Kanin iFokus

Kanin

Etikettbeteende-hälsa-och-skötsel
Läst 2244 ggr
emms
0

Få henne tamare?

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Min kaninhona Nessie är ca 7 månader nu och hon är ganska rädd av sig, när hon var liten så var hon inte rädd eller så men efter att ha gått en period med Muffin i hagen så har hon blivit rädd för mig, eller ja, för allt.

Man får knappt tag i henne i hagen. Jag går långsamt efter och jagar henne inte eller så. Hon brukar springa in i någon tunnel och på så sätt får jag tag i henne. I buren brukar hon inte heller vilja ta någon kontakt. Antingen sitter hon i sin toa längst in i buren där jag knappt kommer åt henne eller så gömmer hon sig i sin tunnel. Ibland när hon är hungrig eller riktigt sugen på att komma ut så kan hon sitta vid öppningen. Hon tar imot mat från handen och så och hon är snäll. Lätt att klippa klor på och lätt att borsta.

Vill ju inte att hon ska vara så rädd för allt :P Några tips?? :)

Emma

Salish
0
#1

Min Stella är likadan, och Sotis har också blivit skyggare sedan jag satte ihop honom med Stella. Det kan ju kan ju vara så att de är mer med varandra nu.

Em--ma
0
#2

Jag har typ ett program eller vad man ska säga asså en tränigsbroshyr typ x'D

E jätte bra om man vill komma sin kanin närmare kan skicka det till dig om du vill ha det ! ;D

/ Emma
Kolla in min blogg, väluppdaterad och högt rankad hästblogg- http://enallroundryttare.blogg.se !

candycandye
0
#3

skicka gärna till mig med:=) alltid bra med tips?!

emms
0
#4

#2 Åh, skulle vara jättesnällt!

Emma

Lole
0
#5

#2 Skicka den gärna till mig också!!! :D

Salish
0
#6

Kan du skicka? :)

lennartsdotter
0
#7

#2 Till mej med är du så gullig!

pigelina
0
#8

haha till mej med(A)

// Hanna

www.pigelinas.weebly.com - uppfödning av lejonhuvade kaniner

Medarbetare på lejonkaniner.ifokus

malin--a
0
#9

mej med? :)

jossan84
0
#10

En del kaniner är genetiskt mer skygga, det är en egenskap som gynnas i naturen. Vi har genom Avel valt ut de mest oskygga djuren och därför är många kaniner idag genetisk oskygga och nyfikna. Men det är fortfarande naturligt för dem att inte lita på oss. Du får försöka få henne att förknippa dig med något positivt, belöna henne när hon visar oskygghet. Klassisk betingning =)

Man får ha tålamod, ibland går det, ibland inte…

Em--ma
0
#11

Så tror jag skickat till alla men säg om ni inte fick det. Kan vart så att jag råkade missa någon  eller att jag skickade 2 ggr till n person

/ Emma
Kolla in min blogg, väluppdaterad och högt rankad hästblogg- http://enallroundryttare.blogg.se !

emms
0
#12

Idag ska jag börja träna :) Har inte riktigt vetat hur jag ska göra, men nu har jag fått lite tipps :D

#10 Ja, så kan det ju vara med. Men hennes färäldrar var inte det eller så och jag tror att hon har blivit skygg eftersom hon bodde med Muffin och det var han som bestämde, hennes nerver kanske inte klarade av det. :)

Men nu får jag bara hoppas att hon vill ty sig till mig :)

Emma

Hwinya
0
#13

#2 jag vill gärna oxå ha en sån där tränings broschyr =)

teddybaby
0
#14

#2 Jag skulle också gärna vilja ha broschyren, men stackars dig, det finns inget sätt att lägga upp det nånstans sp du slipper hålla på att skicka? :D

emms
0
#15

Man kanske kan lägga upp den här? Så behöver du inte skicka till alla ;) Lite lättare :D

Emma

teddybaby
0
#16

#15 Föressten, hur är Nessie i din famn? Ligger hon kvar? Verkar hon osäker?

emms
0
#17

#16 Hon är lugn i famnen. Hon är ju långhårig så jag behöver borsta henne var tredje dag ungefär. Är lugn på rygg men hon är inte nyfiken eller så om man bara låter henne vara. Hon sitter mest bara, är lite rädd då med. Så hon är lite osäker i famnen.

