Kanin iFokus

Kanin

Etikettutanför-ämnet-ot
Läst 513 ggr
Clariiz
0

Fortsätta?

Jag skrev den här "boken" för ett tag sedan.. Tycker ni jag ska skriva klart? eller iaf fortsätta? Den är lång men snälla nån kan väll iaf orka läsa igenom den.. Jag skriver några meningar ibland.. Innan det tar stopp :P Läs och kommentera!

- - - - - - - - - - -

  • - Bättre en så här kan man nog inte ha det, suckade Gemma belåtet. Att bo på ett stuteri och träningsstall var nog mer en vad man kunde önska sej.
  • - Det har du rätt i! Svarade hennes bästa kompis Caroline. Det var en strålande dag, solen sken hästarna betade och fölen lekte i hagarna. Whitebrook var lika underbart som alltid. På gården fanns två stallar 1 lada samt massor utav hagar och så klart själva huset. I det ena stallet bodde alla gårdens tävling och träningshästar. I det andra bodde avelsstona med föl samt de få avelshingstarna. Gården var ett ganska känt stuteri och träningsstall över hela Kentucky. På gården bodde just nu tio Avelsston, tre avelshingstar, snart tio föl, tretton träningshästar, fyra tävlingshästar, sex unghästar och de två ridhästarna. Nu mot sommarkvisten hade nästan alla ston fölat och endast ett få tal ston vankade omkring i väntan på rätt tid för att föla. 15åriga Gemma bodde på gården med sin mamma Melanie, pappa Derek och sina två syskon. Sin 16åriga syster Ashley och sin 7åriga lillebror Neo. Föräldrarna hade båda vart tävlingsjockeys men nu startat upp ett eget stuteri och träningsstal. Ett sådant här stort stall krävde massor utav arbete och alla i familjen hjälpte till med de dagliga sysslorna, förutom alla i familjen fanns även hästskötaren Jonas som bodde ovanpå avelsstallet. Caroline, Gemmas allra bästa vän, bodde granne med den stora gården och hade själv två hästar.
  • - Ska vi gå och hälsa på fölen, föreslog Gemma efter ett tag.
  • - Ja gärna, Jag längtar efter att få se Bright Shine! Gud vad jag önskar att jag kunde få ta hem honom snart, suckade Caroline.
  • - Hehe, Jo jag vet hur mycket du fäst dej vid honom Carro, men mamma och pappa behöver ett bra bud för honom. Han är verkligen en på miljonen och värkar bli riktigt snabb som stor.
  • - Jag är förberedd på det värsta. Tro mej, men jag önskar att jag kan ha råd att köpa honom. Och sedan träna honom själv ut på banorna och vinna Kentuckyderby!
  • - Nu tar du väll i, skrattade Gemma. Du har ju Ecci att rida på.
  • - Ja, men hon är ingen galoppör. Fast jag kommer nog ändå bli för lång. Jag ligger redan på 157cm och kanske växer mera. Egentligen är jag nästan för lång. Jag skulle vilja vara som du! 151cm, Perfekt. De nådde fram till hagen där 3 av fölen betade med sina mammor. I hagen fanns Bright Shine med sin mamma Slewette, Bandit med sin mamma Jolita och gårdens vackraste avelssto Wanderer med sitt föl Seattle Sound. Caroline gick direkt fram till Bright Shine, det svarta lilla fölet som hon vart med och sett födas. Gemma hade sett massor av föl födas på gården med varje gång var ett mirakel. Samtidigt som Bright Shine blivit född var Carolines häst Ecci halt och kunde inte ridas. Därför fick Caroline ta hand om Bright Shine så mycket hon ville och nu var hon fast i hans kärlek. Gemma själv hade fäst sej enormt vid Seattle Sound. Dessa tre föl, Bright, Sound och Bandit var denna grupps bästa föl. Och Gemmas föräldrar hoppades på bra bud fram emot nästa år. Efter kelstunden hos hästarna vandrade de vidare till nästa fölhage, i den gick fyra föl och sina mammor. I hagen betade det lättskrämda stot Orschie och hennes föl Sky, Lightning och hennes föl Pride Light, Jill in the box med sin mamma Hope and Fahit och sist men inte minst Top Gun med sin mamma Trust. Efter att ha hälsat på alla fölen och deras mammor sprang Caroline över till sej för att göra i ordning Ecci. Gemma gick upp till stallet och började rykta sitt eget fullblod Wonder. Snart glänste den kopparfärgade hårremmen starkt i ljuset som stallampan gav ifrån sej. Snart stod Wonder sadlad och klar med Gemma på ryggen. Efter en liten stund kom Caroline skrittande på Ecci rakt emot dem.
  • - Vart ska vi rida idag? Frågade Caroline när hon stannat Ecci.
  • - Jag vet inte, ån kanske?
  • - Varför inte, hästarna kan behöva svalka sej nu när det är så varmt ute. Varmt var det. Solen låg gassande på hela dagarna och graderna var uppemot en 37 grader. Sommaren hade knappt ens börjat. De hade haft sommarlov i snart 2 dagar och livet lekte. Snart nådde de fram till det stora fältet de väl kände igen.
