Jag kan inte sova så jag bara skrev ihop nånting för att fördriva tiden lite. Jag vet inte ens vad den handlar om riktigt, så ni får fantisera lite själva! :P   Den är inte så bra.. Men men…

"Ingen annan på jorden kan var så plågad som jag. Jag har varit fast i gränslandet i många, många år. Jag lever inte, men jag är inte heller död. Varje dag i alla dessa förbannade år, har Han plågat min själ. Jag kan inte slippa undan, ingen kan hjälpa mig. Jag är bara en själ, en själ som på nåt vis ändå kan känna smärta, men ej glädje. En själ som vandrar ensam på jordens yta. Jag kan inte försvara mig, jag kan inte räddas. Jag tar emot straffet, jag är den utvalda. Han valde mig.

I många, många år, har jag vandrat på den döda ängen. Inget finns där, bara jag. Ingenting kan torka mina tårar, ingenting kan trösta mig. Det är ju egentligen inte meningen, att det ska finnas såna som jag. Men han är fäst vid mig, besatt. Han vill inte släppa mig fri, jag är hans slav. Inte kunde väl jag veta, att en människa kunde ha en sådan makt… Makt över mitt sinne, makt över mig.

Nu kanske ni tror att allt det här har hänt mig i verkligheten, det har det inte. Men det är min verklighet, verkligheten som finns i mig. Jag känner mig så här, men ingen hör mina innersta skrik. Ingen märker att jag snart krymper ihop och blir till damm. Jag ser min far varje dag, jag bor under samma tak som honom. Men han ser aldrig ens åt mina plågor… Han gör dem bara värre, för var dag som går.

Snart klarar jag inte mer. Snart tynar jag bort."

Vad tycks?           (texten handlar inte om mig! :P)