Jag tycker det är väldigt viktigt att knyta något sorts band med mina kaniner, de är mina bästa vänner.
Alla mina djur är olika, vissa är mer sociala än andra. Vissa behöver bli klappade och ompysslade mycket medans andra inte alls vill kela en längre stund. Precis som människor har de olika personligheter och olika stora behov av social kontakt. Så på det sättet "måste" jag inte ha en kanin som alltid vill vara i famnen eller söker sig till mig hela tiden.
Dock måste mina kaniner vara väldigt tama på det sättet att de går att hantera, åtminstone för mig. Jag vill inte behöva vara rädd för att bli biten eller att de ska vara helt sjövilda. De ska kunna lita på mig och jag ska kunna lita på dem

I början när jag bekantar mig med en kanin så ägnar jag nog ett par timmar per dag till att lära känna den och få den tam, men efter ett tag så blir det ju lite rutin. Man klappar lite vid utfodring, gosar någon gång varje dag och sådär beroende på hur mycket kaninen har lust med.

Kul att du svarade, eftersom du är först ut så ställer jag en följdfråga:P

När du köper kanin, är tamhet något som är viktigt för dig då? Eller tänker du som vissa att du kan "träna" din kanin att bli go och hanterbar?

#2Med tanke på att beteende är ärftligt så tittar jag absolut på det när jag köper ny kanin. Jag tror att ganska många har en speciell personlighet som de är förtjusta i, jag tillexempel vill gärna ha lugna och keliga kaniner. Därför köper jag helt enkelt kaniner vars föräldrar har varit just lugna och keliga. Det är självklart ingen garanti på att deras unge kommer bli just så, men det är ju större chans än om jag skulle köpa en kanin efter föräldrar som varit väldigt energiska och nyfikna.

Men jag tror att hur en kanin blir till beteendet beror ungefär lika mycket på hur man uppfostrar den som gener. De blir ju inte automatiskt jättesnälla bara för att de råkar ha anlag för det, man måste ju jobba med dem också. :)

Jag uppskattar hittills kaninerna för de personligheterna de är och brukar låta dem söka kontakt och ta initiativ till att kela själva. Eller rättare sagt jag interagerar med dem en hel del men läser av kaninen och anpassar det jag gör efter hur de visar att de uppskattar det hela. Då de är i en lägenhet och ute så är vi runt varandra en hel del.  Självklart blir de ändå hanterade till viss del för att sköta dem oavsett.

De flesta kaniner jag har haft har ändå varit kontaktsökande men har idag en hona som helst håller sig för sig själv eller med min andra hona. Hon uppskattar inte heller att bli hållen och kommer bara fram till mig ibland om jag inte har godis förstås. Då är hon där på tre röda om ens det.

Jag skulle inte komma på tanken att omplacera henne och uppskattar henne som hon är.

Jag valde Dixi för hennes stora personlighet. Gosig, mysig, allt jag ville ha! Jag skulle inte direkt vilja ha en som min förra kanin (hon var VILD) så jag skulle nog sälja en kanin som jag inte trivs med.

#3

Det är ju sant som du säger att det inte finns någon garanti  på hur ungen blir bara för att föräldrarna är på ett visst sätt^^

Jag tycker det som du skriver borde uppmärksammas mer, tex för en ny kaninägare!
Jag hade läst på mycket innan jag skaffade kanin men någonstans måste jag ha missat att en bra idee är att kolla hur föräldrarna är innan man köper en kaninunge…

Det är ju som sagt ingen garanti men finns det anlag så kanske motivationen att jobba med kaninen kommer lättare, om det är en kelis man är ute efter;)

#4

Kul att du svarade! Låter som om det är viktigt till viss del för dig men att du accepterar kaninernas olika personligheter och det är inte nödvändigt att de måste "ty" sig till dig?

Bara kolla så jag fattat rätt:)

#5

Roligt med fler svar!
Passar på att ställa lite frågor till dig;)

Har du gjort något för att få Dixi så gosig som hon verkar vara?
Eller var hon helt enkelt en kelis direkt från början?

Din andra kanin som hade ett annat temperament, valde du att omplacera henne?

Och sen frågar jag iom det som diskuterats här över; Försökte du få träffa Dixis föräldrar innan du köpte henne?

Hoppas du har lust att besvara lite Dixi frågor;)

Vet inte vad andra svarat så vissa svar kanske någon redan gett.

Är du lika nöjd med din kanin om den föredrar att inte ty sig till dig?

Ja det är jag eftersom alla kaniner är olika individer, och man kan inte kräva att alla djur ska vara lika sociala som andra. Dock är det kanske lite tråkigt om man t.ex. köpt sig en kelkanin och det visar sig att den inte alls är tam. Självklart är jag lika nöjd med min kanin även om den inte tyr sig till mig. Gör den inte det så har jag väl helt enkelt inte spenderat tillräckligt med tid med den, eller bara inte gjort på rätt sätt när jag tagit kontakt.

Om den är självständig och trivs bättre ihop med andra kaniner än med människor, är det "okej" för dig?

