Du kan ju skriva den här så får vi läsa ^^

Den är ganska lång, men kan lägga upp den här.. :P

gör det! (:

Melody satt på sitt rum. Hon såg sig själv i spegeln. Det svarta, lockiga håret ringlade sig ner för hennes axlar och dem gröna ögonen stirrade tillbaka på henne. Dem var onda, fyllda av ilska som inte blev utsläppt.
-Melody! Hon ryckte till, blev stel. Snabbt satte hon händerna för öronen och blundade. Hon hoppades att det skulle vara inbillning, men hon hade fel.
-Melody, kom ner! Samma röst, men ett mycket argare tonläge. Hon reste sig sakta, kastade en sista blick i spegeln och öppnade dörren. Långsamt smög hon ut till köket. Hon var säker på att en hemsk syn väntade henne, men hon visste inte vad..

När hon klev in genom köksdörren fick hon se sin syster, Misha, sitta på knä med händerna över ansiktet. Bredvid henne var bitar från en porslinstallrik utspridda och framför henne stod en man, Karl.
-Där är du, väste han. Kom hit! Melody såg på sin syster, hon hade trasiga jeans och en grå t-shirt. Hon grät. Sen hörde hon ett argt rop från Karl igen och gick närmare honom.
-Ser du vad din syster gjort?! Frågade han och sparkade Misha. Melody tänkte precis hindra honom, men ångrade sig.
-Ja, stammade hon. Jag ser.
-Du vet vad du ska göra. Han gav henne en knuff mot Misha, som tittade upp. Hennes ansikte var fullt av tårar och hon blödde från munnen. Melody höjde handen, men tvekade. En tår letade sig fram från hennes öga och rann ner för kinden.
-Förlåt, viskade hon. Sen slog hon. Rätt i ansiktet, så att hennes syster föll omkull. Karl klappade henne uppmuntrande på axeln.
-Bra gjort Melody, sa han. Mycket bra gjort. Hans röst var glad igen, retfull men glad. Melody kunde inte stoppa tårarna, hon lät dem flöda. Karl la armen runt henne.
-Det är över nu, viskade han. Men Melody visste att han inte talade sanning. Hur många gånger hade han inte sagt det? Hur många gånger hade hon inte varit tvungen att slå sin syster, se sin syster lida? Och hur många gånger hade hon inte behövt stå ut med tanken att det var hennes fel?

Det hela hade börjat för ett halvår sedan. Melody och Misha hade precis kommit till landet som flyktingar, dem hade ingenstans att ta vägen, och gömde sig i en övergiven byggnad. Varken mat eller vatten hade dem, och Melody antog att det var längtan efter ett riktigt liv som lurade henne, som lät henne göra det stora misstaget.
Av en slump träffade hon Karl på en promenad genom skogen. Han hade svart rufsigt hår och bruna snälla ögon. Han bar svarta jeans och en grå munkjacka. Det hela började som en oskyldig flört, men dem träffades oftare och oftare. Karl smickrade henne, berömde hennes vackra hår och hennes underbara ansikte. Det var med honom som hon upplevde sin första kyss och sin första riktiga romans.
Efter några veckor var dem inte bara ett par, Karl hade låtit henne och Misha flytta in i hans lilla villa. Trots att han var 19 år medans Melody var 14 och hennes syster 15 hade han och Melody ett seriöst förhållande. Till en början var allting bra, men det urartade mer och mer. Han blev aldrig elak mot Melody, det var på Misha han tog ut sin ilska. Slag, ord och slaveri fick hon stå ut med. Melody vågade ingenting göra, hon tittade bara på och löd. Hon var alldeles för feg för att gå imot Karl.

