Ibland kan de tycka att det är läskigt och vågar inte hoppa ut, ibland förstår de inte, vill inte etc. Ibland räcker det med att man sätter kaninen utanför buren, och sen att den får hoppa in i buren själv sen, för in brukar det oftast gå, och då upptäcker de att man faktiskt kan hoppa där och man gör inte illa sig

Jag hade samma problem med min ninis. Han vågade inte gå ut i början, luckan var öppen dygnet runt. Han hade bott på en djuraffär i stort sätt hela sitt 8 månader långa liv, så man kan ju gissa hur ofta han hade varit ute och skuttat… :(

Men tillslut så vågade han… Vilket din unga lilla rädda bebis oxå kommer att göra!!! Ge honom lite tid bara!

Jag kan säga att det tog ytterligare flera veckor innan min vågade lämna närmaste mattan utanför buren. Halkiga golv ÄR läskiga! Nästa steg blev att lämna rummet…. "Cossen" kommer nog aldrig bli någon riktig tuffing, men han är inte rädd idag! 

Ok, jag kommer nog inte att "forcera" ut honom ännu (iaf ska jag skaffa en eller ett par toalådor innan dess), utan vill han så får han. När han sitter i mitt knä så vill han inte heller våga sig ner på golvet, utan det märks att han är tryggast där.

Kan tillägga att jag har katt också, men hon är snarare rädd än något hot för honom (men det vet ju inte han riktigt förstss).

Det kommer nog med tiden.

Om han inte kommer ut så kan du väl ta honom och sätta han på en matta en liten stund och se om han vet att det inte är farligt att gå ut ur buren.

PS: Jag har alltid burluckan öppen också och Penny springer ut och in äter mat går på toan och så. Hoppas att det blir lika som mig för dig!

Lycka till!

Min dotters kanin som är över 5 år, kom heller inte ut ur sin bur, förän jag satte en hona sidan om han bur.
Då kom han..hehe, även efter jag tog bort honan hoppade han ut och sprang runder i rummet, och nosade överallt.

Även i dags datum känner han sig tryggare i sin bur, som numera är MYCKET större.

Jag tror att det kommer med tiden. :P Han tar det i sin egen takt helt enkelt. Så var det iallafall här hemma.

Ja, jag tror också att det är att han ff är såpass ung och behöver få ta det i sin egen takt. Så småningom kommer jag nog att "medelst mild övertalning" sätta ut honom på golvet utanför buren om han inte själv vågar. Han behöver ju Motion samt se lite nya vyer :)

Är det så att kaninerna vanligen återvänder till buren för att gå på toa, eller har det främst med individ, ålder o/e kön att göra?

#7:

De återvänder som regel till buren för toabesök, men det kan drälla "kulor" ändå när han rör sig.

Lägg en filt utanför buren som bara SKA vara kaninens, när han är på den tror jag att han blir modigare när han är ute, för filten får samma lukt. Ha gärna en leksak där också som är hans, så känner han igen doften.

Så gjorde jag med dotterns kanin..

Anders och övriga!

Tack för bra råd.

Himmel å Pannkaka! :P
Idag hade jag som vanligt Sid i knäet för lite gottis och klia nacke. När han hade knaprat färdigt fick jag för mig att nu var det dags, och puttade försiktigt ner honom på golvet (jag satt där redan)! Först blev han väldigt förvånad, dock inte direkt rädd. Efter ca 5 minuter när han utforskat den allra närmaste omgivningen runt mig, började han ta små steg längre och längre bort. Mest genom att länga på kroppen tills han avverkat ytterligare nån dm. När han så upptäckte att benen bar och att inget hemskt hände hoppade han in i vardagsrummet (buren står i hallen). Där blev han modigare och modigare och gjorde vändor tillbaka till mig och sen tillbaks direkt igen till v.rummet. Efter ett tag lockade jag in honom i buren, varpå han gjorde lite toa, men sen hoppade han direkt ut igen!!! Han som aldrig ens tänkt tanken på att hoppa ut själv. Jag lät honom hållas och proceduren upprepades medan Sid gjorde allt mer akrobatiska små hopp, accelerationer och tvärvändningar (på parkttgolvet!!!). Han var så lycklig :) Hela tiden hade han min storögda och lätt vantrogna katt som åskådare och kontrollant. Hon var hela tiden i närheten av honom och följde noga vad han företog sig. Ibland skuttade han nästan rakt in i henne; ve och fasa, en sån ouppfostrad varelse.

Två ggr lockade jag in honom i buren och han lika snabbt ut igen. Sen bestämde jag mig för att jag skulle gå och sätta på en mugg kaffevatten i mikron, varför jag stängde dörren in till v.rum och sovrummet (ostädat + icke kaninsäkrat). Men då blev katten antagligen för trängd i hallen, när han hoppade efter henne och inte visade respekt, och började svinga med tassen.

Då bestämde jag att nu var det dags att vila efter dagens äventyr! (Jag vill ju att de har en så bra relation som möjligt, varför jag helst vill undvika såna konfrontationer då jag måste skälla på missen) Så för nästan första ggn på hela tiden sen Sid flyttade in (bortsett från de ggr då jag lämnat dem ensamma), så blev det stängd lucka! Gissa om det var en sur kann som började bita och krafsa i luckan. Dock lugnade han sig ganska snabbt. Han var väl rätt trött efter detta äventyr. Där ser man vad snabbt han lärde sig när väl den mentala 'barriären' var passerad.

Imponerad kaninmatte :)

Se där ja, det löste sig snabbt…

Mina kaniner flög ut genom luckan redan första gången jag öppnade ;) De tycker fortfarande att det är kul att hoppa in & ut :)

Same Procedure as Yesterday!

Japp, samma sak idag, fast mycket mer hopp och spring. Katten tyckte nog att han var nästan skoj idag. Hon verkar inte riktigt veta om man kan leka med honom eller om man ska slå på honom. Hon är iaf inte direkt aggressiv eller rädd (och inte han heller för 5 öre :P) Nu måste jag verkligen städa och kaninsäkra ordentligt. (Är bara så trött :( ) Hittlls har han inte intresserat sig för sladdar men det beror väl på att han har fullt upp med att skutta och upptäcka allt skoj. Brukar Dvv vara väldigt sugna på sladdar? Vissa sladdar är ju svåra att gömma undan. 

När han hade skuttat färdigt (enligt min åsikt, inte hans, förståss) så tog jag tillbaks honom till buren. Väl där, efter toabesök, så slängde han sig ner i en sån "flopp" och bara flämtade. Stackarn - inte direkt stålkondis!