  • - Ska vi spurta? Frågade Gemma
  • - Javisst! Ta mej om du kan! Caroline red i väg i fullfart. Gemma reste sej i stigbyglarna som en riktig jockey och startade jakten. Snart red hon om Caroline. Det var så härligt att känna vinden i ansiktet. Allt för snart tog ängen slut och de saktande ner.
  • - Nästa gång tar jag dej! Caroline skrattade ut orden.
  • - Försök! Ecci har inte en chans mot Wonder. Wonder var ett föl efter Wanderer. Nu hade Wonder fyllt 4år. Det var meningen att hon skulle ha blivit galoppör men eftersom hon sedan barnsben haft en lätt senskada kunde hon aldrig börja löpa då det endast skulle förvärra skadan. Den märktes inte av i övrigt fall och Wonder var en underbar ridhäst. Wonder hade en fulländad galoppstam till skillnad från Ecci som inte hade en galoppör i släkten. Men det gjorde inget alls. Det var alltid lika roligt att rida ut. Efter en stund nådde de fram till den breda men grunda ån. Vattnet nådda knappt över hästarnas knän och det verkade inte vara så kalls heller.
  • - Gud vad härligt! Utbrast Gemma. Men precis då hon avslutat orden la sej Wonder ner i vattnet och tänkte rulla.
  • - Nej, upp med dej igen!! Våga inte välta nu! Gemma försökte skrattade få upp sin häst på benen igen. Försöken lyckades och snart drack Wonder lite lätt av det härliga kristallklara vattnet. Allt hade vart perfekt om inte Caroline legat dubbelvikt på Ecci och gapskrattat.
  • - Så kul var det inte, Sa Gemma.
  • - Joo, det var det. Tjöt Caroline och torkade bort en tår som skymtade i ögonvrån.
  • - Nä, ska vi rida hem? Jag lovade mamma att hjälpa henne att träna FireFly på banan innan middagen.
  • - Okej, Jag tänkte ändå leda Montore ute i skogen. Han är ju gammal nu, hans rygg orkar inte bära en människa längre. Femton minuter senare stod Wonder i hagen och Caroline var hemma. Gemma skyndade sig till FireFly för att göra honom i ordning för träningspasset. Gemma jobbade snabbt för att så snabbt som möjligt kunna gå ut till sin mamma som redan var ute. Gemma visste inte exakt vart hon var men förmodligen ute vid stona eller fölen. Fem minuter senare ledde Gemma den ståtliga svarta unghingsten mot banan. Strax där på kom hennes mamma små springande emot dem.
  • - Jag var tvungen att kolla till Ginger Girl, Derek tror hon ska föla snart, kanske redan i kväll. Hjälper du mej upp? Melanie pratade så fort att Gemma hade svårt att hänga med.
  • - Gemma, Är du där? Hjälper du mej upp? Frågade Melanie igen.
  • - Ja mamma, men du pratar så fort. Jag hinner inte med. Gemma skrattade lite samtidigt som hon kupade händerna vid FireFlys sida så hennes mamma kunde hoppa och trä fötterna genom stigbyglarna. FireFly var en hög häst, nästan 181cm i manken och han var snabb. Förmodligen skulle han springa ett försäljningslöp redan nästa vecka och debutera då redan samma dag i ett löp för debuterande, 2 åriga hingstar. Gemma skulle sakna hästen, men hon visste att detta var något de väntat på i två långa år. Det var inte allt för ofta Gemmas föräldrar bestämde sej för att behålla ett föl och sedan även behålla det så länge. Visst hände det då och då om de tycktes se en stjärna med FireFly hade aldrig vart en löpare som föl, han hade vart en trötter, men viljan i hans ögon hade övertalat Melanie och Derek att behålla honom. Melanie hade skrittat två varv runt banan och hade nu börjat trava honom lite mjukt.
  • - Om han nu ska debutera redan nästa vecka vill jag inte att han sträcker sej nu, ropade Melanie över banan till Gemma som stod och väntade på att hennes mamma skulle återvända till henne och startgrindarna. Det var Melanie som skulle rida på hans debutlöp och även försäljningslöpet senare. Han skulle tävla om 2 dagar nu. På onsdagen, vid Walchesters galoppbana. Det var bara en liten bana men folk åkte dit i hopp om att hitta duktiga löpare till inte allt för dyra priser. Derek och Melanie hade planerat att köpa in en lite billigare häst och träna upp den, och sedan sälja den på en hästauktion två månader senare. Melanie kom tillslut fram till Gemma.
  • - Nu är vi redo! Tar du oss till start boxen?
  • - Självklart! Gemma ledde den stora hästen in i start boxen, och såg till att allt var rätt. Sedan gick hon till det lilla rummet för att öppna grinden och starta klockan. FireFly dundrade ut och Melanie styrde honom mot innerspåret. Melanie var en skicklig jockey. Gemma ville också bli en lika duktig jockey en dag. Hon skulle hoppas på att hennes mamma snart lät henne prova. Hon kunde inte ta en riktig licens förrän hon var 18år, men hon kunde tävla på mindre tävlingar redan nästa år och ta en licens. Hennes mamma saktade ner till skritt och skrittade den svettiga hästen fram till Gemma som berättade att FireFly hade slagit sitt personliga rekord med hela 1 sekund och 9 hundradelar.