Var nyss ute hos henne och bara satt i burdörren utan att göra något. Först så satt hon stilla och tryckte i sin toa i typ 15 minuter, sen började hon röra på sig lite. Kom fram och nosade ganska mycket. Och satt brevid mig och åt hö och lite så. En klar förbättring. Buren är bara 40cm från marken så sen ville hon hoppa ut, så var tvungen att röra på mig. Ska fixa det bättre imån :) Hon kraffsade på min jacka och visade att hon ville ut ;D Usch, jobbigt att sitta ute på marken, 0 gradit ute :(

Emma

Em--ma
0
#18

#17 Glad jag  blir när det blivit en förbättring ;D

#14 den finns även på www.wildyskaningard.webs.se under övrigt =)

/ Emma
Kolla in min blogg, väluppdaterad och högt rankad hästblogg- http://enallroundryttare.blogg.se !

emms
0
#19

Hade ett litet träningspass idag med :) Tog mycket mindre tid innan hon kom fram, så det går framåt! :D Hade dock inte mer tid sen, var tvungen att städa mitt rum :(

Emma

Sisselie
0
#20

#18 Jag skulle också vilja ha en sån där träningsbroschyr, men länken funkar inte…

Jag passar på att fråga om tips? i den här tråden. Min Damodar, ca 9-10 veckor gammal, är precis tvärtemot, dvs han kommer fram och hälsar och vill ha kontakt, låter mig klappa honom, och han brukar ofta vilja slicka mig på händerna eller ännu hellre i ansiktet… Men om jag försöker hålla honom i famnen, få honom att ligga still i knät, eller bära honom, då får han panik och sprattlar tills han kommer loss.

Om jag t ex sitter på knä på golvet kan han hoppa upp i mitt knä, och börja klättra upp för min tröja för att komma nära mitt ansikte, och då kan jag få klappa honom, men om jag lyfter upp honom i famnen, eller om han känner att jag håller i honom får han panik och flyr.

Jag tänker t ex på den dag jag måste börja klippa klorna på honom… Och det skulle ju vara mysigt med en kanin som tycker om att ligga i knäet eller famnen och gosa, och överhuvudtaget situationer då man kan behöva hålla i honom eller bära honom…

Nån som har nåt tips? på hur jag kan få honom mer trygg? Jag är rädd för att jag skrämmer honom om jag försöker tvinga honom att sitta still i famnen, men hur ska han vänja sig vid det, och komma över rädslan, om han aldrig får en chans att vänja sig vid det, och upptäcka att det inte är så farligt?

Em--ma
0
#21

/ Emma
Kolla in min blogg, väluppdaterad och högt rankad hästblogg- http://enallroundryttare.blogg.se !

emms
0
#22

Nu kommer hon nästan fram direkt :) Men hon vill inte bli upplyft än :P

Emma

Sisselie
0
#23

#21 Tack, nu funkar länken.

Även om jag inte gjort exakt som du beskrivit, så tycker jag ändå att jag nåt fram till sista steget, så nu gäller det att på nåt sätt få honom att komma över rädslan att bli lyft, buren, fasthållen, och ligga lugnt och avslapnat i famnen eller knät…

Han kommer ibland upp i knät när jag sitter, och börjar även klättra upp för min tröja, för att få kontakt med mitt ansikte. Jag kan få klappa honom lite grann, men inte för mycket, för då blir han rädd att jag ska hålla fast honom, så då sticker han…

Men när han sitter på golvet, eller i buren, så kan jag få klappa honom betydligt längre, t.o.m hålla om honom lite försiktigt med båda händerna. Så jag förstår inte riktigt varför det är farligare att sitta i knäet, eller i famnen, än att bli klappad, med båda händerna, när han sitter på golvet. Han är ju inte höjdrädd, så det kan inte vara det…

