Jag vet inte :P När jag var 6-7 år så ville jag väl ha ett djur eller nåt, tror jag ville ha en hund egentligen men fick ha kanin för mina föäldrar^^

(kommer inte riktigt ihåg..)

Min kusin :)

vetinte, igentligen var det nog för att jag fick ha kanin & att vi snart skulle flytta till jätte stort. Sen så läste jag litte så, blev medlem här tex. Visste att det fans kanin hoppning & det va det jag ville hålla på med :P Och sedan blev jag kär ^^

Tyckte det blev tomt när pojkvännen flyttade till egen lägenhet så jag kollade runt på olika däggdjursarter och föll som en fura för kaninerna.

Min familj har alltid haft kaniner, så jag har lixom aldrig "börjat".

Vi hade kaniner när jag var mindre, tills jag var ungefär 8 år.
Men sedan blev det inga fler.

Min första egna kanin räddade jag från avlivning.
Och han visade sig vara en sådan underbar, ja i princip helt perfekt, så han väckte intresset på nytt så att säga. ^^

Jag har alltid haft djur och skulle inte kunna leva utan att ha djur runt mig. Sen nu när jag har två små barn känns kaniner som perfekta husdjur. Jag ägnar alla mina kaniner mkt tid varje dag men det bästa med kaniner är att jag kan ta det när det passar mig, när de är på dagis eller vilar middag eller lagt sig för kvällen. . .

Det var nog att jag ville ha ett djur. Ville ha en hund men det fick jag inte skaffa. Mina föräldrar ville att jag skulle börja med något enklare och då blev det kaniner, det har jag inte ångrat!

Var och hälsade på ett par som vi känner i Piteå som hade 2 honor med ungar. Så skulle dom sälja ena honan och då fick vi henne. Var väl ca 7 år då (:

VFrån början var det min bror som höll på med kaniner. Sen tröttnade han och då tog min storasyster över kaninerna. Jag började sköta om en av hennes kaniner. Sen fick jag henne Star hette hon. Hon dog förra året :( Och sen köpte jag sessan…

Jag kommer i håg när jag var  ännu mindre, då brukade jag följa med min syster ut och mata dom på kvälarna. Då satt jag alltid och sjöng trollmors vagvisa för Star och Tjorven. :)

jag fick 2 kaniner av mina grannar som inte kunde ha kvar dom, jag hade dom i 2 eller 3 år, sedan kände jag några , så fick de ha kaninerna på foder, men då hade jag fått pontus, men så fick de köpa Tjorven & figa, de kaninerna :p

Min familj hade kanin när jag var väldigt liten (var jag ens född?), han kunde vara lös på gården. Han var vädur. Tiden räckte väl inte till s bortå de gav bort/sålde till en vi känner.

När jag var ca 8 köpte vi en till kanin. Det var en madagaskar hona från uppfödare med stamtavla. Hon var jättelugn, låg så snällt i min famn på rygg. Hon dog tyvärr när hon var 2-3 år pga sjukdom. Ja, jag har väl som inte "börjat" med det själv.

När jag skulle fylla 7 år så frågade pappa om jag ville ha marsvin, så vi åkte till en djuraffär för att kolla lite. Men när jag var där ville jag ha en kanin istället, sen dess har jag älskat kaniner. :)

Egentligen min 3 år yngre kusin. Hon hade köpt en madagaskar dvvhane när hon var 4 år ungefär. Jag ville också ha en, en likadan, så när jag fyllde 8 (tror jag) så fick jag en madaskar dvv :) Han fick heta Moses. Sen dog han, och då ville jag ha fler. Då blev det Uzza och Skuttan. Sen dog Skuttan, då fick jag köpa myra :D

Jag var ju "gammal" när jag skaffade min första kanin, ja.. Alfred.
Jag har alltid velat haft kanin, men när jag var yngre så hade vi hund och då kände vi att vi inte hade tid med en kanin så jag höll mig till att gosa med mina vänners/kusiners kaniner istället.
Har tänkt tanken på att skaffa en kanin sedan när jag blev äldre och våran hund dog, men då kände jag att jag inte hade tiden som jag tycker behövs. Så mkt med skolan & allting annat.