Det är helt okej med mig. Kaniner är inte gjorda för att ty sig till människor i första hand och därför är det helt naturligt om de inte väljer mig först. Det är samma där när det gäller köp av kelkanin. Självklart är det tråkigt om den då inte alls är kelig, men har man den t.ex. bara till Avel kanske det inte gör jättemycket. Det beror dock på vilka djur man är ute efter att avla fram.

Skulle du omplacera din  kanin pga att den inte blir "kelig"/ kontaktsökande?

Nej absolut inte, har jag köpt på mig ett ansvar så får jag också fullfölja det. Men jag har ju inte kelkaniner heller och är därför inte beroende av dem på sättet som en kelkaninsägare är.

Ägnar du mkt tid åt att få din kanin tam?

Ja, jag är med mina kaniner så mycket som det bara går eftersom jag tycker det är trevligare att veta att mina kaniner litar på mig. Även om jag bara har avelskaniner så är det jätteviktigt för mig att få dem tama, så att mamman sen i sin tur kan visa ungarna att jag inte är någon fara. Jag vill att kaninungar jag säljer ska vara så tama och trevliga som möjligt.

#9 Tycker det är jättekul att få fler svar!

Är lite nyfiken på om du tror att "alla kaniner går att få tama" Då du skrev att om kaninen inte blir tam kanske man inte hanterat den lika mkt som man skulle.

Ser ju att du är uppfödare? Passar på att fråga hur mycket tid du lägger ner på att få ungarna tama?

Alltid kul att få flera personers olika syn på detta med tamhet:)

Är du lika nöjd med din kanin om den föredrar att inte ty sig till dig?

Ja, det skulle jag. Men jag skulle lägga ner extra mycket tid på just den, så den kanske kan gilla mej någon dag(a)
Men jag brukar ofta hitta ett sätt med dom olika kaninerna så dom gillar att bli hanterade och gosade med:)

Om den är självständig och trivs bättre ihop med andra kaniner än med människor, är det "okej" för dig?

Ja, helt ok för mej. Men om den inte skulle vilja vara med mej, typ att den känner sej osäker när jag bär den mm, skulle jag inte avla på den.

Skulle du omplacera din  kanin pga att den inte blir "kelig"/ kontaktsökande?

Njaa, asså jag skulle ju ha den kvar och försökt få den kelig mm. Men om jag har en köpare och kaninen värkar gilla den personen mer, dvs kanske blir kelig när den gosar med den, skulle jag utan tveka omplacera om kaninen mådde bättre av det:)

Ägnar du mkt tid åt att få din kanin tam?

Yees, så mycket som jag hinnder, vissa dagar blir det bara lite gos i buren, även någon tar jag ut i sele och gör något kaninen tycker e skoj:)

#10 Jag tror nog att de flesta går att få tama mer eller mindre. Men observera "mer eller mindre", haha! Jag tror att man kan få alla kaninerns tillit, men tror däremot inte att man kanske kan få kaninen tam bara för den har din tillit.

Sen beror det ju på hur man definierar ordet tam. Betyder tam att kaninen har din tillit, att den går att klappa eller att den är kelig? Alltså är det jättestor skillnad från person till person tror jag.

Angående uppfödningen har jag inte fått min första seriösa kull än, och mina "kelkullar" jag tog förut var för många år sedan och inte superseriösa ;) Dock är jag mycket seriös nu och kommer hantera bebisarna så mycket de bara orkar med. Det är därför jag tycker det är viktigt att mamman visar tillit för mig, för är hon lugn när jag är i närheten så kommer också ungarna vara det :)

#8:

Har du gjort något för att få Dixi så gosig som hon verkar vara? Eller var hon helt enkelt en kelis direkt från början?

Ja- jag satt i buren och myste med henne från första stund. Jag kände: "jag skiter i om man inte får vara hos kaninen- jag älskar henne så mycket att jag måste!" Hon föddes helt tam, hon var kullens lugnaste. Men sedan beror ju det på- om jag inte omgås med henne så mycket som jag gjorde från första början; ja då kanske hon inte är lika tam som hon är idag :)

Din andra kanin som hade ett annat temperament, valde du att omplacera henne?

Kort och gott: när vi fick tillbaks henne (vi sålde henne) så dog hon. Hon var gammal- 5 år.

Och sen frågar jag iom det som diskuterats här över; Försökte du få träffa Dixis föräldrar innan du köpte henne?

Hennes mamma fanns i boxen- hon var lugn. Pappan vet jag inte alls om- men den borde ju vara snäll- men han borde ju vara snäll (?)

Är du lika nöjd med din kanin om den föredrar att inte ty sig till dig?

Ja, men jag skulle göra allt för att få den ännu tamare. Har man viljan så går näst intill allt :)

Om den är självständig och trivs bättre ihop med andra kaniner än med människor, är det "okej" för dig?

Ja, det är okej. Men som jag skrev i föregående fråga så skulle jag gosat och gjort allt för att få den mer tam.

Skulle du omplacera din kanin pga att den inte blir "kelig"/ kontaktsökande?