  • - Tjohoo, Jublade Melanie. Det är bättre en jag vågat hoppas på! Gemma. Fortsatte hon lågt. Jag hoppas att du skulle vilja bli jockey när du blir äldre. Hon väntade tyst på ett svar.
  • - Mamma, Jag har alltid velat bli jockey, Gemma strålande mot sin mamma.
  • - Om du tar hand om FireFly nu och gör i ordning Inspired Rose så kan du prova löpa en gång om du vill.
  • - Tack mamma, Jag vet inte vad jag ska säja! Gemma jublade och kastade sej om sin mamma. Hon hade väntat så länge på att det här ögonblicket skulle komma. Gemma sprang in i stallet med FireFly och gjorde i ordning honom sedan släppte hon ut honom i hagen igen. Hon visste att hennes mamma knappt hade tid till att undervisa henne på löp banan idag. Hitintills hade hon bara galopperat långsamt, och lärt sej hur man gör i olika situationer och liknande. Nu skulle hon faktiskt få löpa, på riktigt. Hon hämtade Rose som stod i den lilla paddocken bakom stallet. Sedan hämtade hon hennes ryktsaker och började rykte den redan glänsande hårremmen. Tio minuter senare ledde hon ut den vackra fuxen på galoppbanan.
  • - Är du redo nu jockeyn? Gemmas mamma skrattade lågt. Det här loppet kommer du minnas, även om det bara är en träning är det första gången du verkligen löper.
  • - Jag vet mamma. Men jag fyller 16 om 3 månader! Jag måste bli hundra procent säker så jag kan ta första licensen och träna på riktigt!
  • - Kom igen nu! Jag hjälper dej upp! Melanie kupade händerna vid Inspired Rose sida och hjälpte sin dotter upp på hästen.
  • - Då kör vi, Gemma log men innerstinne var hon lite nervös. Hon visste hur snabb Rose var och att hon var på en galoppbana gjorde inte saken bättre. Rose som var hela tre år nu, skulle snart säljas. Familjen hade ägt henne sedan hon var ett år men nu hade hon blivit färdig tränad och haft bra resultat på banorna hon tävlat på. Nu skulle hon säljas på den stora Lexingtonauktionen veckan där på. På samma auktion skulle åringarna säljas. Gemma skrittade den stora hästen runt banan två varv och sedan började hon trava lugnt. Rose lyssnade lydigt på alla hennes hjälper och stapplade framåt i en rask takt. Gemma njöt av att känna den stora hästen jobba under henne och känna varje muskel röra på sig vid olika tillfällen. Efter ett tag ropade Melanie att hon kunde komma till startboxarna. Gemma blev plötsligt livrädd. Tänk om hon fastnade kvar med foten i den trånga "boxen", eller kanske Rose skulle stegra eller bli livrädd och få panik.
  • - Vad är det Gem? Frågade Melanie oroligt. Är du sjuk? Du ser jätte blek ut.
  • - Nej, det är inget. Sa hon och bet sig i läppen. Klart det inte hände något. Rose var en van galoppör, ung men van och jätte duktig. Klart hon inte skulle bli skrämd. Och boxen var mjuk inuti och det fans inget hennes fot skulle kunna fastna i.
  • - Okej, är du redo?
  • - Ja mamma, jag är redo! Gemma skrattade lågt. Hennes mamma hade alltid en lugnande effekt på henne. Gemma lät sig ledas in i boxen och Melanie kontrollerade så inget var konstigt. Sedan hoppade hon smidigt ut och sprang i väg till kontrollrummet. Gemma var på helspänn, hon kände hur Rose spände alla muskler i kroppen under henne. Gemma stod upp i stigbyglarna. Hon lindade en liten hårslinga av Rose fuxfärgade man runt pekfingret och tittade rakt fram. Plötsligt hördes ljudet av en klocka och luckan for upp. Gemma skänklade till och Rose kastade sig ut. Gemma tappade balansen men återfann den ganska så snabbt. Hon koncentrerade sig enbart på Rose och vilken väg hon skulle rida. Hon styrde Rose mot innerspåret. Hon hörde inget alls förutom Rose hovar som slog mot marken och den jämna andningen. Hon vågade inte släppa blicken en enda sekund. Allt för snart var varvet över och Rose gick i mål. Gemma satte sig ner och bromsade in den stora hästen. Sedan släppte hon stigbyglarna och skrittade fram till sin mamma.
  • - Bra! Melanie strålade. Du är ju ett underbarn. Melanie klappade på sin dotters ben och log mot henne.
  • - Tack, det var jätte roligt mamma! Jag önskar så att jag kunde få hjälpa dig att träna hästarna varje dag.