Så när Mimmi (blaskigtkaffe) berättade att hennes kanin Nova skulle få ungar blev jag genast intresserad, och sen när jag fick se de små liven blev jag fast.
Mina föräldrar gillade tanken på det inte alltför mkt, men eftersom jag var över 18 år fick jag bestämma själv och det gjorde jag :)
Nu älskar dom dock mina kaniner, å är rätt duktiga på att skämma bort dom ;)

Min farmor som varit uppfödare av Hermeliner som yngre fick mig att börja med kaniner när hon kom hem med en Engelsk Scheck vid namnet Busan samt bur och tillbehör till mig någon dag innan min födelsedag. Jag hade ingen aning om att jag skulle få en kanin och kunde då ingenting om kaniner men min farmor lärde mig och jag lånade böcker för att läsa och på så sätt fick jag upp ögonen för kaniner.

Har alltid varit djurintresserad, bor på landet så jag är uppväxt med alla möjliga sorters djur.
När jag fyllde 6 så tjatade jag till mig min första kanin, sen har det rullat på.

Själv ville jag bara ha en kanin liksom, så jag tjatade och tjatade, och till slut fick jag en. Då var jag ca fem år, och sen har jag fortsatt med kaniner efterom jag tyckte det var så himla kul!

syrrans kanin :P

Nja, första fick vi då vi fastnade för den när jag och brorsan var 7 & 9. Så vissade vi den för mamma och hon kunde inte säga nej, så Bruno åkte med oss hem.

Jolene tog jag då hon hotades med avlivning pga vanvård och Åke fick jag då hans ägare inte ville ha kvar honom för han jagade frun så hon fick ha gummi stövlar inomhus och pissade på manen(dom skulle typ ha honom som en hund lös i huset). Så han bor nu i stalelt och jag sköter om honom när jag e där ;)

Min f.d. Bästis köpt två kaniner :D Så jag var "med" och tog hand om dem i fyra år eller tre ;)  Då vi hoppade, städade m.m.
Sen blev det egen kanin.

Först så skulle jag passa min kompis kanin (typ nåra månader) och sen sa hennes mamma att det inte va nån idé för att den kaninen va så gammal. Och då började jag gråta och då sa pappa '' men du kan väl köpa en kaninunge om nån månad'' och då blev jag helt överlycklig. Och så hittade jag Tindra. Och det va min drömkanin!

En överaggresiv dvärgvädur fick mig att börja med kaniner och framför allt angoror.

Kanin har varit ett av de får djur jag aldrig riktigt kände för att skaffa.. men man ska ju aldrig säga aldrig ;)

Var kusinerna som skaffa kaniner och när den ena blev överaggresiv och högg utan att släppa våga de inte hålla på med han så jag fick ta han istället. Mig bet han aldrig. Dock dog han på tok för ung. Bet en räv i nosen och eftersom han inte släppte taget bröt han nacken när räven ryckte till =(

Blev så tomt så börja leta runt lite och tänkte att ska det vara nån kanin ska det vara en angora.

När min första angora fick hjärtbastumör och var tvungen att avlivas knappt fem år gamal var det självklart med en ny angora! Är helt såld på rasen.

min mamma hade kanin innan jag fans och så hade vi kaniner när jag var 4-5 år men sedan så hade vi inga för en jag blev 10 år, men det var min syrra som ville skaffa kanin för att våran kompis köpte kanin, och så fick vi en varsin kanin som en överaskning :D nu e jag 14.5 år och har 4 egna kaniner och ska nog köpa 2 till, har kaninuppfödning (med stamtavla och öronmärkning).

Hade kanin när jag föddes så har alltid funnits här men hade paus i något år då jag var yngre men sen blev jag sugen o ville skaffa. Sagt och gjort.