Sätta ihop våra kaniner - Tips!
Hejsan!
En av mina kaniner dog för en månad sedan, därför beslutade vi att skaffa en kompis till våran hona (hon är snart 2 år och kastrerad). Den nya kaninen är en hane på 9 månader (kastrerad för ca 3 veckor sedan). Vi har läst på om hur kaniner fungerar innan de accepterar varandra, men jag känner mig ändå väldigt osäker, och samtidigt är jag lite nervös över hela den här proceduren och om de blir vänner i slutändan.
Hur ska jag tolka dessa tecken, och finns det bättre/andra sätt att få dem att bli vänner?
Jag beskriver lite nedan hur vi gjort hittills, och deras beteende.
Vår hona är frigående i lägenheten, därför har vi satt galler mellan rummen så de får varsin halva. Honan är inte jätteglad i detta då hon är envis och vill få sin vilja igenom. Hon vill gärna ha hela utrymmet som hon är van vid, men vi har inga andra val än att dela lägenheten mellan dem. Hon vill därför ta sig igenom gallret och ger sig inte. När hanen är vid gallret så nosar hon lite på honom och hugger till sedan mot hans nos. Han har bara blivit arg en gång, annars bryr han sig inte så mycket, men däremot så vill han gärna vara där hon är och han verkar bli glad av henne. När honan sitter med kroppen mot gallret så vill han tvätta henne. De har fått träffa varandra nån gång om dagen med galler mellan dem. I övrigt måste vi ha kartong och gardin för eftersom honan försöker ta sig till andra sidan annars och hon försöker med alla knep hon kan komma på.
Nu, efter att hanen bott hos oss i 5 dagar så fick de träffas utan galler. Vi tog dem till köket eftersom ingen av dem har varit där tidigare och förhoppningsvis är det neutral mark. Vi lade ut hö, och andra godsaker som kunde uppehålla dem.
Första mötet: De var först nyfikna på rummet och allt som fanns där. De lade inte alls märke till varandra, men sedan så började hanen jaga vår hona. Jag trodde det var honan som var mest dominant eftersom hon är så envis, och i vanliga fall väldigt modig av sig, men så var det inte här. Han jagade henne runt och hårtussar flög runt (enbart tussar från honan vad vi kunde se). De var inte aggressiva på det sättet att vi behövde sära på dem, men det var bara hanen som jagade honan, och vår hona var jätterädd och det lät som om hon gnydde. Båda två stampade mycket under tiden och hanen försökte hoppa på henne, men det gick hon inte med på.
Efter en stund satt de på var sin ända av rummet. Hon var uppskärrad, men efter ett tag så började hon slappna av lite och till och med äta. Han åt också emellanåt. Han kunde gå fram ibland och äta på ett morotshus som fanns bredvid honan.
Vid upprepade tillfällen ville han sätta på henne och jaga henne. Hon var inte lika uppskärrad längre, men jag upplevde det ändå som att hon var rädd.
De fick vara tillsammans i nästan 2 timmar.
Hur tolkar ni detta? Är det ett dåligt tecken att honan är så rädd och att det bara är hanen som jagar henne? Jag upplevde att hon ville gömma sig från honom. Finns det något vi kan göra för att underlätta den här fasen? Jag hoppas verkligen att de accepterar varandra som vänner.
Kan också vara bra att veta: Vår hona har bott med sin förra kompis sedan de var 8 veckor gamla och de var jättebra kompisar. Hanen har haft syskon som han bodde med och levde med sin föräldrar innan de blev adopterade av andra familjer.
Tacksam för alla svar! :)
följer då jag också vill sätta ihop min hona eventuellt efter hon blivit kastrerad.
Tycker det låter som ett helt normalt första möte. Att det bara var hanen som jagade honan lär vara ett bra tecken, hade båda jagat varandra blir det svårare att göra upp om rangordningen. Det är ju jättebra att de inte slogs så att ni behövde sära på dem, att det flög hårtussar och att de jagades är läskigt men helt normalt.
Jag tror att honan kommer vänja sig med tiden. Första mötet är alltid stressande men du skrev ju att hon kändes mer avslappnad mot slutet. Att hanen bara varit kastrerad i 3 veckor kan ju också ha bidragit till att han jagar henne mer, tar ofta längre tid än så för hormonerna att försvinna helt. Om ni ger det tid och har lite is i magen tror jag absolut att de kommer bli goda vänner! Se till att ha många gömställen så att de kan komma utom synhåll för varandra, kan också vara bra att ha flera "matstationer" så att de slipper konkurrera :)
#2 Vad skönt att höra! Jag tror också att han har lite hormoner kvar i kroppen och att det kan bidra.