  • - Jo det kan jag förstå, om ett par veckor kanske du kan få hjälpa mig också. Men ända tills du är hundra procent säker och verkligen förstår hur man rider ett löp får du nog bara rida löp lektioner för mig. Så skynda dig nu. Rose är säkert hungrig nu! De andra hästarna är redan inne! Gemma satt av och ledde Rose in till stallet. Hon ställde henne i gången och började frånvarande ta av hästen sadeln och tränset. Tänk att få rida Kentucky Derby. Det skulle vara underbart, tänkte Gemma när hon ryktat färdigt Rose och ställt in henne i boxen. Gemma fortsatte att tänka på sina jockeydrömmar när hon gick fram till Joe, den lilla shetlandsponnyn som var den andra ridhästen i stallet.
  • - Åh Joe, jag saknar dig. Gemma suckade och kramade den lille ponnyn. Gemma var nu för stor att rida Joe, han var ju inte ens en meter hög. Det hade blivit mörkt då Gemma gick till avelsstallet. Hon gick fram till Wanderers box där Wanderer och hennes lilla föl Seattle Sound stod.
  • - Hej gumman. Gemma viskade ut orden. Hon gav den stora gråskimmeln en sista klapp och gick sedan fram till Seattle Sounds pappa, Midnight Sound. I boxen bredvid stod den stora hingsten Black Night. Hästen var kolsvart från topp till tå och jätte hög, hela 183cm i manken. Tillsist gick hon till den minsta av deras avelshingstar, Joker. Joker mätte bara 150cm i manken, men han var snabb och hade en fin kritvit färg. Vit var en ganska ovanlig färg när det gällde fullblod, men Joker var otroligt snygg. Hon såg att hennes mamma stod utan för Heras box. Melanie såg upp mot sin dotter och sa:
  • - Gem, Hämta Jonas och Pappa! Jag tror Hera ska föla nu!
  • - Okej! Gemma rusade iväg mot foderkammaren och sa till Jonas, sedan rusade hon in i kontoret och sa åt hennes pappa. Snart stod de allihop samlade utanför Heras box. Det bruna stoet låg ner och stönade utav smärta. Gemma visste att snart skulle en vacker skapelse bli till utav Heras smärta, men hon kunde inte låta bli att lida med stoet. Fölningen gick bra, först kom frambenen, sedan huvudet. Redan tio minuter senare låg en underbar liten varelse i halmen slemmig och klen. Neo hade kommit ut precis i tid för att se fölen glida ut ur Heras kropp.
  • - Får vi klappa honom? Frågade Neo försiktigt.
  • - Ja, om ni tar det försiktigt och inte skrämmer honom. Gemma gick in först. Fölet hade precis kommit ut och hade ännu inte öppnat ögonen. De brukade öppnas direkt. Gemma satte sig ner i halmen bredvid fölet och smekte försiktig den blöta pälsen med pekfingret. Då öppnade fölet försiktigt ögonen och såg rakt in i Gemmas ögon. Han verkade tro att Gemma var hans mamma.
  • - Där borta står din mamma, skrattade Gemma. Sedan visade hon honom Hera och hon och Neo gick ut ur boxen. Fölet försökte resa sig med hans vingliga ben orkade inte lyfta upp den lilla kroppen som ännu var benig. Efter tre försök stod han tillslut på vingliga ben och staplade framåt mot sin mammas spenar.
  • - Jag antar att du redan har ett namn åt honom, sa Gemmas pappa.
  • - Efter som han är brun och ställde sig på tredjeförsöket, Gemma tystnade men fortsatte sedan med, och hans pappa heter ju Black Night så tänkte jag att han kunde heta, Three brown nights.
  • - Det är faktiskt ett bra namn sa Melanie. Men hur är vi så säkra på att det är en han? Hon gick in till fölet och tog sig en extra titt.
  • - Jodå, det är en han, sa hon och log.
  • - Nej, nu är det läggdags sa Derek och såg på sina barn. Ni ska förmodligen upp tidigt i morgon och leka med fölen, och ni behöver sova! Jag vill inte ha ett par ungar som blir slutkörda av att leka med fölen och inte orkar hjälpa till med stallsysslorna.
  • - Okej, kom Neo, God natt mamma, God natt pappa, god natt Jonas! Gemma tog sin lillebror i handen och drog med honom in i huset. När Gemma låg i sängen somnade hon så fort huvudet nuddade kudden.
  • - Gemma! Ashleys röst väckte Gemma med ett ryck.
  • - Gem! Klockan är redan elva! Du är sen till morgon sysslorna! Jag och Neo har fått tagit ut de hästar du skulle ha tagit ut! Nu måste du upp och mocka! Annars kommer du inte hinna rida eller leka med fölen. Jag sticker till stan nu! Hejdå! Glöm inte att gå upp!
  • - Mm, Herregud tänkte Gemma. När hennes syster väl börjat prata gick det verkligen inte att stoppa henne. Hon tänkte precis somna om när hon kom på att Hera hade ju fölat igår. Hera och Three brown nights var säkert ute i en egen Hage nu. Gemma kastade på sig ett par ridbyxor och en gammal t-shirt och sprang sedan ut. När hon nådde stalluppfarten spanade hon runt de närmsta hagarna. Vart var Hera och hennes föl? Hon gick in i avelsstallet.
