Bild på Buffen!

här är deras vinterbur.

Dom ser då ut att ha det jättebra! Synd att dom är så skygga bara.. =(

#3 alltså dom kommer gärna fram och hälsar vid gallret men ingen av dom gillar direkt när man klappar på dom. jag kör inte in en hand till Charlie!! men om man går in till bluffen så kan man klappa honom. Bara han lägger sig ner!

Dom är ju helt rumsrena och går på låda med träpelets i- SKÖNT!!. Sen så har dom varsin sandlåda där dom oftast ligger och sover i. Dom är så otroligt söta då! I somras hade dom även var sin stor balja med grästuvor och jord som vi hämtat i skogen. det var högt uppskattat!

Bra att dom kommer fram iaf!  Du verkar pyssla och ge dom lite allt möjligt! Det är ju jättebra! Jag gav Dennis en låda med sand, trodde han skulle vilja gräva.. men nej, den blev bara ståendes, så jag tog undan den..

Jag kan inte ge några råd om du ska försöka få ihop kaninerna eller ej.. Jag har bara en.. Hoppas nån annan kan ge några råd! Intressant för mig oxå att veta, ifall jag ska ha en kompis till Dennis.. Men vet inte om jag ska ha dom ihop eller ej..

Jättesöta kaniner du har :) Och fina burar :P

2 hanar är oftast mycket svåra att kunna ha ihop. Så det är nog bäst att dom bor som dom gör nu :P

men dom är kastrerade båda två och saken är att jag ska ta hem grabbarna om jag flyttar ut till nåt hus någon gång.. Då vill jag kunna ge dom större ytor där man inte nödvändigtvis behöver "tvinga" sig på dom. Och det blir ju mycket större om dom kan samsas om ytan än om man måste dela upp den… där av vill jag att det ska funka. Men igår, när dom var på neutral mark, så slogs dom inte alls! Charlie var så nöjd att han gjorde glädjeskutt! Synd bara att det ska ta så attans lång tid för att få in honom i transporten..

Pröva locka Charlie med något han gillar så kanske han kommer ;D Min nin kommer alltid när jag låter med t.ex han skallerboll då kommer han som en raket :P

han kommer alltid fram när man kommer ut till buren… Ofta är han lite ilsken och ska man ge honom mat så brukar han flyga fram och ta för sig det han vill ha. Det som är svårt är just att få in honom o transportburen då ingen vill lyfta honom (han bits och han HATAR att bli lyft). han älskar banan men inget kan lura in den lille sluge i buren.. Dom lär sig fort!

Min kanin hoppa på en gång in i transportburen, han har en tryghet där.

Det är ganska vanligt att kaniner ogillar att bli lyfta eftersom det inte är naturligt för dom. Vi har en kanin som man kan bära precis hur som helst och en annan som hatar det! Leah, som hon heter, blir förmodligen rädd och rivs pch sparkas.

Vi har tränat på det med henne gång på gång och hon börjar bli lite bättre. Vi satte och ner med henne och lyfte henne i max 2 sekunder och sen satte ner henne igen. Och så gjorde vi så massor av gånger. Och det jag lärt mig nu är att hon vill bli buren på ett speciellt sätt för att inte vara rädd. Man måste plocka upp henne i famnen och riktigt krama om henne ordentligt innan man kan gå iväg med henne. Hon vill inte bli lyft så länge men det börjar bli bättre.

Bitiga kaniner har många här inne haft problem med. Det brukar handla om osäkerhet och rädsla, även fast det verkar som han utvecklat det på senare tid. Det man får göra då är att börja vara med honom mer, även fast det känns jobbigt att han bits. Vet hur ont det kan göra.. Ge honom godis ofta och låta honom ta det från händerna. Närma er honom försiktigt och försök att klappa honom. Förhoppningsvis är det något som går över om ni försöker tillräckligt mycket!

