putt^^

den äldsta kanin jag träffat var en sur liten tant på 13år, hon levde hela sitt liv i en utebur eftersom ägarna inte vågade hantera henne annat än att städa & ge henne mat..

annars så vet jag inte riktigt vilken ålder som är vanligast..

#2 oj hjälp 13 år. Min äldsta kanin fick tarmvred dvs hans tarmar åt upp sig själva vilket vetterinären trodde var en ärftig sjukdom som han förmodligen fått från sina föräldrar och eftersom han hade okänd bakgrund så kunde jag inte veta av alla sjukdomar.

Kanin hanen jag har nu kommer inte från en Zoo affär utan från en uppfödning i Finland och jag vill så gärna att han lever längre än 3 år, hans släkte har inga sjukdomar så jag hoppas han kommer blir fri från det men man vet aldrig någon gång kan olyckan komma.

Jag antar att det är som med människor, att man lever längre om man äter nyttigt och rör på sig ofta.
Men det finns ju även de människor som levt väldigt ohälsosamt som levt länge de med. Men att ha bra gener är väl inget dåligt det heller.

Min äldsta kanin med 12 år gammal

Min älsda blev 13 år. Hon bodde i en innebur som stod öppen hela tiden under vintern. fast hon var bara på sin matta och skuttade (: Grönsaker fick hon nog inte så jätte mycket och största delen av sitt liv fick hon jätteonyttig gnagarblandning :b Så det har säkert med gener att göra också.

Sen har jag hört att honor lever längre om dom fått ungar? Vet dock inte om dettta stämmer.

Det äldsta kanin jag träffat var en liten vit och luddig en som blev 16 år gammal.Hon bodde ute året om och fick springa lös ute på tomten. Hon dog för ca. 2 år sedan tror jag. Men hon var alltid väldigt glad och livlig! :)

Min äldsta blev 11 år och var en hermelin. Jag var ganska liten när vi hade henne. Hon bodde i en stoor bur i ladugården, men tror inte hon fick komma ut sådär jättemycket (minns ej riktigt:/). Det jag kommer ihåg bäst var att hon blev 11 år och var en svart hermelintös!:)

Lillsyrrans kanin är 10 år! :D Han skuttar runt i sin stora Hage hela dagarna.

Min förra älskling blev oxå 13 år gammal :) Han var lös i mitt rum och ute i bur på sommaren under dagarn. Sedan motionerade jag honom masser! Han var mer som en hund än en kanin, lös ute på gården och sov med mig i sängen. Jag saknar han än idag! Han var en "blandis" och hade haft minst 4 ägare under två år innan jag fick honom (det ver iaf så långt som jag kunde spåra honom, så han kan ha varit äldre). Så jag tror att man behöver lite tur för att få en långlivad nin (och bra omvårdnad)!

Den äldsta jag har haft blev 4 år… Men han blev avlivad pga. tandproblem.

Min äldsta dam och hennes brorsa levde 11 resp 12 år, nu har jag Pelle min gubbe som i juni blir 10 och hans son som han bor tillsamans med, Cassy dom blir 9 nu 1 april (cassy är kastrerad) =) Bra foder och mycket Motion och kärlek tror jag helt klart på. De som har bott tillsammans har jag märkt fått en helt annan livsgnista här hemma, och har levt mkt längre =)

Inga av mina kaniner har dörr ännu, (Vilken dur;D), den äldsta är snart 4 år. Men hur mer de får komma ut desto längre lever dom tror jag.

Tja, Biomon och Pikáchu blir 8 år i höst dom.
Vet ej om det är "vår hemlighet", men tills de var ca 4-5 år fick de bo i en stor inhägnad i pappas jättestora ladugård, som våra fasaner hade bott i före dem. Den inhägnaden har flera meter långa sidor, och sista tiden som de bodde där var det bara de två. Så de hade det ganska stort, med hus och tunnlar och sand/jord att gräva i och allt :P Och så har de alltid bott ihop och hållit ihop, de är helt oskiljaktiga :) <3
Nu bor de i en 210 (bredd)x122 (djup)x63 (höjd)cm bur som min pappa har byggt åt dem.