Tea,Tea Du har besök! mammas röst hördes från övre våningen jag kravla mej sakta ur sängen och fick på mej gårdagens kläder jag hasa mej fram till dörren och öppna, som jag visste där stod Elin där med handväsken i högsta hugg min första tanke var shopping. - Följer du med och Shoppar ? undrade Elin.. Jag svara inte jag bara ropa till mamma att jag skulle hem till Elin, Jag visste att jag inte fick gå till stan ensam.. asså inte utan henne eller pappa. Hon tyckte det är för farligt med alla dårar som finns. Jag stängde dörren och berätta varför jag sagt att jag skulle med Elin. Vi gick fort eller ja fort för mej men Elin klaga hela tiden på hur ''sakta'' jag gick. Jag försökte hålla mej i Elins takt och det var jobbigt ska ni veta! Oppsan Mobilen ringde! - Hej syrran det var helt klart min bror Zacks röst han bad mej komma hem och jag sa att jag kommer på Direkten. Jag måste gå ursäkta jag mej för Elin sedan sprang jag hem. På uppfarten stod mamma, pappa, Zack och min lilla syster Johanna. De hadde lagt nått överkast över ett bord eller nått såg de ut som. De bad mej gå fram och dra bort överkastet så det gjorde jag. Där under fanns en bur jag blev förvånad sedan sa mamma grattis kaninägaren, jag förstog ingenting! Kaninägare? Jag? detta måste vara ett skämt! Men nej då mamma räckte över en Jätte gullig Dvärgvädur till mej. Jag gav till ett Glädje tjut! Jag hadde läst om kaniner och tjatat i ett helt år! Och Äntligen! jag gav alla i familjen en stor kram. Alla gick in alla utom jag förstos som skulle gosa med lilla Lolle som jag döpte honom till. Plötsligt slet sej Lolle ur min famn och rusade mot stora vägen! Jag sprang och skrek plötsligt kom Zack utspringandes som en Raket! Han rusa efter mej , Jag såg inte bilen som kom i full fart mot mej men det gjorde Zack, Han ropa på mej men jag hörde inte. Han kom ifatt mej och butta bort mej. Allt blev svart. jag vaknade på sjukhuset jag hadde väldigt ont i huvudet. Gumman! Du LEver utbrast mamma hon lät inte glad bara lite lättad. Jag reste mej upp men mamma tryckte ner mej igen Ligg still beordra hon. Hon sätte sej vid stolen brevid sängen och tog min hand. Gumman Jag är väldigt glad över att du lever men men hon brast ut i gråt Men? upprepa jag. De kunde inte rädda Zacks liv. Jag blev alldeles tom inom mej! Jag kunde inte gråta jag bara låg där och kollade. 1 vecka senare stod jag brevid Zacks grav, jag sätte mej på knä och viskade lungt: Tack för att du rädda mej, Jag kommer alltid älska dej Zack! Sedan gick jag lungt hem.

Slut :d