Han måste lite på dej, att du inte är farlig. Hampus kan man bära hur som helst, fast det tog ett tag att få han så :P

Men saken är att han kommer alltid framrusandes när man kommer till honom och när man lägger in pinnar och så brukar han morra åt pinnarna och slänga med dom med huvudet.. Likadant när vi hade en aktiveringsboll med godis i. han var vansinnig på bollen och bet och slängde med den.. Sen så har jag även fått höra att han har släktingar som haft psykiska problem.. han är bara rädd/osäker när man ska ta i honom för då har inte HAN kontrollen. Är det vi som sticker in saker till honom eller sitter utanför hans bur så beter han sig som att han tror att han äger stället!

En händelse för ca ett år sedan (som verkligen fick mig att tappa förtroendet för honom) var när han lyckats rymma ur sin bur på altanen. Då hade vi bara charlie och det var ganska likt så som det ser ut nu fast att han även hade en del av en utebur som var full med lingonris där det var en lucka. jag lagade buren där gallren släppt och öppnade till utebursdelen för att försöka locka in charlie (han var framme flera gånger och nosade på mig när jag lagade buren) och då anföll han mig! jag hade bara strumpor och "pissetofflor" och han bet mig i hälsenan! han jagade mig hela vägen till dörren och där fick jag mota bort honom med mina vantar för att han inte skulle bita mig i mina fötter. Sen blev det gummistövlar!

Ojdå :/ Men om det kanske finns i släkten så..

#13: Om det ligger i släkten kan det ju faktiskt vara något mentalt problem med honom. Du har aldrig tagit upp detta med någon veterinär eller uppfödare?

Hm, Albin bet ju mig i början när han kände sig osäker. om han var i famnen och ville ner bet han till! Jag vet inte, han lärde sig lita mer och mer på mig och nu bits han inte alls.. Det där med att din kanin argt kastar grejer omkring sig känner jag också igen. När Albin satt i mitt knä kunde han plötsligt naffsa till och jag fick tipset att ge honom en bit knäckebröd eller nått annat gott att mumsa på och det funkade faktiskt ibland. Men oftast tog han argt tag i det och kastade iväg det irriterat. Han skakar också galler då och då, lixom som att han är arg på ngt sätt. Det där med matskålen känner jag också igen litegrann..

Men å andra sidan är Albin jättekelig och mysig emellanåt och blir bara bättre och bättre. Han kan bara slockna i famnen ibland med ett knorrande ljud när man klappar honom. Så jag tror att massor med tålamod är vad du behöver..

#16 Bra skrivet :) Ja tålamod måste man ha med en kanin. Umgås med han  mycke :) Lycka till!

Saken är att det kom som en total vändning. Från att ha börjat bli bättre och bättre att klappa och lyfta till att sätta sig fast (och hänga kvar) i tex vanten när man klappade honom. Det började med att han flög på mamma när hon skulle släppa ut honom ur buren. Han bet henne igenom vanten så det började blöda. Hon fick av sig vanten och charlie verkligen "dödade" vanten. Hon hade släppt ut honom så massor av gånger. 

Han gör inget när man väl lyckas fånga upp honom i famnen. Då är han snäll. Då vet han att han är i underläge. Han är kung i sin bur och han flyttar inte bara på saker som han blir arg på han slänger verkligen iväg dom och ibland morrar han även… Han är sååå olik sin bror som är mycket lugnare.

När man släpper ut dom så är dom också totalt olika. Charlie är så extremt hetsig och måste hålla koll på allt som händer. Men han är även den som skuttar och gör små glädjeskutt när dom är ute, det gör oftast inte Buffen. När vi byter plats på burarna och gör nya sommarhagar så springer han runt som en tok för att se till att allt är på rätt plats. buffen är därimot mycket lugnare.

Alltså charlie skakar inte galler på så vis, han gör utfall mot gallret när man går förbi (om han är på det humöret). Ibland är han lugn men ibland kan man inte ge honom något för då ska det "dö".

