Mina första var två st kullsyskon. Fick dem våren 2006, lejonuvade :) Skutten & Soten hette dom. Skutten var grå (vet inte om grå heter något speciellt på kaniner?) och Soten var svart :D
Ingen av dem lever, tyvärr.

Min första kanin fick jag när jag var fem år. Jag döpte honom till stampe efter kaninen stampe i bambi. Han var en svart brokad hermelin korsning och min pappa köpte honom från en djuraffär. Han blev aldrig tam eftersom jag inte vågade hålla i honom. Bara om jag hade mammas vintervantar på mig :) Jag har ganska dåligt samvete över honom än idag eftersom han inte fick den kärlek han förtjänade! Jag var aldelles för liten för att förstå ansvaret av ett djur, men min mamma matade och kelade lite med honom och så.

Jag vet inte exakt hur länge jag hade honom. Jag fick honom 13 april 2005 och han dog på nyårsafton 2006, tror jag i alla fall.

Min första kanin var en hermelin/lejonhuvad kanin ifrån en djuraffär. Jag hade tjatat i flera år om ett djur och äntligen fick jag, jag jobbade snabbt ihop 1000 kr för bur och annat + lilla Mandii. När hon var 5 månader gammal (eller jag hade henne i 5 månader, kommer inte ihåg) så rymde hon ifrån sin bur och sedan dess har jag inte sett henne. Det var 5 år sedan jag skaffade Mandii.

Mina två första kaniner fick jag samtidigt, det var två hanar en Fransk Vädur som hette Skutt, och en blandras som hette Pelle. Men Pelle visade sig vara en hona och blev omdöpt till Pella. Skutt var viltgrå och Pella var svart. Pella dog efter att hon hade fått så många kullar eftersom vi inte visste att det var en hona och en hane. Och det var någon som tog skutt :O Kommer inte ihåg hur gammal jag var då.

Min första kanin var en svart korsningshona, Biomon, som vi fick tillsammans med hennes syskon och pappa -00. Hon levde i åtta år och var ganska speciell, blyg och försiktig av sig. Tyvärr somnade hon in förra hösten. :(
Kommer aldrig att glömma henne. <3

Min första kanin var en svart dvärgvädur. Fick honom när jag var 11, men han stannade inte länge eftersom jag var helt ovan vid kaniner och han blev aggressiv… Ångrar att jag inte försökte få honom tam, så aggressiv var han ändå inte. Men, men… Det var 5 år sen.

Min första kanin hette Teddy och var en hermelin :) Jag har en bild på honom när han nästan precis hade kommit, som jag lägger upp, men Teddy dog pga att han var lös i magen och jag och alla andra gjorde allt för att få det att sluta, dvs vi gav han morötter och såg till så att han drack, men trots detta dog han och jag blev jätteledsen :'( Jag har även bilden på teddy som, ja, Avatar :p Han var världens bästa lilla kanin. Jag köpte Teddy från en uppfödare som heter Sofie, och uppfödningen heter Teddytassen =) Min lillasyster Johanna köpte en kanin därifrån också och den hette Maja, men hon var också lös i magen och dog :( Teddy dog efter att Maja dött. Efter Maja köpte Johanna en kanin som heter Pepzi och är vid liv idag :) Jag saknar Teddy oerhört mycket, han föddes 28 maj 2008 och dog i oktober 2008 :'( Litet liv fick han men mycket kärlek. Jag fick Teddy den 4 juli, då mitt marsvin Palle dött denna dag, egentligen skulle jag fått teddy en vecka efter men jag fick han samma dag! :) så jag hade han väl, få se nu, 4 månader kanske :( för lite tkr jag! Ja, du hör väl på namnet att det är en kille, men min nuvarande kanin Pontus är faktiskt en tjej XD

Kram Cecilia (Ciccikaninen)

Min första kanin var en dvärgvädur från en djuraffär.Det var en hona och hon var svartbrokad och hete Tussilago. :) Jag hade henne i typ 1 1/2 år innan vi lämmnade bort henne och min syrras kanin :) Nu vet jag faktiskt inte om dom lever just nu.

Min första kanin hette Bambi och henne köpte vi oktober -99 har jag för mig :) Jag var sååå lycklig över min dvärgvädurskorsning som var i färgen madagaskar manteltecknad! Hon blev 6 år gammal, men dog inte hos mig. Min pappa hade fått en plötslig allergi mot min kanin samt min lillasysters kaninhona och vi skänkte bort dem till en uppfödare, som ringde en vecka senare för att berätta att min älskade Bambi hade dött.

Hon var helt underbar och snäll, och jag har underbara minnen av henne :)

Datumet på bilden stämmer ej!

#2 det ska inte stå 2005 eller 2006 (det var ju typ nyss, haha) bara så ni vet :)

Jag berätta om min första egna kanin (eftersom jag minns inte de kaniner så mycket när jag var 2-5 år gammal så mycket)

Han hette Tobby. En hane som blev 5 år (han avlivades 5 maj 2009). Jag fick honom när jag fyllde 8. Han var en korsningskanin, han hade lejonhuvad och andra raser i sig. Han hade ganska lång vit päls som jag var tvungen att klippa 1-2 gånger i året.