Min sambo tycker vi ska ha dem i hanens utrymme nästa gång de möts. Är det en bra ide? Honan är bekant med rummet, men nu bor hanen där så funderar om det kanske gör att hon blir otrygg. Är det då bättre att fortsätta igen i samma rum som tidigare?
Jag uppdaterar i tråden hur det går framöver :)
#3 Tror inte att det spelar ngn större roll.. ni kan ju sätta dem på det neutrala området först och sedan flytta dem till hanen när de lugnat sig. Eller bara testa att sätta dem hos hanen och se hur det går. Lycka till i vilket fall :)
#Tack! Vi kanske testar och ser hur det går hos hanen, annars så tar vi dem på neutral mark igen.
Hejsan!
Här kommer en uppdatering hur det går med mina kaniner :)
De har fått se varandra under olika långa stunder varje dag, i 14 dagar. de första dagarna var min hona rädd för sin nya kompis och ville inte ha honom nära, förmodligen för att han vill para sig så fort han ser henne och då jagar han henne när hon springer bort. första gången fick de träffas på neutral mark. efter det fick de träffas på hanens revir, då även honan är bekant med rummet fastän det var lite annorlunda nu sedan hennes nya kompis fick bo där.
Dag 3, Vi testade med att låta honan få komma till sin sida av lägenheten när hon ville det, (andra sidan gallret. Bara hon fick gå över och komma tillbaka till hanen när hon ville. Det fick henne att bli mer avslappnad när hon kunde springa undan när hon ville och hon ville också tillbaka till hanens sida. Hon vågade sig fram lite mer till hanen efter det och hon vågade äta ett litet morotshus, tillsammans med hanen, som de fått nu under invänjningsperioden. Hanen vill fortfarande jaga henne emellan gnagandet på morotshuset. Så ganska mycket spring.
Dag 5, Vi tyckte det gick framåt och beslöt för att låta hanen få komma till honans del av lägenheten och träffa henne där. Han har aldrig varit där tidigare och blev jätteexalterad för allt nytt. Först var han nyfiken på allt omkring sig med sen fick han upp lusten att jaga honan igen, och då blev hon riktigt arg och jagande till och med honom. De bråkade, hoppade mot varandra allt gick väldigt snabbt. Honan var fortfarande rädd för honom. Hon kunde ibland springa fram och bita honom för att sedan springa direkt ifrån honom. Det var inget allvarligt slagsmål utan såg nog bara värre ut.
Dag 6, hade de lugnat sig avsevärt båda två, även om honan inte var jätteglad i att han var i hennes territorium. Hanen jagar henne fortfarande ganska mycket.
Resterande dagarna lugnade honan ner sig och började acceptera honom, fastän hon inte ville ha honom nära eftersom han varje gång försökte para sig med henne så fort han var i närheten. Han började allt mer tröttna på att jaga henne och hon lät honom komma nära och tvätta henne ibland. De äter även ihop om det finns lite utrymme omkring dem. När vi tyckte det var lugna i varandras närvaro så öppnade vi upp för dem att träffas på morgonen och sedan på kvällen. Jag tror att det har fått hanen att tröttna på att försöka para sig med henne när han får träffa henne oftare. Honan är också glad när hon får springa i hela lägenheten som hon är van vid och kanske var hon också ganska arg för att hon inte kunde springa som hon ville i lägenheten.
Hanen är jätteglad för sin nya kompis och vill alltid vara där hon är. Hon kan fortfarande vara lite reserverad ibland, då han får infall att para sig emellanåt, men det händer ganska sällan att han försöker nu. Däremot skvätter han kiss på henne fortfarande, minst en gång om dagen och det är bajspluttar överallt, men det går över hoppas jag :)
De har fortfarande inte blivit helt bekväma än med varandra, inte honan i alla fall, men jag hoppas det kommer! :) de måste säkert lära känna varandras personligheter, närvaro och beteenden, precis som människor får jag en känsla av.
Nästa steg är att de får träffas hela dagen, och sedan hela dygnet :)
Vad kul att det går framåt! Verkar som om ni gör ett jättebra jobb med att bonda dem :) Det svåra är ju att vänta ut det och inte ingripa, när man ser att de är stressade, jagas och håller på. Som du säger så kommer det säkert ta tid innan de är helt bekväma med varandra, men det kommer. Mina kaniner var väldigt jobbiga mot varandra första veckorna, men det gick över! Nu är de bästa vänner :)
Starta ny diskussion