#15 jag är rädd för det. Har varit hos veterinär och jag har bara fått rådet att kastrering ev kan hjälpa. Han blev lite lugnare efter kastrering men nu är han "sig själv" igen. Han är väldigt social och vill vara där det händer saker men han tål inte när någon "inkräktar" i hans revir. Du ska se när buren görs rent. Vi måste stänga ut honom i gallerdelen annars flyger han på skyffeln. När vi grejar i buren så är han extremt irriterad och springer fram och tillbaka och har till och med hoppat upp i gallertaket för att försöka ta sig upp i buren. När det är klart springer han runt och kollar läget och är väldigt hetsig i humöret.

När jag hade med mina illrar till mamma och pappa så gick jag lite för nära ena enden av buren en gång (kaniner är naturligt rädda för lukten) charlie bokstavligt flög fram för att försvara sin bur… Som sagt inte som någon annan kanin är han!

Jag tror nog inte man kan göra så mycket faktiskt för att ändra det här beteendet, han är som han är, och egentligen vill vi inte ha någon annan charlie än så som han är… Det tråkiga är bara om vi inte kan få ihop charlie och buffen (i en form av gård då, alltså mycket yta!) då han hatar allt vad inkräktare heter!

Ja, han kanske blir bättre om du kastrerar han :)

#19 är redan gjort! Både han o brorsan kastrerades för ca 2-3 månader sedan…

Hej

Jag har nu läst igenom trådarna och jag undrar om du har provat att ha honom i en mkt mindre bur samt att ha han i ett högre läge så att du kommer mer från sidan än uppifrån när du skall hantera honom?

Många kaniner som beter sig så här och som man inte lyckas få "tama" kan det fungera med att ha dom så en längre tid för att lära dom lita på dig.

Vad man oxå bör tänka på är att det ligger i deras natur att skydda sitt revir och att vi bör respektera att det ibland skyddas jättemkt.

Jag skulle råda dig till att ha en liten bur i höjd med din mage eller högre och sen under en låååång tid varje dag bara stå och prata med honom utan för gallret. ha med dig godsaker till han och bara rör dig utanför hans bur ofta.

Först när du märker att han börjar intressera sig för dig på ett nyfiket sätt istället för argt så kan du börja öppna buren och ha din hand i buren utan att röra honom.. ha bitvänlig hanske på dig och bara lägg in handen mot golvet nära öppningen.. förmodligen attakerar han då handsken men HÅLL kvar handen visa att du inte blir rädd och att hansken inte rör sig och gör illa han.

Håll på så läääänge och ofta.. sen utökar du och börjar SAKTA röra handen i buren inte för nära honom.. ta in och ta ut mat och vatten tex..

När han sen lugnat sig efter en tids träning och han bara sitter kvar utan att göra utfall så kan du sakta närma dig honom så han får nosa men utan att försöka klappa honom. håll på så läääänge och ofta. sen kan du föra hansken närmare hans öron och då klappa han på huvudet osv osv..

Om han visar tendensere till att attackera så har du antagligen gått för fort fram i din träning och måste gå tillbaka något steg.

Du kanske aldrig kommer att kunna lyfta honom längre stunder men målet bör vara att du kan hålla på i buren utan att han skall se dig som något hot.

När du är tvungen att städa ur buren så sätt en transport bur vid öppningen till lilla buren och få in han i den tills du städat klart.. gör likadant när han skall tillbaka.. sätt transportburen nära öppningen så hoppar han nog tillbaka in i buren.. ha något gott både i transportburen och i hans riktiga bur när han kommer in där igen. Försök att inte röra transportburen för mkt när han är där i så han inte ser den som skrämmande.. ha alltid hö eller halm i den så blir den mysigare att gå in i..

Lycka till och håll oss gärna upprättade om hur det går.. tänk på att tiiid är det som ofta funkar..

Bra skrivet :)

#21 tack för ditt långa svar!!