Han älskade att springa lös på balkogen, träna Kaninhoppning, bli klappad och gosad med, äta morötter, gå i skogen, gräva och sova bredvid mig i sängen.

Han var typ inte rädd för någonting, inte bilen, inte hissen, inte bilar, inte hundar, inte katter … Ja, listan kan göras lång :)

PS: Suddig bild :P

Min första kanin var Stampi, en svart och vit dvärgvädur från en djuraffär, fick henne på min 8års dag och gud vad jag älskade den kaninen! Trodde hon var en stampe tills hon fick en hel kull kaninungar. Vi behöll varenda en.

Helt underbar och speciell kanin, ord kan inte beskriva eller göra henne rättvisa.

Tyvärr hade hon fel på tänderna, framtänderna växte fel under hela hennes liv och vid bara 4 års ålder började även baktänderna krångla och så dog hon :´(.

Den 4 maj för åtta år sen dog hon och det händer att jag drömmer att hon kommer tillbaka, eller lever fortfarande. Saknar henne, min lilla stampelina.

Min första egna kanin var en vit blåögd hermelinkanin. Hon hette Smulan :) Jag köpte henne när jag var ca 13 år. Jag hade henne i 3 år, och jag har ångrat mig sen dagen jag sålde henne att jag inte kämpat och hittat andra lösningar så jag hade haft kvar henne.

Hon var en väldigt dominant dam, och försökte hela tiden visa att hon bestämde över alla i princip. Genom att rida på armen eller liknande :P Men hon var snäll och go :) Och hon älskade att få springa lös på gården. Hon brukade köra race runt garaget och gjorde alltid en massa glädjeskutt. Hon älskade även att umgås med en kastrerad kaninhane vid namn Swiffer. :) De stunderna tror jag hon älskade mest av allt.

Kanske lever hon än idag, jag har försökt få kontakt med hon som köpte henne men har inte lyckats. Men lever hon så börjar hon ju vara rätt gammal.

Jag har saknat min Smulis, och är jobbigt när man inte vet hur hon har haft det!

Min allra första kanin var en viltgrå hermelinhane vid namn Hampus.
Fick höra av en kompis att hon kände någon som skänkte bort sin kanin, som annars skulle avlivats om den inte hittade hem.
Pratade med mamma och några dagar senare flyttade han hem till oss.
Han var då 3 år gammal och året var 1999.
Hampus var den underbaraste kaninen jag haft;
Lätthanterlig, kelsjuk som fasen, supersnäll och tog allting med lugn.
Den 16 mars 2005 somnade han lugnt och stilla in i sin bur.
Han skulle fyllt 9 år den 26 juni det året.

Jag har honom att tacka för mycket, då han lade grunden till hur mitt kaninintresse är idag.

Jag fick min första kanin år 2003 eller något sådant. Han var en gul/svart japantecknad hermelin från en djuraffär. Han är det mysigaste och lugnaste kaninen jag har haft. Har bara haft 3 men men ;D.

När han var ca 4 månader gammal så blev han förlamad i båda bakbenen och kunde inte gå riktigt så han fick hasa sig fram på frambenen. Vi gick till vetten och dem sa att det kanske skulle gå över så vi gav honom vitaminer osv. Men efter någon månad så blev det inte bättre alls.

Han blev deprimerad och bet sår på sina ben :'( Så vi bestämde oss för att avliva honom för att han inte skulle behöva lida mer.

Allram East somnade in den 17 December samma år… Saknar denna kaninen så himla mycket! Det är helt sjukt :'(<3

Kommer ihåg alla minnen med honom, första dagarna vi fick hem honom så skulle vi inte störa honom och sen efter 2 dagar så var vi så uppspelta över att få träffa honom. Det var helt sjukt hur lugn han var. Han kunde ligga i famnen i timmar och bara slicka på ens händer. Jag hoppas att du väntar på mig där uppe Allram<3

Mina allra första helt egna kanin hette Majakanin. :)

Jag fick henne av min syster när jag var ca 3-5 år, minns inte riktigt. :)

Min mamma, min syster och jag har haft kaniner sedan innan jag föddes, när min syster sedan flyttade så är det jag som haft kaniner. :) 

Hon var en unge i en kull som min syster hade, och hon hade fått en sned rygg (hon levde dock ett långt och lyckligt liv endå). 

