen var nästintill blind. Nu behöver det inte visa sig samma sak på din kanin men en undersökning kanske kan vara värt ett försök.

Tycker NaimaG gav ett bra tips?.
Lina, jag tycker att du ska vänta veckor-månader och kolla vad som händer, precis som Linnea säger.
Tycker inte man ska ta bort en kanin efter 2 veckor när den inte vanjt sig.
Man lär ju se skillnad eller så ser man ingenting alls. Han kanske har ont någonstans så man vet ju inte.

Lina- beskriv gärna Secret mer, biter han dig? attackerar? krafsar? piper? morrar? utanför buren? är han så mot alla eller bara mot dig?

Det är stor skillnad på rädd-aggressiv, tonårs-aggresiv och bara psykisk-aggressiv. Beteendet som din kanin visar tycker jag tyder på psykisk-aggressivitet, alltså att det sitter i hjärnan på den. Det kan ha nedärvts från aggressiva föräldrar t.ex. och kommer då troligtvis aldrig att gå över.

En rädd-aggresiv kanin t ycker jag inte beter sig på samma sätt som denna verkar göra, och det betyder att den inte attackerar pga aggressivitet utan troligtvis pga arghet ..

#83 Det är olika från kanin till kanin anser jag.

Ni som säger att den är aggressiv, har ni träffat kaninen? Man kan inget veta innan man träffat.
Kom ihåg att den bara varit hos Lina i någon vecka.
George kan ju också få för sig att morra, kraffsa och bita i mina kläder ibland men det betyder ju inte att han är aggressiv.
Allting kan tolkas olika, när jag berättar om George tycker ni att han låter aggressiv medans kan egentligen är väldigt långt ifrån det.
En annan person kanske överdriver lite och det kan man lätt göra, Allting låter olika helt enkelt.
Det som vore bra är ju en film.

#85 Ja Lukas kan också få för sig att morra, kraffsa och slita i kläderna men det är inte aggressivitet utan han gör det utav ren frustration ifall han anser att matte gosat för mycket med honom och han vill skutta fritt. även en kanin kan säga "nu är det bra". 

Han anfaller däremot aldrig med tassarna och är definitivt inte revir-vaktig av sig.

Har inte läst allting men jag har själv en hane (okstrerad) som efter ca 1-2 veckor också blev väldigt aggresiv kring buren. Men vi tog för givet att det var en revirmarkering och tonårstrots inblandat, därför valde vi att helt enkelt inte röra runt i buren när han var där i utan alltid ta ut honom innan vi gjorde något med buren (inklusive la in mat etc).

Han är nu snart 6 år och är fortfarande ganska revirig om sin bur men nu kan man iaf ge honom mat när han är i buren utan att han attackerar en. Men han är supersnäll och jättego i övrigt men tycker bara inte om när man ger sig in på hans revir!

Så jag tror absolut att det går bort lite med åldern. Kan tillägga att han är köpt från en djuraffär.

skulle försökt lite till :)

Tack så mycket för era svar!

Ska försöka att beskriva exakt hur han beter sig.
När jag sträcker in handen i hans bur, slutar han upp med det han håller på med, och hoppar mot min arm med munnen öppen.
Om jag inte tar bort handen snabbt, så biter han.
Försöker jag att klappa honom, så vrider han sig om och hoppar upp i luften och biter tag i mig.
Utanför buren beter han sig inte så här, det är endast där inne.

Han varken morrar eller piper. Han ser inte heller rädd ut.
Han har de tre senaste dagarna börjat att krafsa på mina händer med framtassarna, eller slå till dem eller vad man ska kalla det. Det gör riktigt ont eftersom han tycks använda all sin kraft när han slår mig med tassarna.

#89/90

han är inte kastrerad va?

#91: Nej, han är inte kastrerad.

Alltså om vi säger såhär. Det är inte riktigt okej att en kanin anfaller och hugger bara för att den är rädd. En kanin ute i naturen skulle troligtvis inte bete sig på samma sätt. För mig tyder detta beteende på något psykiskt fel i hjärnan och ingenting annat. Jag tror att eftersom han är en djuraffärskanin så har man avlat på vilka föräldradjur som helst och då kan kaninerna också bli såhär.

Om en hund skulle ha anfallit eller huggit någon skulle den ha avlivats på en gång, är det egentligen större skillnad mellan hund och kanin?

Det låter inte alls som att det står riktigt rätt till i hjärnan på honom.

Jag tycker att för din egen skull skall du lämna tillbaka honom i djuraffären och få en ny kanin som kan ge dig glädje. Du ska inte behöva vara rädd för din kanin. Skriv gärna en tråd om detta även inne på kanin-net 's forum, jag tror du kan få bra svar där.

#89 Han vaktar sitt revir med andra ord.

