Kul! Följer

Jag fick en tjuvkull ganska kort efter att jag skaffade mina kaniner (i tron om att det var två av samma kön) och i alla fall tre av de intresserade som ringde frågade om bur och sele ingick i priset på 200 kronor för kaninungen, med just det ordvalet vilket fick mig att undra om de trodde att de ringt en affär.

Den värsta jag haft verkade helt normal till en början. Hon köpte en unge av mig 2010. Hon berättade om sig själv, att hon hade haft kaniner länge, bodde på gård med olika sorters djur osv. Ett perfekt hem för en kanin tänkte jag. Ett år senare träffade jag henne på stan, fick då veta att kaninen blivit ihjälskrämd av en hund. Inget konstigt med det, det händer ju tyvärr även kaniner som har det bra.

2013 fick jag en ny kull. Min lillebror gick i samma skola som köparens dotter som då säger att hon var intresserad av en till. Även om det inte var direkt deras fel så ville inte jag sälja fler kaniner till dem med tanke på vad som hänt den andre. Någon vecka senare ringde i alla fall mamman/förra köparen. Hon ville ha två kaniner. Kaninerna skulle dottern ge till en kompis i födelsedagspresent. Hon ville dock vara säker på att jag kunde ta tillbaka kaninerna ifall kompisen inte ville ha dem. Dessutom så var det väldigt dyrt med 300 kr/kanin så hon ville ha de bägge till samma pris ungefär för det var dottern som skulle betala. Det blev inga kaniner till henne..

Alltså, värsta och värsta. Men jag blir lite butter när de hör av sig människor som är totalt oinsatta och med noll kunskap, nog för att jag förstår att alla är nybörjare någongång, och jag hjälper gärna till med råd osv, men att ringa och fråga om de mest simpla baskunskaperna(typ, måste kaninen ha hö? Vad är det för burmått som gäller osv) som tar en sekund att googla fram, nä det har jag ingen ork för.

Människor som förväntar sig att man ska hålla kaniner utan tingpeng är ganska lustiga också, speciellt när de sedan blir arga (och gärna hotar)för att kaninen är såld när de hör av sig ex antal veckor senare. 

Har varit ganska skonad från onajsa köpare dock, tack gode gud. Har väl haft en eller två som jag i efterhand funderat på hur många lösa skruvar de haft egentligen. Exempelvis människan som köpte en unge på 9 v utav mig för att sälja den vidare efter fyra dagar (vägrade låta mig köpa tillbaka kaninen av oklar anledning) den stackars kaninen var inne på sitt femte hem innan hon hann fylla fyra månader -.-

#4 varför sålde hon den vidare? :o

Jag själv säljer ju inte kaniner, men min kompis gör och det lustigaste var väl när en person hörde av sig i oktober (tror jag det var) och ville köpa kanin men kunde inte hämta den förrän i maj månad.

#5 "Ändrade planer" 😟

Jag hade en köpare som aldrig dök upp :P

Det är väldigt irriterande med folk som tingar kaniner och sedan efter ett x antal veckor så skickar de ett sms att de har ändrat sig pgr av olika anledningar. Därför tar jag alltid en handpenning nu för tiden. Sedan har det funnits de som köpt kaniner och sedan sålt vidare nästan direkt. Ett fall som var extremt irriterande var en kvinna som skulle köpa en kanin av mig och vi hade kört den ca 10 mil till dem och sedan undrar hon om hon kan få dra ner på priset lite, några hundringar för att inte selen var med, kaninen kostade 500kr och hade stamtavla, dessutom en jättekanin som jag köpte 5 månader tidigare för 1000kr. Selen skulle inte ens vara med i priset utan hon frågade om man kunde få med ett koppel.

Oj vad många kommentarer det kom! Ursäkta

Ett annat exempel (gäller i och för sig katter) på kass köpare är en som skulle köpa en kattunge utav mig. Hon kom och valde kattunge då de var 4 veckor gamla. Priset var satt till 500 kr men jag ville ha en handpenning då katten tingades på 250 kr. Hon betalade hela summan på en gång. Bra tänkte jag. Hon frågade ifall hon fick komma och hälsa på fler gånger under kattungens uppväxt och visst fick hon det. Det är ju kul när köparna verkligen bryr sig ju.

