I natt försvann vår ena kanin från uteburen. Vi vet nu att han tyvärr är död (jag väljer att inte gå in på detaljer). Hans ”flickvän” Blixtra (8 år) är nu ensam kvar - och tyvärr är det andra gången i hennes liv som hon förlorar sin ”sambo”. Detta är väldigt nytt för oss, men eftersom både Blixtra och avlidna kaninen var äldre, och väldig nära varandra, har vi ett tag diskuterat hur vi skulle göra den dagen den ena gick bort. Vi tror inte att Blixtra kommer trivas med att vara ensam, hon har alltid haft en kompis. Nu får vi fundera på om vi skall adoptera en kompis - då helst minst lika gammal som henne - eller leta efter någon i samma situation som oss; som har en ensam kanin som behöver en kompis. Hittar vi rätt hem/partner kan vi tänka oss att lämna bort henne - för hennes skuld. Blixtra: Blandning Hermelin/dvärgvädur, liknar absolut mest på hermelin, tror jag? Världens gulligaste lilla tjej, mjuk, hängiven, verkar inte behöva vara chef - hon är mer undergiven. Vi adopterade henne när hon var 3-4 år, kastrerade henne och satte ihop henne med Lorenzo, en dvärgvädur som hade gått i Avel, och som vi också adopterade och kastrerade. Det gick SÅ bra, de älskade varandra från första minuten, och har varit väldigt tighta. Blixtra har hos oss bott ute i sommarhalvåret och inne, lösgående i ett rum, på vintern. Som sagt, det är ”early days” - men har du en kanin som behöver en kompis som Blixtra, så hör gärna av dig! Bifogar bild på Blixtra (svart, till höger).