Även om det är ett par veckor minst kvar innan det är dags för kloklippning, så undrar jag lite över hur jag ska få honom att komma över rädslan för att bli fasthållen, för det blir ju nödvändigt när jag ska klippa klorna på honom…

Och även om jag får hjälp av nån, så kommer han ju i alla fall att tvingas bli fasthållen… Jag vill ju inte skrämma livet ur honom den dag det är dags… :/

Lole
0
#24

#23 Hmm.. när han kommer upp i knät kan du klappa honom mycket så han vänjer sig vid det till att börja med.

När han känner sig säker med att sitta i ditt knä kan du börja hålla fast honom försiktigt. Jag menar att du håller i honom så han inte bara kan springa iväg men inte så hårt så han känner sig fast… Skulle han då få panik försöker du lugna honom genom att hålla över hans ögon (det fungerar på mina om dem skulle börja sprattla) eller hålla om honom i din famn tills han slutar. släpp honom inte, då kommer han bara göra likadant nästa gång… 

När han är van vid att du håller honom i ditt knä kan du börja ställa dig upp, nästa steg är att gå med honom i famnen, sen blir han säkrare och säkrare.

Jag Är ingen expert men testa och se om det fungerar på din kanin ;D

Em--ma
0
#25

#24 så är en bra ide . gör så själv att ja först bara klappar kaninen, sen trycker jag lite på Henne/honom .
Sen börjar jag hålla honom/henne lite, som du beskrev.
och sn lugter jag bara upp kaninen nån cm från famnen och sedan ner igen.

Så får man kaninen att vänja sig ( kan man säga :P )

/ Emma
Kolla in min blogg, väluppdaterad och högt rankad hästblogg- http://enallroundryttare.blogg.se !

Sisselie
0
#26

Tack för tipsen, jag ska prova. Hittills har jag låtit honom hoppa iväg, för jag trodde att han skulle känna sig tryggare om han visste att han var fri att hoppa iväg när han ville, men det kanske var fel taktik…

Em--ma
0
#27

länken verkar ha slutat fungera x'D
Så här är ännu en ny :P

www.freewebs.com/wildyskaningard 

Berätta gärna hur det gått! =D

/ Emma
Kolla in min blogg, väluppdaterad och högt rankad hästblogg- http://enallroundryttare.blogg.se !

Sisselie
0
#28

Idag gick det inget vidare alls… :(

Jag försökte hålla handen för ögonen, som Lole skrev, men det hjälpte inte. Han fick bara mer och mer panik, och till sist blev jag tvungen att släppa iväg honom. Det kändes som djurplågeri att hålla i honom, när han blev så rädd och kämpade mer och mer för att slita sig loss, men jag tänkte på det där om att det inte skulle bli en vana, att han lär sig att det är bara att sprattla, så slipper han…

Jag förstår inte vad det är han är så rädd för. Både i buren och ute på golvet kommer han fram och vill ha kontakt och bli klappad. Då kan jag få klappa honom en lång stund, och ibland lägger han sig ner och ser hur lugn och avslappnad ut som helst. Och ibland om jag slutar klappa honom, så "buffar" han på mig och vill att jag ska fortsätta klappa.

Och han är inte höjdrädd, ibland om jag "står på knä", så hoppar han upp på min rygg för att kunna se sig om bättre. Även om jag rör på mig, så blir han inte rädd, utan sitter kvar, och går omkring på min rygg…

Jag önskar så att jag kunde förstå honom bättre, och hur jag ska hjälpa honom att komma över rädslan för att ligga i famnen och bli klappad. Det som är så gosigt…

Och jag fasar för hur det ska gå den dag det blir dags för kloklippning…

Em--ma
0
#29

#28 fortsätt med första och andra övningen ett tag till då.
Så det är han som kommer fram till dig.. =)
Svårt att förstå och veta vad man exakt ska göra när jag inte ser hur han reagerar :P
Men fortsätt som jag sa , några dagar

/ Emma
Kolla in min blogg, väluppdaterad och högt rankad hästblogg- http://enallroundryttare.blogg.se !

