Nu är berättelsen klar! :D Är riktigt nöjd med den. Men den är verkligen lång! men jag hoppas verkligen att ni orkar läsa den och gillar den lika mycket som jag gjorde när jag skrev den.

Glöm inte att komentera! :)

Dagen var klar, ljus och lite dimmig när 14 åriga Ashley Brooke vaknade av solstrålarna i sitt ansikte. Hon drog av sig täcket och hoppade i sandalerna som stod nedanför sängen som hon hoppat ur kvällen innan. Madrassen som hon legat på var hård och kudden platt. Ashley greppade sitt anteckningsblock och en bläckpenna och sedan störtade hon också ner för trapporna. Hon möttes av trötta ansikten vid ett frukostbord av en massa andra främmande ungdomar. Hon suckade djupt och kände inte alls för att delta middagen med alla andra utan gick ut på den stora gröna gården och satte sig i slänten intill den lilla sjön. Gräset var långt och mörkgrönt. En stor och tjock trädstam med bara några få blad gjorde så att solen skymtade en aning då och då i hennes friska ansikte.

Ashley öppnade sitt anteckningsblock och började klottrade lite men lät tankarna fladdra iväg då hon tittade ut på den glittriga vattenytan. Det var inte första gången hon hamnade på ett hem för ungdomar med problem. En främling satte sig plötsligt bredvid henne. Ashley sneglade snett åt sidan och skymtade en pojke med ljusbrunt rufsigt hår men hon vände snabbt tillbaka blicken.
"hej", Sa pojken som såg ut att vara ungefär i hennes ålder.

Hon svarade inte. Hon kände honom inte. Varför måste hon prata med honom över huvud taget? "Tecknar du?", Frågade pojken och kikade över Ashleys arm och skymtade några skissade anime ansikten. Hon drog snabbt undan blocket och svarade kyligt. "ja".

"Riktigt snyggt ju!", Sa han och satte sig mer bekvämt intill Ashley och tittade ut över vattnet. "Du kommer nog att bli kvar här länge"
"Vad vet du om det!?" fräste Ashley och reste sig upp och stampade därifrån.Inte nog med att hon inte kände honom så måste han börja gå in på hennes liv.Men hon lyckades tydligen inte bli av med honom så lätt.
"Du, förlåt jag vet ingenting om dig men du värkar i alla fall vara den enda normala här omkring. Jag heter föresten Chad.", Han log och sträckte fram handen.
Hon tittade ned på hans hand men ignorerade den och fortsatte att gå.

"Jag heter Ashley. Och ja, jag tecknar."

Chad log mot henne. Han fortsatte att le och hon kunde se att han granskade hennes ansikte. Ashley hade djupt gråa ögon och långt självlockigt hår. "Jag är här för att jag kom i bråk med ett par killar. Men varför är du här? Du värkar inte som den tjejen som råkar i bråk." Han såg fundersamt på henne.

"Min mamma är alkolist, Det hela började med att jag ville veta mer om vår pappa som hon inte vill prata om och det ledde till ett storbråk och så hamnade jag och min bror Jason här", Ashley smålog, suckade lite lätt och såg upp på Chad. Han hade starka ansiktsdrag, bruna ögon och ljusbrunt halvlångt rufsigt hår. Faktiskt ganska söt.

"Okej. Jag är ledsen med allt det här om din mamma.", Sa han och såg förståndigt på henne. Sedan log han varmt. " du är en schysst tjej Ashley. Är det okej om jag kallar dig Ash?" Sa han och flinade. "hehe okej", Svarade hon osäkert.

Hon öppnade varsamt sitt anteckningsblock..
"Vill du se mina teckningar?" , Sa hon och Log.
"Gärna!", Chad öppnade blocket och bläddrade runt. Han stängde och överlämnade blocket till Ashley och hade en gapande mun.
"Du ritar görbra!"
"Hihi tack. Jag tycker om att jobba med detaljer och verkligen få fram en hel historia bara man slänger ett ögonkast på en bild. Jag vill att den ska fånga en speciell karaktär och att man ska relatera den till något man känner, Sa hon och log.
"Wow! Men du är ju jätte begåvad!"
"Inte enligt min mamma i alla fall", Ashley suckade lätt.

Dagarna gick och Ashley och Chad lärde känna varandra bättre och bättre för varje dag! En morgon hade lägerledaren bestämt att dom skulle paddla kanot…

"Jag har aldrig åkt kanot förut!", fnissade Ashley och log glatt åt Chad då dom höll på att sätta på sig sina flytvästar.
"Bara lugn, Men jag dyker inte i efter dig om du börjar drunkna, Sa han och blinkade"
"mäh!", Ashley slog till honom lätt på armen, men hon fattade att han skojade.

Dom satte sig i kanoten och Chad började putta ut dom. Ashley fick fjärilar i magen och hennes händer darrade.
"Då kör vi Ash!" Sa Chad som började paddla ut i vattnet.Ashley tog tag i åran och paddlade försiktigt. Hon lutade sig över kanten och tittade ner i det djupa mörka iskalla vattnet. Men då plötsligt välte kanoten.Ashley var upp och ned i vattnet! Hon vände och vred sig men kom inte ur kanoten.

Hon andades hastigt och lungorna fylldes med vatten det bubblade överallt omkring hennes ansikte och hon greps av panik. Hon började sakta förlora medvetandet.
I dom sista sekunderna kunde hon höra hennes hjärta slå så hårt så det dunkade och vibrerade i hela vattnet…

Chad drog i sista ögonblicket upp henne i kanoten igen. Hon hostade och harklade ur sig en massa vatten. Chad höll om henne omsorgsfullt. Han drog undan hennes hår och kysste henne lätt i pannan. Då en massa åskådare hade samlats på strandkanten kom Lägerledaren och kastade ut ett rep till kanoten som Chad höll i och då började dom sakta att dra in båda två. Ashley började vimsigt öppna ögonen. Allting var suddigt för henne men hon kunde skymta Chads lyckliga ansikte ovanför henne. Hon hostade ur sig lite vatten.

"Åh Ash, Gör aldrig om det där! Jag är rädd om dig förstår du."
Sa Chad och såg djupt in i hennes ögon.Hon kunde klämma fram ett litet leende. Tänk att han sa sådär. Det var ju jättegulligt sagt. Hon vaknade till mer och såg alla ungdomar som stirrade på henne.

"Nu går vi in och lämnar Ashley ifred att kvickna till!", Skrek Ledaren och alla ungdomar viskade och började långsamt gå in till huset.

Ashley och Chad satt fortfarande kvar i kanoten. Ashley tittade beundrande upp på Chad med hans chokladbruna gulliga ögon och hans hår var blött. Man kunde se hans välbyggda kropp igenom dom våta kläderna. Han var jättesnygg!

Chad såg ner på Ashley. Hon var så vacker! Hennes ögon och Hennes långa våta blonda hår låg fastklistrat på hennes axlar och han såg hennes enormt fina kropp genom dom blöta kläderna…

Ashley harklade sig ur sina drömmar. "Tack för att.. För att..", Hon fann inga ord för det han just gjort för henne. "Ingen orsak", Sa Chad och log. "Nej det var visst något sa Ashley. Sådär har aldrig någon gjort för mig", Sa hon och såg återigen beundrande på honom. "Kanske beror på att du aldrig paddlar kanot förut", Sa han och flinade.

Hon skrattade till. Hennes röst var hes och mysig och Chad kunde inte kontrollera sig.
"Ash.." Sa han och böjde sig ner och kysste henne, och hon besvarade den!

Slut!