2 veckor efter tingningen så hör hon av sig och säger att hon inte skulle ha den pga att hennes blivande hyresvärd var en jävla idiot som inte gick med på fler djur än vad hon redan hade. Också förståeligt. Ytterligare två eller tre veckor senare hörde hon av sig igen och undrade ifall jag fått sålt kisen. Jag som är ganska mån om var mina djur hamnar hade inte hittat det rätta hemmet än så när hon sa att hon ändå ville ha honom blev jag glad. Jag känner personen sedan innan och vet hur bra hon tar hand om sina djur.

De veckorna som återstod av kattens ti hos mig hörde hon av sig ett flertal gånger och ville komma och kolla. Varje gång hörde hon av sig efter utsatt tid och förklarade att någonting annat dykt upp. Fjärde gången hon uteblev så hade jag tröttnat. Hon ville åter igen "boka" ny tid men jag hade varken tid eller lust. När jag inte kunde den helgen hon ville så blev hon förbannad. Hon ansåg att jag skulle ha förståelse för att HON måste göra dittan och dattan och det var väldigt dålig stil av mig att jag inte kunde unna henne några minuter av mitt liv. Anledningen till varför hon uteblev sista gången var att hon inte hade hade "ett enda korvöre kvar" så hon var tvungen att sälja sin soffa. Hon sa till mig att skulle det vara på det här viset s kunde jag behålla katten själv. Mitt svar blev då att hade hon inga pengar så var det inte lämpligt att hon köpte någon katt över huvud taget, att det var bättre att hon väntade tills hon hade det bättre ställt. Och då small det. Jag fick den ena utskällningen efter den andra. Jag skulle minsann ALDRIG lägga så mycket pengar på mina djur som hon skulle göra, och hon tog mycket bättre hand om sina djur än vad jag gjorde. Jag var med andra ord en riktig djurplågare.

Sådana människor blir man matt utav.

Folk som "ska ha" en viss kanin och sen aldrig hör av sig igen (därför har vi nu tingpeng) eller folk som vill ha gottisar inne, go dom pellets och hela faderullan (faktiskt det finns sällskapskaniner som säljs i närheten, varför ska dom då ha en lantras?)

Jag funderar på att enbart sälja till genbanker/framtida genbanker från och med nu 😛

Jag har mött många konstiga köpare..

Hade en som velat ha en av mina kaniner som jag hade haft till salu i flera månader. Denna person hade jag haft kontakt med i flertalet veckor och hon lät riktigt seriös. Jag skulle iväg på ett ärende och skulle ändå passera henne så vi bestämde att då kan jag lämna av kaninen. Allt kändes även där helt okej. Mer än att dem inte hade pengar ute. Så det fick dem åka och fixa ut medan vi stod och väntade..

Men så lämnade vi av kaninen och allt såg ut att gå superbra. Tills att vi en timme senare (som tur var så var vi kvar i samma stad och åt) får vi ett samtal av dem där dem vill att vi kommer och hämtar kaninen igen, då dem måste åka tillbaka till sitt hemland.. .____.' Åkte självklart dit och hämtade kaninen, fattar inte hur man kan komma på en sådan sak under en timme.. 😡

Jag kan inte låta bli att skratta åt att det faktiskt finns sådana människor som ni har stött på! Jättekul att läsa då jag ännu aldrig stött på någon sådan människa, fastän vi fött upp hundar i femton år. Så ös på med era historier! :)

Alla som jag har sålt till har varit toppen (som tur är!!). Men har haft intressenter som bara skitit i att höra av sig, så sjukt irriterande och otrevligt!

Lägger en liten tass här! Väldigt roligt att läsa. Dock kan jag inte låta bli att bli arg av att läsa hur många människor egentligen beter sig. Det är ett liv det handlar om, inte en soffa de ska köpa. Läskigt hur många som inte verkar se någon skillnad.

En köpare jag sålde två kullsyskon till, sålde dem vidare efter två veckor,  Vet inte varför, men en bekant till mig hade såg ungarna på en sida för kaniner som ska omplaceras. 

En annan köpare ljög om hur många kaniner hon hade, hon sa att hon hade en kanin sen tidigare, och sen visade det sig att det vimlade av kaniner hemma hos henne (och ja, det var hennes allihop).    Tyckte det var lite konstigt, varför inte vara ärlig bara?

Putt :)

Tassar! Intressant detta.

Tass:)

Men vad kul tråd :) fast tråkigt med oseriösa köpare…

Min värsta "köpare" var nog en tjej som tog med sin kompis. De pekade ut en söt liten kanin och sa typ "henne vill vi ha". Sedan hörde jag att de sa "om vi köper den för 200kr så kan vi ju sälja den för 300kr". Jag sålde inte kaninen till de…

Nu puttar jag upp min gamla tråd igen :) Tänkte att det säkert finns en del som missat den och också vill läsa om era erfarenheter ^^ Så, nu när det våras, kommer det fram några nya historier?