  • - Jonas! Hon spanade efter honom medan hon ropade.
  • - Ja! Jonas huvud dök upp ifrån Princess Holidays box.
  • - Vart är Hera och Three Brown Nights?
  • - Dom står i hagen bakom stallet. Kom ett tag! Jag tror du är mer intresserad utav detta. Gemma gick fram till Holidays box. I boxen låg Holiday och sov, bredvid henne låg ett kritvitt litet föl.
  • - Åh, har Holiday fölat! När då? Gemma drog efter andan. Gud vilket vackert föl det var, samma färg som sin pappa Joker hade det fått.
  • - Igår kväll, strax efter du och Neo gått in. Dina föräldrar har bestämt sig för att kalla henne Americana. Vad tror du om det?
  • - Det är ett underbart namn! Gemma log. Nej, nu ska jag ut till Brown. Gemma traskade på ut till hagen. Hera stod och betade medan Brown utforskade hur man kunde använda alla kroppsdelar. Han såg så rolig ut. Först lyfta han på ett ben och provade böja det, han vickade på öronen, viftade på svansen trots att det inte fans små kryp och så gjorde han bocksprång som misslyckade och slutade med en kullerbytta. Hur många fall han en gjorde avskräckte det honom inte. Han märkte knappt att Gemma ens var där.
  • - Brown! Gemma visslade lågt. Den lilla hästen gav ifrån sig en pipig gnäggning och kom galopperande i en stapplig galopp. Han stannade framför staketet och tryckte mulen mot Gemmas kind.
  • - Vänta pojken jag kommer in. Gemma klättrade in genom stängslet och snart lekte de tafatt. Trots att brown inte ens var ett dygn gammal var han snabbare en Gemma och vann hela tiden. Tillslut kastade sig Gemma ner på backen och skrattade utmattat. Fölet följde hennes exempel och la sig bredvid henne. Sen låg de där och myste en bra stund.
  • - Det där ser allt mysigt ut. Derek log mot sin dotter.
  • - Han är underbar pappa! Gemma log men såg inte upp mot sin pappa.
  • - Du var den första han såg, han kommer nog alltid älska dig lite extra.
  • - Tror du verkligen det?
  • - Jag är säker på det. Skynda dig nu att mocka boxarna, jag är säker på att din mamma vill ha hjälp att träna någon häst, sedan lovar jag att du kan få rida i väg på Wonder ifred om du vill. Gemma väntade inte en sekund, hon kramade om Brown och sprang sedan raka vägen till träningsstallet. Hon mötte sin mamma där inne. Melanie höll på att gå igenom FireFlys papper och förbereda honom för loppen i morgon. Gemma sa hej till sin mamma och började sedan mocka fyra boxar. När hon var klar gick hon fram till sin mamma.
  • - Jag är färdig nu. Pappa sa att du ville ha hjälp att träna hästarna idag!
  • - Jodå, det vill jag. Jag tänkte rida FireFly, du kan rida på Blue Quest. Tjugo minuter senare var båda hästarna färdiga och redo att gå in i startboxarna. Derek hade kommit ut för att hjälpa till och starta hästarna. Gemma var nervös, hon skulle tävla mot sin mamma. Hon hade aldrig ridit på Quest förut. Derek ledde in hästarna och sprang sedan till kontrollrummet, startklockan ringde och dörrarna flög upp. Gemma kände hur Quest jobbade under henne. Alla muskler var på helspänn, hon styrde hästen mot innerspåret. Hon låg precis bakom sin mamma. Hästarna galopperade och snart var halva loppet gjort. Gemma började sakta styra upp Quest på mitten spåret. De närmade sig upploppet. Gemma gav efter på tyglarna och pressade skänklarna mot hästens sidor. Quest svarade med att länga på stegen och öka farten. Nu började striden. De båda hästarna var jämsides på spåret. Båda gav allt vad de hade. Det var en jämt lopp men Melanie och FireFly slutade som vinnare med en halv hästlängd. Efter loppet ville Gemma veta vad hon kunde gjort bättre.
  • - Du var jätte duktig gumman, men du ska tänka på att vara lite kvickare i starten, och att ta för dig mer. Du vände ut henne lite förtidigt vilket gjorde att hon fick springa längre men i högt tempo. Det gjorde henne tröttare. Sedan vågar du inte släppa henne totalt. Men det är saker du lär dig eftersom! Du var jätte duktig! Du är verkligen en naturbegåvning!
  • - Tack mamma. Gemma strålade mot sin mamma. Efter loppet tog hon väl hand om Quest. Hon visste att stoet inte skulle bo allt för länge till på gården. Quest var en bra galoppör och många var intresserade utav henne. Det senaste budet hade vart enormt högt och hennes föräldrar var frestade att sälja hästen. Efter Quest var färdig sprang Gemma in för att äta en snabbis till lunch. Efter 2 mackor och ett glas juice var hon ute hos sin älskade Wonder.
  • - Wonder! Gemma ropade på sin älskade häst. Det tog inte lång tid innan hästen var framme vid grinden.
