Ny kaninunge... Problem!
Hej!
Vet inte vart jag ska börja… Ni får vara beredd på ett långt inlägg här nu för jag måste bara få skriva av mig allt och hoppas sedan att någon har bra tröst/råd till mig!
Det är så att jag har en kastrerad ettårig hane av hermelinkorsning här hemma som heter Accio. I onsdags hämtade jag hem en ny kanin, en liten hermelinhona på åtta veckor. Tanken är att de ska få bo tillsammans så småningom. Men jag tänker inte försöka sätta ihop dem förrän honan blivit könsmogen och jag har kastrerat även henne. Så just nu bor de i separata burar precis bredvid varandra.
Men hittills har det inte gått speciellt bra. Accio är extremt avundsjuk så fort jag ägnar minsta lilla tid åt ungen. Då blir han galen i sin bur och hoppar upp med framtassarna på gallret och biter på det, gräver som en galning i spånet eller bara fäller bak öronen och ser jättesur ut. Ofta får han även vara lös i rummet där kaninburarna står, vilket går bra för han kan inte komma i närheten av hennes bur eftersom jag har burarna uppe på en bänk. Men då jag har honom lös och när jag är i närheten av hennes bur eller pratar med henne kommer han fram och hoppar upp mot mina ben för att få uppmärksamhet och om jag då ignorerar honom blir han sur och nafsar mig i fötterna eller försöker ställa till med någonting dumt för att få uppmärksamhet, som att bita och gräva på mattkanten, slita ut tidningar som jag förvarar i bänken under burarna och börja bita och slita sönder dem m.m.
Han är ganska krävande och är van att få mycket tid och uppmärksamhet av mig. Men han är så snäll och go och slickar mig och älskar att bli kliad. Jag försöker ägna lika mycket tid åt honom nu som vanligt men det verkar inte spela någon roll för så fort jag bryr mig om nya kaninungen blir han avundsjuk och sur.
Jag har hängt upp en handduk mellan burarna så att de inte kan se varandra. Har provat ta bort den men det går inget vidare. Då blir Accio näst intill aggressiv. Han fäller bak öronen, blänger och börjar sedan bita intensivt på gallret som vetter mot hennes bur. Jag har försökt klappa honom då för att distrahera honom men han är så uppe i det att han vänder sig snabbt om och biter mig! Så har han aldrig någonsin gjort tidigare. Han är en så snäll kille i vanliga fall…
Så jag vet inte hur jag ska bete mig nu… Hur ska jag få honom att acceptera henne? Är det bara att vänta och se om det ger med sig med tiden eller kan jag hjälpa till på något sätt?
Det tråkiga är också att hela upplevelsen av att köpa en kaninunge har blivit förstörd av de här omständigheterna och det har blivit så att jag ägnar mig mindre åt kaninungen än jag skulle vilja på grund av Accio. Jag vill ju inte att han ska bli lidande eller att vårt band ska bli förstört bara för att jag köpt en ny kanin. Jag vill ju kunna bry mig om dem båda och att båda två ska ha det bra! Men hur ska jag bära mig åt då?
Jag har även några funderingar gällande kaninungen: Hur ska jag bäst bete mig mot henne nu från början? Hon är ganska försiktig av sig. Jag kan klappa henne lite grann och mata henne ur handen men hon hoppar ofta undan och verkar inte så intresserad av att umgås med mig, och hon blir jätterädd när man lyfter henne. Jag har inte haft henne uppe ur buren någonting än (förutom då jag städade hennes bur då hon fick sitta i transportburen). Jag vill försöka få henne någotsånär rumsren innan hon får vara utanför buren.
Men jag vet inte hur jag ska börja bygga ett band till henne. Med Accio gick det mycket lättare för han är så matglad så han gör vad som helst för pellets, så jag lärde honom klickerträning och använde mig sedan av det för att få honom tam och tycka om att bli klappad och gå med på att bli lyft och lära sig tricks m.m. Men det är svårt att locka lilltjejen med mat för hon är inte speciellt matglad av sig och kommer inte fram av sig själv och är nyfiken och villig som Accio var. Så hur ska jag bära mig åt med henne?
Så… Det blev ett långt inlägg. Jag hoppas någon orkade läsa igenom det och att någon kan vara en ängel och ge mig några bra råd hur jag ska göra! Det behöver jag verkligen, för känner mig lite ledsen över hur situationen ser ut just nu…
Tacksam för svar!
Usch vad jobbigt! Förstår att glädjen över ungen förstörs…
Kan inte Accios bur stå i ett annat rum? Eller kan Accio vara ute i hage/på balkongen medan du umgås med den nya lilla ungen?
Tror nog att Accios beteende får henne att bli lite mer nervös när hon är med dig också, om han alltid är i närheten.