Nej, det skulle jag inte. Jag skulle ägna mer tid åt kaninen.

Ägnar du mkt tid åt att få din kanin tam?

Japp, gos varje dag blir det. Till en början var hon väldigt självständig och trivdes väldigt bra med den andra kaninen jag hade som var hennes burkompis.  Sen när han dog ägnade jag ännu mer tid åt henne, jag tror det beror lite på det att hon blivit tamare :)

Innan köpet fick jag också träffa hennes mamma för att se hur hon också var i temprament. Och visst, nu när min blivit större så kan man se mycket likheter.

Är du lika nöjd med din kanin om den föredrar att inte ty sig till dig?
Så länge kaninen accepterar hantering, gör det mig inget att den inte tyr sig till mig. Har en hane som inte direkt håller sig till mig om jag sitter i hans Hage ex, det finns mycket mer intressantare saker än mig. Och det spelar ingen roll för mig. Så länge han kan acceptera att bli klappad och hanterad i övrigt.

Om den är självständig och trivs bättre ihop med andra kaniner än med människor, är det "okej" för dig?
Personligen föredrar jag kaniner som trivs ihop med människor. Så därför försöker jag leta efter sådana kaniner. Men skulle det vara så att jag får tag på en som hellre trivs med kaniner, är det ju inte mycket att göra åt.

Skulle du omplacera din kanin pga att den inte blir "kelig"/ kontaktsökande?
Nej det skulle jag inte.

Ägnar du mkt tid åt att få din kanin tam?
De flesta utav mina vuxna är tama från första början, så jag fortsätter på det spåret. Med ungar som kommer hit (eller är födda här) spenderar jag en hel del tid med att få de så tama som det går med just den individen.

Är du lika nöjd med din kanin om den föredrar att inte ty sig till dig?
Sålänge den inte är skygg och rädd, Kaninen ska klara av att bli hanterad och visiterad. Det tycker jag är väldigt viktigt

Om den är självständig och trivs bättre ihop med andra kaniner än med människor, är det "okej" för dig?
Självklart

Skulle du omplacera din kanin pga att den inte blir "kelig"/ kontaktsökande?
Nej, just av den anledningen då jag inte har kaniner för kel och gos.

Ägnar du mkt tid åt att få din kanin tam?
Alla kaniner jag köpt har varit tama och fullt hanterbara, jag har bara spinnat vidare på den grunden. Kaniner jag fött upp har automatiskt blivit tama och hanterbara då jag lägger stor vikt i att dom ska acceptera att bli lagda på rygg, få klorna klippta m.m. Då får jag ofta den här tillgivenheten gratis då jag spenderar en hel del tid på dem.

Nalle har aldrig varit särksilt tam, inte ens som unge, fast jag ägnade flera timmar åt honom varje dag som liten. Sen kom han in i någon ungdomsperiod och blev nästan ohanterbar, men började faktiskt komma ur den förra sommaren. Då började han bli betydligt lättare att hantera och bli mer kontaktsökande :) Men till min stora sorg dog han då i vinter…
Men skulle ALDRIG ha kommit på tanken att sälja honom. Jag älskade honom otroligt mycket som han var.
Men jag måste säga att det är mysigare med en kelig kanin. Så nästa kanin jag köper kommer jag att försöka träffa föräldrarna innan :) Nalle gjorde jag aldrig det med, och senare visade det sig att föräldrarna och alla hans syskon var lika vilda som han var.

Är du lika nöjd med din kanin om den föredrar att inte ty sig till dig?

Ja, vissa kaniner är helt enkelt inte så och det är bara att acceptera. Dock skulle jag ägna mer tid åt kaninen för att få den tamare.

Om den är självständig och trivs bättre ihop med andra kaniner än med människor, är det "okej" för dig?

Ja, klart att det är okej.

Skulle du omplacera din  kanin pga att den inte blir "kelig"/ kontaktsökande?

Nejdå, men jag skulle ha ägnat mycket tid åt kaninen och försökt att få den kelig och kontaktsökande.

Ägnar du mkt tid åt att få din kanin tam?

Ja, så mycket jag hinner. Gosar några gånger om dagen, försöker sitta i hagen tillsammans med honom så han kan komma upp i mitt knä mm.

Just nu har jag en kanin som är aktiv men ändå kelig. Han har en riktigt härlig personlighet, social och kommer alltid fram och hälsar. Har också en som gärna är för sig själv och med andra kaniner (tyvärr kan jag inte ha henne ihop med någon nu :() hon kommer inte fram frivilligt och gillar inte att man plockar upp henne. Att hålla i henne är okej men plocka upp gillar hon inte. Hon är inte rädd för mig utan är bara inte lika social. Hon kommer fram om man har godis och så :) För mig får dem vara hur dem vill. Men tror inte att jag skulle ha kvar en kanin som inte gick att hantera alls. Tycker inte att det är ett värdigt liv att behöva gå omkring och vara arg och rädd hela tiden. Jag ängnar mycket tid för mina i början men vissa är ju mer sociala än andra i sin natur.