  • - Hej gumman, idag rider vi ensamma, Carro är bortrest ända tills på söndag och kommer inte att rida förrän söndag kväll. Snart stod Wonder färdig för en ridtur ute på gårdsplanen. Gemma skulle precis sitta upp då hon hörde Neo ropa:
  • - Gem! Ginger Girl ska föla!
  • - Jag kommer! Gemma tittade ner på sin häst. Tyvärr gumman, vi får vänta ett tag till. Hon ledde in Wonder i boxen igen och tog av henne tränset. Sedan sprang hon mot hagen som Ginger Girl gick i. När hon kom fram hade stoet redan hunnit föla. Ett fuxfärgat litet föl såg på henne med stora ögon.
  • - Visst är hon fin! Sa Neo.
  • - Ja vilka underbara ögon, Svarade Gemma utan att lyfta blicken.
  • - Synd att du missade fölningen. Hon kom lite snett men pappa fixade till det och då ploppade hon ut i spurt fart. Neo såg ner på fölet igen.
  • - Det är verkligen konstigt. 3 föl så här tätt. Men nu kommer inga flera föl. Alla ston har fölat nu! Sa Jonas.
  • - Har ni bestämt vad hon ska heta? Det är väll et sto? Frågade Gemma.
  • - Det får Neo bestämma, och ja. Sa Derek.
  • - Får jag verkligen det! Neo strålade mot sin pappa. Då tycker jag hon ska heta Action Girl.
  • - Snyggt namn Neo! Melanie log mot sin son.
  • - Det är faktiskt riktigt bra! Instämde Derek. Eller vad tycker ni?
  • - Jo det är bra. Svarade Jonas och Gemma i en mun.
  • - Nej, nu måste jag rida. Jag kommer ju aldrig i väg annars. Klockan är redan fyra och jag har inte ens kommit upp på Wonder ännu. Gemma sprang tvärs över stallplanen och in i stallet där Wonder stod. Wonder och Joe stod i träningsstallet. Hon tränsade Wonder tog ut henne på stall planen och satt upp. Sedan skrittade hon iväg. Hon tänkte rida ner till brunnen i hopp om att se hjortar. Wonder kändes pigg och efter en stund fattade Gemma trav. Wonder ökade gärna och snart nådde de fram till en bred stig de skulle svänga av på. Gemma fattade galopp och Wonder lät falla in i sin mjuka och långa galopp. Allt för snart blev stigen smal och full av rötter. Wonder saktade av och skrittade försiktigt över de kala rötterna. Gemma gjorde halt vid gläntan och såg vad hon hoppades. En liten flock hjortar stod och drack ur brunnen. Wonder stod tyst ett tag men tillslut blev hon otålig och gnäggade lågt. Hjorttjuren skriade och sedan satte han av följd av sin lilla flock bestående utav en ungtjur, två kalvar och två hondjur. Gemma red fram till brunnen och lät Wonder släcka törsten. Sedan vände hon och red hem. Hon hade vart ute i en timme trots att det känts som bara en kvart. Hon ryktade Wonder länge efteråt men tillslut var hon tvungen och slita sig för att hjälpa till med att ta in alla hästarna för kvällen. En halvtimme senare stod alla hästar i stallen och mumsade på hö och kraftfoder. Innan hon gick in sa hon god natt till hästarna i träningsstallet kramade Wonder och traskade till Avelsstallet. Hon sa först god natt till hingstarna sedan stona med sina föl. Efter trettio minuter hade alla hästar fått sin god natt kram och en puss och Gemma var på väg in. Hon var trött. Det hade vart en ganska jobbig dag i stallet. Men morgondagen skulle bli jobbigare. Då skulle FireFly lastas och göras i ordning. Även en till häst som hette Sunny Sleep skulle säljas. Sleep var väll inte världens snabbaste fullblod och nu hade han bott på Whitebrook i 1år. Sleep var mörkbrun och redan 8år gammal. Han skulle springa ett försäljningslöp för hästar som var 7år-10år. Gemmas föräldrar hade inte så stora förhoppningar på att priset skulle bli högt men hoppas kunde man alltid. Det var Melanie som skulle rida FireFly, men de hade en jockey som ridit och tränat Sleep den senaste veckan och skulle rida honom på löpet. Tillsist måste Gemma ha somnat, för när hon öppnade ögonen lyste solen. Hon gick upp ur sängen och gick ner för att äta frukost. Sedan traskade hon upp för att ta på sig ridkläder. Hon ville vara säker på att hon skulle hinna rida Wonder idag. De åkte hemifrån redan klockan tio och kom inte hem förrän sent på kvällen. Gemma tittade på klockan hon var tjugo över sju. Om hon skyndade sig med morgonsysslorna skulle hon hinna ta en snabbis med Wonder. Hon sprang ut till stallet och mockade på rekordtid. När hon var klar hjälpte hon till med att ta ut alla hästarna. Sedan ryktade hon Wonder och tränsade henne. Hon sket i sadeln. Hon bad Jonas om hjälp upp och snart skrittade hon iväg mot skogen. Gemma red in på en sandad stig och fattade galopp. Hon galopperade ända ut på ett fällt. Fältet svängde sedan upp på en grusväg som ledde mot Whitebrook. Efter exakt trettiofem minuter stod Wonder i hagen igen. Gemma hjälpte sin mamma att rykta en sista puts på FireFly innan de två hästarna lastades på hästlastbilen och de brummade iväg mot Walchester. Det tog en timme att köra till Walchester. När de sedan kom fram var klockan tio över elva. De lastade av hästarna och ledde in dem i deras boxar i stallet för tävlande hästar. När hästarna stod i sina boxar gick Melanie och hennes dotter runt och kollade på hästarna som skulle springa försäljningslöpet. Dels för att de ville se konkuransen dels för de eventuellt skulle köpa in en 2åring idag.
