Känslor
Funderar lite på hur kaniners känslor fungerar.
Har 7 kaniner gående tillsammans i en stor Hage. Det är 4 holländare, en jätte, en hare och en harkorsning.
Haren är mamma åt korsningen.
Nu i morse så hittade jag haren död. Märkte att något var fel redan när jag var på väg mot hagen. De var inte lika glada och pigga som vanligt, de sprang inte och mötte mig.
När jag gick in i hagen så kom holländarna och jätten fram, inte lika tokiga som vanligt, men endå nyfikna och gosiga.
Men när inte korsningen och haren kom så gick jag runt i hagen, och bakom lekstuga så såg jag att min underbara hare Amy var död! Och brevid, nästan liggandes över, låg hennes dotter Blanca och såg deppad ut. Tog upp Blanca och gick bort med henne in i lekstugan. Sen tog jag bort haren från hagen och begravde henne.
Visste Blanca att det var hennes mamma som var död?
När hon levde så höll hon mest ihop med jätten, och Blanca med en holländare. Så de var inte bästa kompisar.
Nu är det en kall stämmning i hagen, de verkar lite vilsna.
Men så var det ju hon som bestämde.
/Martina, sajtvärd på kanin.ifokus
Solbackens kaniner
Uppfödning av Holländsk kanin
<333 :'(
Jag tror dom känner saknad efter lilla Amy. Beklagar *tröstkramar*
Jag tror att de saknar Amy något enormt just nu!
*tröstkramar* Beklagar verkligen :'( <3
Mvh Clara
Medarbetare på kanin och tonåringar.ifokus.
www.ingespjuta.webs.com
Tror nog att djur känner att en i familjen saknas. Med tanke på att det har mist deras "ledare" vet dem nog inte riktigt vem som ska hålla ordningen kanske?
Beklagar :'(
Rufsan verkade lite ledsen/förrvirrad när Piggan (hennes syster) dog. Och dom bodde ändå i olika burar och gick aldrig tillsammans. Sen verkade hon väldigt arg på Jenny som flyttade in i Piggelinas gamla bur..
![[Niike]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Gud vad tråkigt:'/ Beklagar.. <3
Har funderat på det där med djurs känslor många gånger. När jag är ledsen brukar jag gosa med mitt marsvin Chicko, och då är han på något vis .. tröstande. I vanligt fall brukar han klänga omkring på mig, men när jag verkligen sitter och gråter är han heelt stilla och kurrar när jag klappar honom… Eller är det bara inbillning? Konstigt detdär ..
När en av våra förra katter (Leo) dog, så blev den andra katten (Laban) ledsen och deppad. Det märktes verkligen. Han gick ofta och jamade (långt efter att Leo gått bort), och ropade på sin bror. Gud, jag tyckte så synd om honom .. Om jag ändå kunde förklara vart han tagit vägen .. :'( <3 Och han blev "äldre" verkade det som .. Tröttare. Det var jobbigt att se:'/<33
Beklagar!
Jag brukar också tänka väldigt mycket på djur och deras känslor. När mina gerbiler gick bort (en efter en) blev de andra väldigt ledsna. De kunde sitta på stället där den andra dött i flera timmar dagligen.
När jag är ledsen och kanske gråter brukar jag gosa med mina hundar. Både börjar slicka mig i hela ansiktet och lägga sig så nära de kan.
Mvh Clara
Medarbetare på kanin och tonåringar.ifokus.
www.ingespjuta.webs.com
Mina katter jag har nu känner av känslor väldigt bra. På varandra - såklart, men även på människor. Är man arg håller de sig undan, glad så kommer de ofta och gosar, är man ledsen är de jättemysig och tröstande.. <3
Starta ny diskussion