Uppfödning dvärgvädur och velveteen lop:
www.alrunans.weebly.com/
Medlem i Sveriges Kaninvälfärdsförening
Jag är i en liknande situation just nu och till en början hade jag mina kaniner i separata rum och så fick den ena ibland komma in i rummet och nosa på buren med den nya ungen i. När det gick hyfsat bra så fick de flytta in i samma rum. Men tänker att det kan bli påfrestande för dom om dom för bo intill varandra på en gång. Sen har vår äldre kanin, Snickers, haft svårare att acceptera den nya och varit lite lika dan med avundsjuka mm. Vi jobbar fortfarande med det och det bästa är att skärma av så hon inte får vara med när vi umgås med lillen och även se till att ge henne mycket uppmärksamhet så blir hon inte lika avundsjuk. Hon vänjer sig mer och mer och nu kan de nosa på varann genom hennes bur utan att hon blir arg (det blev hon till en början). Vad gäller din nya kanin så försöka att umgås korta stunder och istället oftare. Stick i handen många gånger i buren så hon vänjer sig och ha med dig något gott ibland/klappa ibland/ var bara stilla ibland, så vänjer hon sig säkert snart vid dig :) om man har tillräckligt med tålamod och bara håller sin hand stilla i buren så kommer oftast kaninen fram så småningom, utan att man behöver locka och då är det ett fint framsteg där kaninen själv får ta initiativ.
#1 #2 Tack för era svar! Dessvärre kan jag inte ha burarna i olika rum, har inte plats till det. Men jag kan ju prova att ta ut Accio ur buren och låta honom springa löst i hallen medan jag umgås med ungen (som jag nu äntligen har döpt! Ruby får hon heta) inne i "kaninrummet".
Vad gäller Ruby så har hon redan gjort framsteg! Hon var väldigt blyg från början men nu kommer hon nästan alltid fram direkt när jag öppnar burdörren och sticker in handen. Hon verkar inte bli rädd när jag stökar i buren eller matar henne ur handen, men är fortfarande inte så sugen på att bli klappad. Men det kommer väl! Man får ta ett steg i taget. Hon verkar faktiskt inte så påverkad av Accios närvaro eller hur han beter sig. Hon kommer från en uppfödare som hade minst 50 kaniner så hon är ju van att ha burar med andra kaniner omkring sig. När hon får syn på honom blir hon mest nyfiken, eller också bryr hon sig inte alls. Det är bara Accio som beter sig som en liten huligan, haha! Men jag försöker dela min uppmärksamhet mellan dem och hoppas att det ger med sig med tiden. Hade varit väldigt tråkigt om de inte kommer att bli sams och kan bo tillsammans i framtiden!
Har hänt här hemma med, bella är två år sen köpte jag en hane, tanken är att dom ska få bo med varandra sen när han är kastererad! Mem från början så när hon skulle få träffa han så typ anföll hon batman, men ni så har vi börja vänja dom med varandra genom att vi typ "håller fast" batman å så får bella lukta å tvärt om å det värkar funka för nu när vi gör så så slickat hon han, det är bara att vänja dom, dom ska kunna förstå att allt kan ej gå till dom! Hoppas verkligen att allt går bra nu!
Ställ Accios bur på toaletten, om du inte har nåt annat rum, eller låt honom vara lös i badrummet med dörren stängd några timmar medan du umgås med Ruby. Sen kan du prova med kompostgaller i toa-dörren, så han kan se er och vänja sig..
Uppfödning dvärgvädur och velveteen lop:
www.alrunans.weebly.com/
Medlem i Sveriges Kaninvälfärdsförening
Ahh, jag förstår. Då går ju inte det… Hmm.
Skönt att höra att det går bra med Ruby ialla fall, bra att hon inte påverkas så mycket av den tjuriga kaningubben 😃
Uppfödning dvärgvädur och velveteen lop:
www.alrunans.weebly.com/
Medlem i Sveriges Kaninvälfärdsförening
#7 Ja, hon verkar vara en snäll liten tjej som är försiktig av sig till en början men ändå inte så lättskrämd/lättpåverkad utan ganska trygg i sig själv! 🙂
Förresten har Accio börjat göra framsteg nu också! Jag har ju bara haft Ruby i en vecka och en dag så man förstår att Accio tyckte det var konstigt och otrevligt från början med en "inkräktare" på sitt revir. Han är fortfarande avundsjuk men inte alls lika "aggressiv"! Jag har t.ex. börjat ge dem mat uppe på deras trähus i varsin bur som vetter mot varandra och så tar jag bort handduken som brukar hänga mellan burarna så att de sitter vända mot varandra och kan se varandra medan de äter. Och det har funkat jättebra! De sneglar på varandra men är fullt upptagna av att vräka i sig maten så Accio har inte gjort några utfall alls mot henne då! 😃 Accio älskar ju mat mer än allt annat så om han förknippar Ruby med att få mat kanske han börjar gilla henne också? 😂
Smart tänkt! Det låter som en bra idé!
Det är ju det där med tålamod och tid som gäller när man har med kaniner att göra.. ge dem mer tid, tid och mera tid.. (är inte alltid så bra på det själv). Jag tror absolut att det kommer gå fint till slut. När Ruby blir äldre och börjar "dofta tjej" på riktigt så blir Accio säker kär! 😍
Uppfödning dvärgvädur och velveteen lop:
www.alrunans.weebly.com/
Medlem i Sveriges Kaninvälfärdsförening
Starta ny diskussion