Humm..

Den värsta var nog när jag sålde en av mina uppfödningar till en tjej (eller ja, en familj) i grannbyn.
Kaninen såldes eftersom hon inte var något jag behövde i min Avel helt enkelt. De skulle använda henne till sällskap och hoppning. (Ingen Avel då hon inte var mentalt frisk för det, som det var då i alla fall).

Hon skulle få bo med den här familjen på en hästgård i en hästbox och bli väl ompysslad av familjens barn.

Det dröjde inte många veckor innan jag fick meddelandena att kaninen var sur/aggressiv och bet mot ägarna etc. Sedan även att hon fått en kull, som tyvärr inte klarat sig..
De bestämde sig för att försöka ett tag till, och inte alls lång tid efter det så hade hon fått en kull till, men de ville inte ha kvar henne.
Då sa jag att jag tar henne,, och ungarna.

När jag sedan åkte dit tidigt på morgonen (fick inte åka dit kl. 18 kvällen innan då hästarna  i stallet skulle sova)så var helt plötsligt de ungarna också borta (det hade då gått ca. 3 månader sedan de köpte kaninen). Nåja. Jag kom in i stallet och ser att hon bor i en halv hästbox med endast 1 kompostgaller (på höjden) och hanen i andra delen av hästboxen.
Tydligen hoppade honan över till hann när de hade 2 kompostgaller  på höjden och därför tog de bort 1 och då slutade hon hoppa över.
Kaninerna hade snustorra vattenskålar och hanen dök i med huvudet så fort tjejen fyllde på.
Honan var livrädd och vi fick inte tag på henne. Slutade med att jag fick ställa ner transportlådan och 'fösa' in henne.

Dagen efter hon kom hem så insåg  jag att hon var väldigt förkyld och rädd. Men ändå framåt och satt snällt i min famn. Klorna var så långa att de började snurra sig.

2 veckor senare låg där en hel kull med döda ungar i hela buren!
Kaninen avled senare pga. all stress och pga. av skadorna och förkylningen.

Var så sorgligt med tanke på att det var en väldigt betydelsefull kanin som jag endast ville sälja till det perfekta hemmet som låg så nära. Det dumma var ju att jag kände några av köparnas bättre vänner och har träffat köparna tidigare, men inte ens det betyder att  man kan lita på dem…

Oj vilken lång text!

- Folk som försöker pruta. Morr… 
- Folk som tror att sälja kaniner är "lättförtjänta pengar". Dude, jag la nyss ner 500 spänn på att märka kaninen, 200 på att få den vaccinerad + att den, föräldrarna och syskonen äter som hästar. Sedan tävlar föräldrarna nästan varje helg. HUR har jag tjänat pengar!?
- Folk som inte kan ett skvatt och fråga basic saker som "måste den ha vatten varje dag", "kan jag komma hit om den blir sjuk", "kan den bo med mitt marsvin". Gah. 
- Folk som vill avla NU med kaninen. "när kan han/hon få ungar", "hur många får dom", "kan du skriva stamtavla på den så jag kan sälja dens ungar dyrare", "om jag inte får sålt ungarna efter den, kan du ta dom då". BITCH PLEASE. 
- Folk som är besservissrar på gården och tror sig veta allt. LEAVE. 
- Folk som är allmänt otrevliga. 
- Folk som köper en kanin och sedan huxflux ligger kaninen på blocket. Ursäkta, men vi skrev ett köpeskontrakt -_- 
- Folk som av någon anledning lämnat tillbaka sin kanin(vilket jag är OK med, så jag kan styra vart den hamnar) och den ser HEMSK ut. Menar då  ett benrangel, del är smällfet, kindtänderna ser hemska ut, den har levt på gnagarbladning, den har blivit avelsmaskin, den är tovig eller den är dräktig(!). Ja, detta har hänt. 

Tro mig, om jag hade tiden, kunde den här listan blivit på en 15-16 A4 sidor… gah

Jag har varit med om det värsta i vintras.

Vi fick en ny granne som hade massa djurvana även om hon inte hade kaninvana. Älskade att slå och hässja hö osv och hade två barn som flyttade dit med henne.