Hon var "dvärgkanin"-korsning, svart, brunögd. Fantastiskt söt, kommer aldrig glömma hur hon såg ut. :)

Jag och min bror hade varsin guldfisk som tyvärr dog så vi åkte till djuraffären för att köpa nya, mamma fastnade då för en liten brun dvärgvädur som satt i en bur. Hon vissade oss kaninen och frågade om vi skulle vara intresserade av en kanin, klart vi villa ha en sån söt kanin. Det vissade sig vara en hane och han fick namnet Bruno ^^

Det var våran första kanin, tyvärr blev han inte äldra än 3-4 år då han dog i värmeslag en sommar :'(

Men vi hann med så mycket, gick med honom i koppel, låg och gosade med honom i ute buren eller när han hoppade löst, man mins så mycket :)

Jag var endast 7 år och min bror 9 år så den mesta skötseln hamnade på mamma men vi hjälpte till så gott vi kunde ;)

Min första kanin minns jag inte mycket mer en att det va en engelsk scheck, som hade stamtavla och blivit utställd på bra poäng. Jag var 2-3 år när vi köpte honom, vi bestämde att han fick heta Lille-skutt. Han var 2 år när vi köpte honom och dog när han var 4 år av öroninflamation. kommer inte på år men är 13 nu.

har tagit kort från ett kort:P

Min första kanin heter Pompe och lever än…

Jag fick honnom i januari 2009.

Han är en go och snäll (,kastrerad) hane och är min lilla "bäbis".

Han är väldigt kelglad!

Vi fick honnom av mammas arbetskamrats dotter, som inte hade så mycket tid för honnom.

När Pompe kom till oss så var han väldigt otam men efter mycket kärlek,tålamod och uppmärksamhet så blev han helt förändrad/tam.

Min första kanin hette Smulan, han var en vädurskorsning som jag fick i början av år 2000. När vi hämtade honom var han endast fem veckor gammal, vi visste inte bättre.

Han var en fantastisk kanin - snäll, lugn, nyfiken och ändå busig och full av liv. Dessutom en jätteduktig hoppare!

Tyvärr har jag ingen bild kvar, men han var madagaskar mantlad på ungefär 2-3kg. Gick bort vintern 04 utan känd orsak. Saknad!

Jag beklagar alla döda kaniner,jag vet hu det känns när ens älskling gått bort!!

Min första kanin fick jag på min 8 årsdag. Han hette Skutte och var en blå manteltecknad dvärgvädur. Världens snällaste lille kille! Tyvärr dog han endast 2 år gammal, dvs när jag var 10 år. Jag minns fortfarande som det var igår, när mamma berättade för mig att Skutte gått bort. Jag blev helt knäckt, grät och grät i dagar, veckor och månader. Kunde inte förstå att han var borta, han var min allra bästa vän. Det var så hemskt, och jag fick inte ens säga hejdå. Han bara "försvann" en dag, kvar låg hans livlösa kropp i buren. Pappa påstod att han blivit skrämd till döds av ett rådjur, men jag vet inte hur sant det var egentligen..

Det var dessutom efter hans död som jag började komma in i en dyster tid med depression, skolvägran etc.

Min första kanin var Pontus, en vit dvärgvädur med madagaskarmantel och madagaskartecknad (okej jag kan inte säga färg och teckning lika profissionellt som ni).
Jag minns inte exakt vilket datum jag fick honom, men lycklig var jag i alla fall. Men p.g.a. min allergi (han och kaninen jag har nu är de enda jag reagerat på, andra verkar jag inte känna av!!!) fick han inte den kärlek han förtjänade, jag har än skuldkänslor för det för han var världen underbaraste. Kom när man ropade, mormor hade honom lös på landet och han skuttade glatt efter. Har aldrig bitit någon.

Idag (eller igår, alltså den 9 maj) är det exakt ett år sedan som mamma väckte mig och berättade att hans sommarbur släpats över tomten och i den var det ett hål i buren. Usch. Det var en joggare som bor ca en timme ifrån mig som troligen såg honom, tyvärr tog han inte hem min älskade kanin utan jag får fortsätta med tanken att någon tog hem honom och gav honom en bra sista tid, den 23 maj skulle han egentligen fyllt 8 år. Min fina kanin.

Min allra första kanin hette Stampelina och var en dvärgvädur. Jag var ca 7 år, så jag har inte mycket att berätta om henne alls. Minns inget och hon lyckades rymma rätt fort.

Så jag brukar säga att Bobo var min första kanin. Han var en Hermelin hane med färgen blå zobel. Jag fick honom i juni 2001, den 23:e tror jag, men det kan vara helt fel. Köpte honom på en utställning i Alingsås. Redan innan hade min syster fått en kanin, så denna gången var det min tur.
Har var världens goaste och gladaste kanin. Sprang och gjorde glädjehopp i buren när man kom och hälsade på. Man kunde hoppa löshoppning med honom utan att han stack iväg.
Han var så go och han var det bästa jag visste.

I förra året, den 21:e mars, så fann jag Bobo liggandes i sitt hus sönderbiten. Kvällen innan så snöade det en hel del och jag försökte få honom att lägga sig inne i halmen inne i huset, men han vägrade. Så jag sa till honom "är du död imorgon så slår jag dig". Nästa morgon var han död.
Han skulle ha blivit 7 år förra året.

#24 Usch så sorgligt, men jag förstår inte, sönderbiten?

#25 Något djur, mård eller liknande hade ätit på honom.

#26 Åh herregud så sorligt.

#24 min ena knain har oxå blivit sönderbitten:/
23 Juni är ett väldigt bra datum:)