  • - Vad tror du om den här? Melanie stannade utan för en svart liten häst. Den var långbent och hade en gnista i ögonen. Den är nog en champion.
  • - Han har startat 3 gånger med bra resultat. Han ska starta i samma lopp FireFly ska göra. Så om han inte får för höga bud kanske vi kan köpa honom. Gemma såg på sin mamma.
  • - Jag gillar gnistan i hans ögon. Han är välbyggd. Han kan nog bli en fin löpare. Ja, jag tänker i varje fall skriva upp honom på min lista för intressanta löpare. Melanie log. Nej nu är det bäst vi går vidare. De gick runt i stallet utan för många intressanta hästar. Nu stod det 2 svarta hingstar, 1 brunt sto och ett svart sto på Melanies lista. De skulle precis ge upp då Gemma stannade upp:
  • - Vad tror du om den här hästen mamma? Hon stannade framför en smal, ranglig fux färgad häst.
  • - Nej Gumman, han ser inte ut att må bra. Se bara på den toviga pälsen, och revbenen sticker ju ut. Nej Gumman, jag skulle gärna ta hand om honom, men pengarna tillåter inte det just nu.
  • - Men mamma, snälla. Ser du inte. Hans ögon har ingen livsgnista längre, han är bara 2år. Ge honom en chans mamma, jag kan träna honom! Jag lovar! Men Gemmas mamma skakade långsamt på huvudet och vandrade sedan iväg längst stall gången. Men Gemma gav inte upp, hon skulle hjälpa den stackars hästen, även om hon skulle betala den ur egen ficka. Klockan slog tre. Det var dags för Sunny Sleep att springa på banan. Gemma la handen på den ivriga hästens bog och såg upp mot hans jockey. Jockeyn som hette Bill log mot henne och sa:
  • - Sleep känns pigg idag. Han kommer nog att dra in en del pengar tror jag. Förhoppningsvis kanske han placerar sig på topp fem.
  • - Tror du verkligen det?
  • - Ja det är bara sju tävlanden, han log retsamt och skrattade. Motståndet är faktiskt inte så tufft. De värsta rivalerna är nog Cheap Titan och Un Pez.
  • - Un Pez? Gemma såg frågande på honom. Cheap Titan var ett normalt galoppnamn, men Un Pez…
  • - Ja, det är spanska och betyder "en fisk".
  • - En fisk? Gemma skrattade. Sedan följde hon efter sin mamma upp på läktaren loppen skulle starta när som hälst nu. Efter bara någon minut började speakern ropa upp hästarnas namn och jockeyernas namn.
  • - Titta där är Sleep! Neo pekade på den stora bruna hästen. Sleep höll på att ledas in i startboxen och följde gärna efter ledaren in i det trånga utrymmet. Sleep startade på bana 5. Bill skulle vara tvungen att snabbt styra honom mot innerspåret för att ha någon chans. Det var en otroligt varm dag, men det hade regnat undernatten och innerspåret som vart blött och geggigt hade torkat och blivit ganska hårt. Efter det här loppet skulle de köra med plogbilarna men ansåg att det inte var några problem för hästarna en så länge. Efter en stund ljöd startsignalen och grindarna flög upp, hästarna kastade sig ut och började kampen om vem som skulle nå innerspåret först.
  • - Vart är Sleep? Frågade Neo.
  • - Han ligger 4: a just nu på bana två. Sunny Sleep och en svart häst som hette Rival Ragge tävlade om luckan som fanns bakom häst nummer två, Optic Lince.
  • - Etta nu Eldorado Fristers, tvåa Optic Lince, Trea Rival Ragge, fyra Sunny Sleep och femma Cheap Titan. Vi har även Un Pez på sjätte platsen och sist ligger Wigor Weep. Speakerns röst ljöd genom läktaren och ut på banan. Hästarna började närma sig upploppet. Sleep tog sig fram på utsidan tätt följd av Un Pez. Fajten var slående. Wigor Weep som legat sist drog ifrån och hamnade på en fjärde plats.
  • - Etta blev Cheap Titan, tvåa Optic Lince, trea Wigor Weep, fyra Sunny Sleep, femma Rival Ragge, sexa Un Pez och sist kom Eldorado Fristers, som förmodligen pressats för hårt och inte orkade ända in i mål. Det var speakerns röst som ljöd genom rummet.
  • - Och gott folk, glöm inte att lägga bud på just eran favorit!
