Jaa, min lilla rackare :D Min lillkille har då komit i tonåren, och nu börjar det på allvar :D

I morse när jag var på väg till skolan (hade brotttom) så skulla jag stänga in Hampus och ge morot. Men ingen hampus inte, Äeh tänkte jag och tittade i huset, Ingen Hampus. Tittade bakom buren, Ingen Hampus.. Tittade då i tvättsugan där han brukar vara men ingen kille där.. Då fick jag vekligen panik!! Vars är MIN kille!! Kollade i kontoret. Ingen kille där. Nu fick jag gråt i halsen  Vars är min kille.. Stog och funderade och då kom jag på att skolan väntatde men det fick fara åt skogen, först när jag hittar min kille går jag till skolan. Gick mot tunnen och det, och då kom jag på att han kanske har hoppat över, tände lampan och DÄR sittar han som världens oskyldigaste kanin. Brr Hampus sa jag. Och skulle ta upp han man icke, han ville leka jaga. Så han skuttade slalom bland några tältsägar och satte sig under en bokhylla. Så jag fick riva ut allt, men då skuttade han igen sägarna igen och hoppade tillbaka i buren, så jag sprang efter och stänge buren! Ja, tänkte jag och nu kan jag äntligen springa till skolan. Och jag hann i tid ;O Visst var jag snabb :D

Men det var inte allt för idag :S

När jag kom hem från skolan tänkte jag ta ut han i sele ett tag (det var bara -2 idag) så öppnar buren och lyfter ut han och stoppar ner han på golvet och sträcker mej efter selen. Och då hoppar han vidare, Attans tänker jag men gick efter och så hoppar han igen över och jag efter och går efter han och chasa han ich hopp så är han över. Och då fick jag på han selen efter ett tag. Sen fick han sitta i buren ;D

Men nu har han en mycke högre planka så nu skuttar han för fullt ;)