Eftersom hon ville ha djur, var intresserad av att bli genbank, hade barn men var medveten om att djur är de vuxnas ansvar (det finns inga andra barn här på ½ mil så det kan bli lite ensamt för barn här) och vi bodde ju grannar så hon kunde komma förbi och fråga om det var nått. Så gav vi henne 5 ungkaniner som var tänkt till slakt men jag var höggravid och min man hade blivit rejält sjuk så vi var inte säker på om vi skulle orka slakta alla i kullen.

Vi lånade också ut 2 sommarburar med förklaring om hur hon kunde få dom till vinterburar.

Tyvärr så tappade vi kontakten med henne efter ca 2 veckor, dvs hon svarade inte på telefonen och var aldrig hemma då vi kom förbi.

Vår katt slutade också att äta hemma då (vilket vi trodde berodde på att nån jägare hade skjutit och tagit u en älg i närheten).

Sen en gång när vi for förbi efter kanske en månad så visade det sig att hon hade stuckit och släppt ut kaninerna 😕Så dom kaninerna var sen länge uppätna av vår katt.

Vi förstår inte varför hon inte bara gav tillbaka kaninerna för vi hon hade ju möjlighet till det.

Så vi blev grundlurade av henne, inte bara då det gäller kaninerna däremot.

Det värsta har väl varit en som ville köpa alla ungarna i en kull om han fick dem för 30kr styck…. suck. vad tror de att man ska svara?! "Jo men vist kom och hämta vi kan säga 10kr styck t.om bara kom du" Orm mat antagligen. Puckon…

Jag hade en tjuvparning en gång och när ungarna skulle hitta nya hem fick jag en hel del skumma erbjudanden. Någon ville ha en kanin som sällskap till sin katt (den blev ju så ensam när hon inte var hemma) och en annan ville köpa en kanin för att "prova på" om det var roligt. Sa ju såklart nej till båda två, men man kan väl utgå ifrån att de ändå fick kaniner från något annat håll. :/ 

Hade också en familj som kom hit för att titta på kaninungar som frågade ifall buren ingick i priset (500kr).. buren var en sexfackare på över tre meter, vet inte hur de hade tänkt ta med den.

 Jag gillar inte mail kontakt när man ska köpa djur så jag vill att man ringer om man är intresserad, men mailen finns alltid på annonsen ifall de bara vill ha mer bilder te.x .Men ett mail blev ja lite irriterad på. De va en tjej och hennes kusin på 13 år som ville köpa en hona till deras hane så dom kunde para dom. Deras kanin var en holländare på 3 år och inget syfte alls med kullen förutom att de ville ha gulliga kaninbebisar som dom så fint skrev…
Sen har nån frågat om de kan hämta kaninen i en skolåda.. 
Annars har jag haft tur, nästan alltid vart väldigt pålästa personer som kollat upp burmått och vad som är bra mat och sedan dubbelkollat med mig. Dom flesta köparna har jag faktiskt än idag kontakt med och får bilder på kaninerna då o då :).

Inte kaniner,men gerbiler.

En köpare ringde och frågade mig om jag hade några gerbiler till salu till henne. Jag sa nej,för att just då hade jag inga till salu. Hann inte ens avsluta meningen innan hon skriker ur sig att jag kan gå och dö, Att jag är djurplågare,varför jag inte kan sälja till henne,svor som ett svin gjorde hon också. Jag la på.

En annan kille ringde och sa att han hade råkat dammsuga upp barnbarnens hamster och ville ha en ny innan de märkte något. Förklarade att det inte var hamstrar jag sålde,utan gerbiler. Han skulle komma och hämta den, även fast ungarna bara var 4 veckor gamla. Sa självklart nej :P

En annan tjej skulle köpa två gerbiler av mig. Drömgerbilerna verkligen. Hennes favvofärg,ålder,de var inte till Avel osv. Hon hade det perfekta hemmet också. Dock så bodde hon 120 mil ifrån mig,men det var inget problem för att vi hittade en som kunde ta ner gerbilerna till henne 3 dagar efter. Hon skulle få en stor transportbur,två gerbiler,stamtavlor till båda,mat,120 mils transport till dem och 2 st hus. För  allt detta skulle hon betala 530 kr. Det var det jag ville ha för dem och transporten. Nej men gud,det var ju för dyrt! Inte hade hon råd med det. Jag förklarade då för henne att det kostade att ha gerbiler också,inte bara inköpet. Hur skulle hon ha  råd med det om hon inte ens kunde betala  530 kr för allt detta? Nej men hon hade ett bankkonto med 80-000 kr på till djuren,men dom pengarna kunde hon inte lägga på gerbilerna. Suck…

Efter hennes tingning har jag numer höjt priserna på mina gerbiler,samt infört handpenning.