#92

jaha haha då är det inte så konstigt haha, han vaktar sitt revir:) om du vill att han ska sluta så kastrerar du honom , annars är det bara att kämpa så han släpper in dig i ditt revir :)

men det kan bli problem om det är typ hela familjens kanin, då är det bara du som kommer kunna hålla på med honom han kommer attackera alla andra som kommer nära dig och buren :)

min kanin var så han attackerade min mamma och pappa så vi var tvugna att kastrera :)

lycka till :P

Håller med om att han vaktar sitt revir, kan ni kanske inte testa ha honom lösgående lite? eller kompostgaller många. han vaktar sitt revir och kanske skulle må bra av lite större.

Jag tycker som de övriga att du kan göra ett försök att ha honom i komposgallerhage som bur. Om det inte fungerar heller så skulle jag definitibt överväga om att lämna tillbaka honom.

Tycker inte eller snarare anser att du varken skall avliva honom eller lämna tillbaka honom. Revirvaktande går att få bort, har själv ägt kaniner som varit vaktiga och det går bort med antingen den ena eller andra metoden. En start är kastrering.

Tycker faktiskt man inte ska lämna tillbaka en kanin om man tycker den är aggressiv, aldrig!
Då avlivar man hellre än låter någon annan få samma problem.
Men fortsätt håll på med honom och aktivera mycket.

#99 Herregud, det där är verkligen personliga påhopp. Jag vet att jag kan långt mer saker än du, eftersom jag har hållit på med kaniner sedan jag var 8 år gammal och driver kaninuppfödning.

Ninni, ta gärna tag i det där. Orkar inte hålla till på det här forumet mer ..

Kastrera skulle ju vara en idé.

#99

om hon förklara så som hon gjorde, borde ju du som har 10års erfarenhet av kaniner veta att han vaktar sitt revir? eller har jag fel?

#99 Helt onödig kommentar.

Jag håller med om det som dancehall säger. 
Tycker också att du kan testa att kastrera honom, förhoppningsvis går beteendet över då. Om det inte gör det skulle jag faktiskt avliva. Även fast det är upp till var och en, såklart.

#102: Håller med, alla bör ju få lov att skriva sina åsikter utan att bli påhoppade.

Bli inte arga, kära kaninvänner. Jag ska göra mitt bästa.

Jag tycker att man ska prata med djuraffären, för de kanske ska veta att de säljer aggresiva kaniner, men troligtvis kommer de att sälja den vidare. Så därför skulle jag själv avliva den.

En Rädd kanin attackerar inte så ofta, den lägger sig ned och kuttrar när man rör den…

#104 Tänker inte ens svara, det är inte värt att prata med någon som behandlar en så som du gör. Hoppas verkligen du får skrivförbud här på forumet för att du beter dig så illa.

Det är är ett forum där man kan diskutera fritt, och kan inte du tolerera det så kanske du inte heller bör hålla till här? Det är inte okej att hoppa på folk för dens åsikt.

Hoppas allt blir bättre med kaninen fortsätt jobba.

#102

om hon förklara så som hon gjorde, borde ju du som har 10års erfarenhet av kaniner veta att han vaktar sitt revir? eller har jag fel?*

#109 Är det okej att säga håll käften till någon på ett forum där man får säga sina egna åsikter? Nej HERREGUD säger jag bara.

Är trött på omogna människor nu alltså, jag slutar här.

#108

men ärligt talat, om du har 10 års kunskap så vore du kunna det…

men men …

Då jag känner att den här tråden är på väg att kunna spåra ur, väljer jag att låsa den. Ber er att tänka på hur ni skriver, för det ska gå att diskutera utan att påhopp förekommer. Funkar inte det blir vi tvungna att vara väldigt stränga och det hoppas jag inte att ni vill.

Håller med #112. Om du har 10 års erfarenhet så borde du kunnat de. Förkök inte att skyla ifrån dig med att säga så här. Alla är så omogna åå sajtvärd jag orkar inte mm Fejkare. Tror inte ett dugg på att du har 10 års erfarenhet

Men snälla ni. Tråden gick från råd till TS till ren och skär lekstuga. Och Dancehall att hoppas på att en medlem får skrivförbud… behöver jag säga mer.

Linsen, kastrera din kanin och umgås med honom så kommer nog hans revirbeteende avta.

#112 Tänk på hur du uttrycker dig… Det finns många här som har betydligt mer erfarenhet än dig som du kanske borde lyssna på. Vad spelar det för roll att kaninen vaktar sitt revir?? Det tror jag säkert att hon förstår, men det är absolut inte ok att en kanin går till utfall för det! En kanin kan och ska aldrig se sig som högre i rang än sin ägare, då är det fel och den har ett alldeles för hårt psyke. (Det ser man nästan på honom också)