Emelie
0
#30

Till em--ma: Hur många dagar brukar det uppskattningsvis ta innan kaninen kommer fram till en? Min lilla flicka visar inget som helst intresse av att vilja komma fram, hon verkar inte ens nyfiken. Ändå har jag suttit utanför hennes bur i snart 5 dagar nu.

Sajtvärd för Bullhundar, medarbetare på Borderline & Djurtransport.

Står i stargroparna för en förhoppningsvis framgångsrik avel av tan-tecknade möss!

Em--ma
0
#31

#30 Asså det e helt olika x'D
Men ja brukar upprepa steg/dag 1 - Några gånger typ 3-4 dagar.

Men hur ointresserad är hon? Blir hon rädd när du rör på dig eller något, och får du klappa henne / bära henne
Om hon inte visar ngt intresse till dig, kan vara för att hon litar på dig, och inte behöver bry sig om dig, för hon vet att du inte kommer göra ngt elakt mot henne ..

/ Emma
Kolla in min blogg, väluppdaterad och högt rankad hästblogg- http://enallroundryttare.blogg.se !

Emelie
0
#32

Ja hon blir rädd när jag rör på mig osv. Men det kanske bara är så att det tar lite längre för vissa att komma fram?

Sajtvärd för Bullhundar, medarbetare på Borderline & Djurtransport.

Står i stargroparna för en förhoppningsvis framgångsrik avel av tan-tecknade möss!

Em--ma
0
#33

#32 ha det gör ju det. alla är ju olika :P

/ Emma
Kolla in min blogg, väluppdaterad och högt rankad hästblogg- http://enallroundryttare.blogg.se !

Sisselie
0
#34

Igår kväll testade jag ett nytt knep. Jag lyfte upp honom på en stol (korta lyft går bra), och så satte jag mig på knä bredvid stolen, och lutade mig lite framåt, så att han kom nära "famnen", och klappade honom med båda händerna. Det gick bra. Ett par gånger försökte han smita, men då la jag bara ena handen över ögonen på honom, och då lugnade han sig.

Så jag tänkte nog fortsätta med den övningen ett tag, och se om han gradvis kan våga komma upp i famnen, och slutligen även låta sig bäras.

För han är ju tam i övrigt, så det är nånting med att bli buren han är rädd för, eller om det är att bli fasthållen, och inte kunna hoppa iväg när han vill. För han kommer ju fram till mig och vill bli klappad.

I morse la jag mig på mattan på golvet, bredvid honom, och klappade honom. Efter en stund så rullade han över på sidan, och sträckte ut benen och verkade hur avslappnad som helst. Så han är ju inte rädd för mig…

Lole
0
#35

#34 Då går det ju i alla fall frammåt! Glad

Sisselie
0
#36

Mysteriet med min kanin är löst; han är inte alls så rädd som jag trodde att han var, när han "spelade ut hela registret" och till sist gav intryck av att bli helt panikslagen - han är helt enkelt trotsig! Han vill inte sitta i knät eller i famnen, och har gjort det till en maktkamp…

När jag plötsligt insåg det, och ändrade taktik - istället för att dalta med honom, som jag gjorde när jag trodde att han var rädd, så sa jag till honom på skarpen att "nu fick han sitta still, vare sig han ville eller inte" typ - då lugnade han ner sig på en gång, och efter en stund slappnade han av och låg så vilsamt i famnen…

Tredje dan idag som jag använt samma taktik, att säga ifrån lite strängt när han först börjar sprattla, och han lugnar sig direkt.

Även om han fortfarande inte tycker om det, men med lite träning kanske han en dag kommer att upptäcka att det faktiskt är riktigt mysigt och gosigt att ligga i famnen och vila och bli klappad, hoppas jag…

Så kloklippningen behöver jag nog inte oroa mig för, jag har en person som kan hjälpa mig, så att vi kan vara två, en som håller i honom, och en som klipper.

