Jag vet att detta inte har något med kaniner att göra, men jag ville ändå lägga ut det här , hoppas det är okej. och jag har inte vart inne på katter.ifokus någon gång alls, tror jag. Så det skulle kännas konstigt att lägga ut detta där.

Det har gått lite över ett år nu, samma dag som jag skulle börja 7:an, vi skulle till skolan och då kom våran granne och sa att hon trodde att det var våran katt som hade blivit påkörd inatt. Både jag och sebban fick en chock och skyndade oss ut till vägen, där på trottoarkanten låg du, finare än finast. Jag grät inte, konstigt nog, men på kvällen då kom det, jag hade ju haft dig i 7 år, jag fick dig av människan jag beundrade och älskade mest, farmor, hon förstog att hennes liv snart var över och hon ville ge mig något alldeles speciellt, jag fick dig.
du var den bästa presenten jag någonsin kunde få, jag minns det så väl när jag fick dig, jag skulle sitta i en stol och blunda sen när alla sa att jag skulle öppna mina ögon, då bara satt du där med dina stora vackra ögon och tittade på mig, jag vart tårögd av lycka, och jag bestämde direkt att du skulle heta Missan.
Jag älskar dig oerhört, och du kommer alltid finnas i mitt hjärta, för du var så speciell min älskling.
<3

Ville bara skriva av mig lite.