Det låter iallafall som att hon har nedsatt hörsel, om hon inte direkt blir jätteskrämd av det borde det nog inte vara några problem. Jag tycker du ska fortsätta närma dig försiktigt och så precis som du gör nu =)

Har för mig att hon är dvärgvädur va?

Vädurskaniner hör ju lite sämre än andra kaniner, just pga deras öron.
Dem hänger för och dämpar ljudet lite.
Alla mina kan reagera så, samt föräldrarnas.
Men alla utom 1 har jättebra hörsel.
Nisse är dock en udda herre, för han blir inte rädd alls, utan ser bara förvånad ut när jag petar på honom.
Ungefär som om han tänker "jasså, stod du där? Jahapp.."

Mina blir inte heller rädda för ljud.
Pappa klippte gräsmattan en dag när alla var ute i hagarna.
Han gick med gräsklipparen precis intill hagarna och ingen reagerade.
Den enda som reagerar är Malva, men hon reagerar enbart på grannens gräsklippare.

Att jag pratar med mina väldigt högt när jag kommer, verkar inte spela någon roll heller.
Dock händer ju detta enbart när de ex sitter med ryggen till och tvättar sig, dvs de ser mig inte.

#2: Yep, hon är dvärgvädur. Grejen är att hon inte alls varit såhär länge, kanske sex månader eller så. När hon var ett, två år reagerade hon ofta väldigt starkt på främst flygplan och blev nästintill livrädd, sen lugnade hon ner sig lite men reagerade fortfarande.
Och hon har tidigare lyssnat väldigt mycket överlag, tittat upp när man pratat och så.

Jag vet inte, hon kanske bara har blivit gamling i förtid eller tröttnat på att lyssna, haha ;)

#3: Selektiv hörsel.

Min gammelgubbe (10 år) har fått sämre hörsel det senaste året. Märkte det på samma sätt som du beskriver.

Han får panik om jag kommer in i köket utan att säga till med hög röst först, men så länge jag talar om att jag kommer och inte bara smyger mig in så går det bra.

Har märkt att vissa favoritljud som t.e.x skrammel med pellets i skålen inte går fram längre. Godisskålen hör han fortfarande, men den är i glas och låter mkt mer. (Eller också är det selektiv hörsel där med!)

Ser också att han vrider öronen mkt mer än förr, jag tolkar det som att han måste anstränga sig för att uppfatt ljuden och varifrån de kommer. Det räcker inte längre att bara spetsa öronen liksom. (Han är någon slags hermelinkorsning tror jag, upprättstående öron.)

Men det innebär inga problem för varken honom eller mig, tror inte det påverkar honom negativt.

Jag har mäkt att mina franska vädurar har mycket sämre hörsel än mina dvärgkaniner med upp-öron. Öronen skymmer dessutom sikten så om Diezel eller Daisy ligger och vilar så måste jag alltid tänka på att komma ur rätt vilkel och prata högt så de inte blir livrädda när jag kommer.

Tycker det låter som att du hittat ett sätt som fungerar i alla fall.

#5:  Skönt att det inte verkar vara jobbigt för er eller så! Roxy är väl liite yngre än din kanin, hon fyller fem. Lite lillgammal kanske haha ;)

#6: Det där med att öronen skymmer sikten har jag faktiskt inte tänkt på, men nu när du säger det så stämmer det nog ganska bra. Både Roxy och Expo har ju nedåt öron men Expo verkar nästan lite synsk ibland haha, han vet alltid när jag är påväg!