Karl tog henne i handen och ledde in henne i vardagsrummet. Hon satte sig bredvid honom och kände hans brännande blick. Hon tittade upp, mötte den och log. Han log tillbaka.
-Varsågod, sa han. Melody började äta, sakta men säkert. Hon visste hur mycket Karl hatade att hon spillde, så hon undvek det. Hennes tankar far runt Misha. Just nu reste hon sig säkert, gick in på sitt rum och tvättade av såren. Det sved inom henne, tanken av att hon satt här och åt god mat medans hennes syster inte ätit något sen gårdagen.
-Kan jag ta med lite mat in till Misha? Frågade Melody. Karl slutade äta och såg på henne. Hon insåg sitt misstag.
-Snälla? Mumlade hon och såg försiktigt på Karl. Han såg ut att fundera och efter några långa sekunder nickade han.
-Okej då, svarade han, böjde sig över henne och kysste henne på munnen. Melody besvarade den motvilligt, nu gällde det att han inte ändrade sig.

Efter middagen hällde hon upp lite mat på en tallrik och gick in till sin syster. Misha satt på golvet med tårar i ögonen. Melody ställde ifrån sig tallriken och kramade sin syster.
-Förlåt, det var inte meningen, viskade hon. Misha nickade.'
-Det är okej, mumlade hon.
Melody räckte henne tallriken och hon åt med god aptit. Under tiden granskade Melody henne. Hon hade sår över ansiktet, armarna och benen. Hon kunde inte låta bli att bli sur när hon såg vad Karl gjort mot hennes syster.

Under natten låg hon och tänkte. Hon hade planerat i flera veckor, gått igenom alla detaljer om och om igen. Hon hade övertalat sig själv att våga gör det. Det skulle äntligen bli ett slut.

Så tidigt morgonen därpå smög hon sig upp. Håret var tovigt och hon var endast iklädd en t-shirt och trosor. När hon försäkrat sig om att ingen var vaken gick hon ner i källaren, öppnade lådan och stirrade på innehållet. Det var en pistol. Hon visste inte vilken sort, bara att den var silvrig och svart och otroligt tung att bära. Försiktigt lyfte hon den, rädd för att den skulle få fnatt och skjuta hejvilt, men inget sånt hände. Hon snodde även med sig två kulor.
Väl uppe på sitt rum igen gömde hon vapnet under kudden, sen la hon sig för att sova igen. Ingen skulle få veta, iallafall inte ännu.

Två timmar senare hörde hon skrik från köket. Karl var igång igen. Han skrek åt hennes syster, slog henne och förolämpade henne. Melody drog kudden över öronen. Hon ville inte höra. Men snart skulle det vara över. Snart skulle allt vara över.
Men, så plötsligt. Hon blev upprymd av någon ilska, ilska som gjorde henne stark. Beslutsamt ryckte hon upp pistolen, laddade den och marscherade ut till köket. Karl såg förvånat på henne, han hade inte upptäckt pistolen ännu.
-Vad är det med dig? Sa han stöddigt. Melody spände ögonen i honom, höll fram pistolen och log elakt.
-Det ska bli ett slut på ditt jävla sätt, vrålade hon. Du ska inte få slå min syster mer, aldrig mer! Karl såg skrämt på henne, han ryggade tillbaka, men för chockad för att kunna fly. Melody granskade honom.
-Ska vi leka en lek? Frågade hon hånfullt. Jag har laddat pistolen med två kulor, vi kan se hur lång tid det tar innan du får ett skott i huvudet. Karls ögon blev stora och han öppnade munnen.
-Men, men, stammade han.
-Käften! Skrek Melody. Hämndens ljuva känsla fyllde henne, hon njöt. Så riktade hon pistolen mot honom och sköt.
Ingenting. Han hade haft tur denna gång.
-En gång till? Flinade Melody. Hon såg hur rädd Karl var, men det var rätt åt honom.
Återigen riktade hon pistolen mot hans huvud, och sköt. Pang. Ett skott avlossades och Karl föll mot marken. Han blödde ur huvudet och blicken var kall. Melody beskådade sitt verk, sen vände hon sig mot Misha.
-Melody, mumlade hon och såg sin syster i ögonen. Långt,långt inne fann hon rädsla. Melodys tårar bröt fram och hon omfamnade sin syster.
-Det är slut nu, snyftade hon. Hennes syster nickade ivrigt.
-Vart ska vi ta vägen nu? Frågade Misha och såg oroligt på Melody. Hon kände en gnagande oro, något var fel med Melody.
-Jag har hittat ett skjul borta vid skogen. Det ligger nära en dricksfontän och där finns pengar och lite mat och en brasa. Skaffa dig en utbildning, då får du bidrag. Misha nickade ivrigt. Inga frågor om hur hon fått ordning på ett skjul var nödvändiga, hon visste att hennes syster inte tänkte svara.
-Och du? Melody svalde.
-Jag kan inte följa med, viskade hon. Tårarna rann på nytt och hon torkade besvärat bort dem. Misha insåg vad hennes syster tänkte göra.
-Varför inte? Hon tog Melodys hand, höll den hårt.
-Dem kommer leta efter någon mördare. Hittar dem även mig.. Hon tog en paus.
-Död, fortsatte hon. Så kommer dem säkert tro att det var något kärleksdrama.
Misha nickade, förstod att hon inte kunde stoppa henne. Långsamt reste hon sig, gav sin syster en sista kram och lämnade huset. Lämnade sin syster som just räddat henne, och mannen som misshandlat henne i flera månader. Lämnade allt bakom sig.

