Usch, aldeles nyss brakade ett stort oväder loss här och regnet öste ner. Åskan small och dundrade som bara den! När första åskknallen gick kom jag att tänka på lilla Albin, alldeles ensam i sin bur. Så jag rusade ut i regnet för att se hur det var med honom. Stackars liten, det var ju hans första höststorm och han satt längst in i buren och skakade av rädsla. Jag tog in honom i min säng och lugnade honom. Hunden Smilla och katterna var också rejält uppskrämda så dom fick också gosa ner sig under täcket. Det slutade iallafall med att jag, Smilla, Albin och den ena katten somnade i en liten hög, ja så kan det gå;)