Så jag känner mig nästan lite grundlurad, som gick på hans trick så länge, nästan en månad, efter att han blivit tam, innan jag fattade…Skäms

Em--ma
0
#37

#36 haha bra då =)

Nu har det gått 1 månad typ, så hur har det gått med era kaniner ni provat detta på? Intressant att veta om det har gått hem lr inte =)

/ Emma
Kolla in min blogg, väluppdaterad och högt rankad hästblogg- http://enallroundryttare.blogg.se !

Em--ma
0
#38

PUTT, hur har det gått?  =)

/ Emma
Kolla in min blogg, väluppdaterad och högt rankad hästblogg- http://enallroundryttare.blogg.se !

emms
0
#39

Bra :) hon är lite tamare. Men ska försöka få henne tamare nu när det blir vår. Har inte haft jättemycket tid då jag har mycket prov och sånt nu. Men så fort det blir lite varmare och lite lugnare (inga nationella) så ska jag börja träna igen :)

Emma

[ninnakm]
0
#40

#2 Kan du skicka till mig också?

Em--ma
0
#41

#39 bra att det gått frammåt då! =D

#40
http://www.freewebs.com/wildyskaningard/

under fliken ''övrigt'' står det =)

/ Emma
Kolla in min blogg, väluppdaterad och högt rankad hästblogg- http://enallroundryttare.blogg.se !

Sisselie
0
#42

Ja, hur har det gått för mig, då…

Hanen tycker fortfarande inte om att sitta i knät. Jag kan inte avgöra om han är rädd för det, eller om han bara inte tycker om det. Han sitter i alla fall mer still nu, än förut, men han försöker ändå smita om han får en chans. Men jag behöver inte hålla hårt i honom, bara lite löst. (Men ibland behövs det att jag är lite sträng mot honom i början, men han brukar lugna sig snabbt.)

Kan det vara så att vissa kaniner helt enkelt inte tycker om att ligga i knät? (Han är ju fortfarande "tonåring", ca 7 månader, om det skulle ha nåt med saken att göra…)

Jag har även skaffat en hona, som nu är ca 2,5 månader. Hon har legat lugnt och avslappnat i knät sen hon var liten. Lägger jag henne på rygg, så ligger hon helt stilla, så henne är det inte ens nåt problem med att klippa klorna på ensam. (Med hanen behöver jag fortfarande hjälp. Undrar just om jag nånsin kommer att kunna klara det ensam…)

Hon är ganska tam, men ändå lite reserverad. Så på ett sätt är de varandras raka motsats. På golvet är han tam, och kommer fram och vill bli klappad, och om han är på pusshumör, så kan han sitta och slicka mig i ansiktet en lång stund. (Fast inte på  munnen, eller ögonen, där går gränsen för vad jag tål…) Han är så go, och jag älskar när han är sådär pussig… Kyss

Honan är visserligen nyfiken och ibland vågar hon sig fram för att hälsa lite försiktigt, men så blir hon lite rädd av sig och drar sig undan. Men hon låter sig ändå klappas när hon är på golvet eller i buren. Då bara lägger hon sig ner och verkar avslappnad när jag klappar henne.

Är det så att det är svårare att få en kanin tam, om den inte är ensam i början? Hanen började ju snabbt ty sig till mig, för jag var det enda sällskap han hade, medan honan tyr sig väldigt mycket till hanen, och kryper in med sitt huvud under honom, för att söka skydd… (Hanen är givetvis kastrerad, och de bor alltså ihop.)

De är så kära i varandra, så de är verkligen ursöta när de turas om att slicka och "pyssla om" varandra… Glad

Majakanin
0
#43

Det är enkelt! Spänndera mycket tid med att gosa med henne och hitta på roliga saker med henne:)

emms
0
#44

Nessie bor numera tillsammans med Muffin och har blivit mycket tamare pga det :) Hon gillar inte att kela så mycket men lite. Och man kan lätt plocka upp henne i buren/hagen :D Hon tar efter Muffin ;D

Emma