 Gärna kritik.. :)

Edit: Ändrade lite fel som jag såg.

Den var ju jättebra! :')

shit, den var aasbra! du borde pröva skicka in den till nån tidning elr nåt? den kommer säkert komma med, den här va ju liksom bättre än många som jag har läst i tidningar! (;

du är jätteduktig på att skriva (:

Tack för den vänliga responsen :)

#6: Har tänkt på det, men vet ju inte riktigt vart jag ska skicka.. :P Har ju några flera, men denna var nog en av dem bästa.

Den var jättebra Emmy!

Ska läsa den om ett tag, är lite stressad nu :)

#7 okej, ja men jag tycker verkligen du ska göra det, den här va ju jättebra! (: säg till om du kommer på nån och skickar, du kanske kommer med, då får man ju köpa tidningen ;D :P

Tack för komentarerna :)
Någon som vart man kan publicera dem för att få lite kritik ? Tidning/hemsida?

ska läsa sen den verkar ju jätte bra!

Du är jätteduktig på att skriva!!!

Jättebra :) gillade slutet , det var inte så förutsägbart, vilket det ofta är i böcker, filmer osv. Så det gjorde du mycket bra!

Skriv gärna en forsättning om Misha, vore jätteskoj :)

den va bra! *tummen upp* :P

Ska läsa sen ;D

Ska läsa igenom den om ett tag. Det jag såg lite snabbt var att du  skrivit Dem på fel ställe -ibland??- (istället för De alltså) och det blir ju inte rätt med språket då. Såg det i alla fall i slutet.

Ska läsa den snart :)

Läst igenom nu och den var jättebra. Gillar verkligen tvisten i slutet, ganska oförutsägbart :) Precis så som en novell ska vara! Den var spännande, beskrivande och intressant att läsa.

Dock tycker jag att du ska vara försiktig med dem :) Dem används ganska sällan och nu när jag läst igenom novellen hittade jag inte ett enda ställe där det ska vara dem :) Det ska faktiskt stå De där du skrivit dem.

Men super! Gillar när det är lite längre så man har lite tid att sitta och läsa några minuter och komma in i det. Hade gärna fått vara ännu längre för min del ;)

*putt* :)

den var riktigt BRA! tkr verkligen du ska skicka in till en tidning :)

Verkligen bra Emmy :)

Jätte bra :)

Jättebra!

Hittade lite stavfel, men det spelar väl ingen roll. :)

Den var ju jätte bra! Skriva gärna en tilll:)

Vad duktig du är på att skriva noveller!:) skriv gärna en till:D

den var jättebra! Du borde verkligen skicka in den till en tidning som många sagt :D

vad duktig du är:D

Super! :)

Herregud, du är grym :o
SKICKA IN TILL TIDNING!! :]

Den var skitbra ;D :D

Jättebra! Du är väldigt duktig på att skriva Emmy! :)

Wow, den var jättbra!

Den var jättebra

Den var JÄTTEBRA!!    Skriv gärna vad som händer med Misha!    Du är jätteduktig på att skriva!