Måste dock säga att det lät bra det du skrivit men det fungerar mindre bra i praktiken.. jag har kaninerna hemma hos mina föräldrar. jag är inte där så ofta, jag jobbar där men åker ofta buss så jag har tider att passa. att minska ytan för honom kan jag bara inte göra.. han har inte mycket möjlighet till att få komma ut ur buren så ofta så han måste ha möjlighet att röra lite på sig i sin bur. hans isolerade del är ju i bra höjd och jag vet att han är väldigt revirmedveten… MEN, ofta går det ju att ge honom mat utan problem och han kommer alltid fram och är nyfiken när man kommer ut till kaninerna. Stoppar man in en handske en bit in i buren så ser man vilket humör han är på. antingen biter han eller så nosar han. mina bröder och min pappa kan klappa honom. Dom gör det inte ofta men min ena bror brukar äta hemma hos mamma och pappa och då brukar han hälsa på kaninerna och klappa charlie. Charlie visar nästan bara sitt aggresiva beteende mot mig och mamma. han kommer alltid fram för att få godis eller mat när man kommer ut till honom.

jag önskar att jag hade mer tid för honom och det är så svårt att beskriva hans beteende och sätta ord på hur han agerar! Det är alltid nya saker man kommer på att man glömt förklara!

Vi har en transportbur som använder när vi ska släppa ut dom i lekhagen (där fungerar kaninerna bra ihop faktiskt! lite pälstussar blir det, men inte alls farligt). vi brukar ställa in den öppen i buren och lägga i lite banan i den då han älskar banan! han är väldigt nyfiken på buren och brukar hoppa upp på den och undersöka den, dock är han misstänksam när man själv står där och väntar på att kunna stänga dörren så man brukar få vänta länge tills han går in självmant..

Charlie älskar att vara ute och skutta och gör glädje skutt när han får komma ut. han är inte direkt rädd för oss utan det är mer att han undviker oss.. han bryr sig ju inte det minsta när vi rör oss och pratar och grejar runt om honom när han är ute. han är nyfiken på vad som händer ändå… Hoppas ni förstår lite av vad jag försöker få fram!

Ja då är det ju lite svårare.. Du har inte möjlighet att ha honom hemma hos dig?

Min första tanke på att det är dig och ev din mamma och inte tex din bror som han reagerar så där mot kan vara för att du är den som oftast enligt honom "stört" honom, med att lyfta och hantera mata osv..

Jag tycker det låter jättebra att du är mån om att han skall ha tillgång till ytor att röra sig på.. så skulle alla ha! Men då är det kanske tyvärr bara så att du får acceptera att han är som han är.. du älskar han ju ändå .

Men om du någon dag känner att du skulle vilja ändra på hans beteende mot dig så är det just bara tid du måste ge både dig själv och honom..

Förstår att det inte är lätt när man har sina djur någon annanstans.. Det är ju oxå så att kaniner som bor ute ofta behöver vara med sin matte/husse oftare för att hålla sig riktigt tama. En inne kanin kanske bor mer centralt i hemmet så att man oftare rör sig, låter och går fram mot buren och pratar och kelar än om den skulle bo ute.

Men som sagt.. skaffa ett par bra handskar som du har på dig när du måste hantera honom.. Du skall inte behöva bli skadad och rädd för din lilla vän.. Samtidigt som du måste acceptera att han skyddar sitt revir och sitt hem..

Lycka till..

jo, jag vet.. Vi har liksom börjat ge upp när det gäller förändring i beteende… men som du säger, vi älskar ju honom ändå och det är så kul att se vilken skillnad i temperament som det är på de båda bröderna! Charlie är så ivrig och hetsig i sitt humör att man inte kan göra annat än skratta när han far fram i utehagen! han verkar ändå trivas mer och njuta mer av livet än sin bror. Eller så är det att han visar sin ilska och även sin glädje betydligt mer än brorsan.

nej, jag kan tyvärr inte ha honom hemma då jag har tre illrar och bor i lägenhet! det finns ingen plats för charlie och så skulle jag inte vilja ha honom här inne med illrarna då dom skulle göra ALLT för att komma åt honom!

Och vi har också spekulerat i att han har valt att inte gilla mig och mamma pga att vi inkräktar på hans område titt som tätt!

Väldigt snällt av dig att svara!! tack tack!