  • - Mamma han kom fyra! Gemma strålade mot sin mamma.
  • - Ja Gem! Det är toppen! Sleep presterade bra idag, förhoppningsvis kan vi få en del höga bud på honom. Men Gemma nu måste vi skynda oss! FireFly ska snart starta i sitt första löp, inte bara den här dagen utan sitt första löp alltid. Gemma traskade iväg mot FireFlys box. Efter att hon ryktat honom en sista gång sadlade hon honom. Hennes mamma kunde inte göra det eftersom hon var tvungen att ta hand om Sleep och se hur det gick med försäljningen av honom.
  • - Jag kommer sakna dig gubben, du ska springa två löp idag! Detta blir din debut, det ska bli jätte roligt. Men å andra sidan så ska du springa ett löp bara en timme efter det! Och inte nog med att det bara är så tajta lopp! Du ska även säljas. Gemma såg den stora hästen i ögonen, sedan ledde hon utom hur stallet och vandrade bort mot gräsplätten där de tävlande hästarna skulle samlas. Det dröjde inte länge förrän Melanie dök upp med ett stor leende på läpparna.
  • - Och vad ler du åt? Sa Gemma.
  • - Gissa vad vi fick betalt för Sleep! Melanie log finurligt.
  • - 75000kr?
  • - Skam bud! Var seriös Gemma!
  • - Jag var seriös! Jag trodde inte vi fått mera! Vad fick vi då?
  • - 180000kr! Jublade Melanie. Sedan skrattade hon och hoppade upp på FireFlys rygg. Gemma var glad över det så höga priset, men det var nått som gjorde henne olycklig. Det var inte att hon förmodligen aldrig skulle få se Sleep mer efter idag, och inte att även FireFly skulle säljas. Visst var hon ledsen över det men det var något annat som tyngde hennes axlar.
  • - Startande hästar till lopp 11, ska nu in på banan. Speakerns röst ljöd över folkhavet. Gemma sprang upp på läktaren och spanade efter sin mamma. Snart såg hon sin mammas vit röda kläder och den svettfux färgade hästen röra sig i lugn skritt i väntan på att ledas i startboxen. Snart kom en liten man och ledde in den stora hästen i den så trånga startboxen. Allt såg ut att stå stilla, alla var knäpptysta på läktaren i väntan på att startboxarna skulle flyga upp. Gemma vågade knappt andas. Riiiiiing startklockan ljöd över folkhavet, startboxarna öppnades och hästarna kastade sig ut. De mäktiga fullbloden blev förda av sina ryttare mot innerspåret. Den första hästen att nå innerspåret blev Motion Wendt, Det var ett ganska litet brunt sto med två vita strumpor bak. Gemma såg sin mamma ligga trea och hon försökte komma förbi en stor fux som sprang precis utanför henne fast lite bakom. Melanie gjorde ett försök som lyckades. FireFly låg på bana tre på tredjeplats men ökade tempot. Loppet var kort och de var redan på upploppet. FireFly ökade stegen och tog in på häst nummer två, Boston Pride. FireFly gick om och kom upp bredvid Motion Wendt. Det var en hård kamp. De båda hästarna gav allt och kom i mål samtidigt.
  • - Vem vann? Gemma tittade på sin pappa.
  • - Jag vet inte, det blir nog mål foto. Det tog en stund innan resultatet kom upp på tavlan.
  • - Etta, Melanie Grahm på FireFly, tvåa Johnny Cooper på Motion Wendt, trea Christopher Tricket på Boston Pride, fyra Xena Lost på Flower Grease och sist Matt Adams på Houston Will. Speakerns röst hördes åter igen.
  • - Hon vann! Hon vann verkligen! Gemma hoppade upp från sin plats och strålade mot sin pappa. Sedan kramade hon Neo och sprang ner till vinnarcirkeln tätt följd av sin pappa och Neo. Melanie log mot pressens blixtar och klappade FireFlys leriga och svettiga hals.
  • - Jag kan inte fatta att du vann sa Gemma. Det kommer säkert göra så vi får bättre betalt för FireFly. Det hade gått en halvtimme sedan löpet och FireFly stod i sin box, nytvättad och fin och mumsade på hö. Om en halv timme skulle han löpa igen, så han hade en kvart kvar i boxen.
  • - Ja det är otroligt, men jag tycker synd om honom. Han kommer vara helt slut den följande veckan.
  • - Mamma lova att ni bara säljer honom till ett bra hem!
  • - Gemma, vi skulle aldrig sälja FireFly till ett dåligt hem. Och jag har funderat på att köpa tvååringen vi tittade på idag.
  • - Den jag ville ha? Gemma slog upp ögonen.
  • - Nej gumman den andra. Melanie såg sin dotter i ögonen. Gemma slog ner blicken. Hon var tvungen att hjälpa den stackars hästen. Hon hade redan 2000kr hemma och med sig hade hon 500kr. Hon sparade egentligen till en ny sadel åt Wonder men hon skulle hellre spendera pengarna på den stackars hingsten. Om hennes föräldrar fick bra betalt kanske hennes mamma skulle kunna bidra med några tusen. Men innerst inne visste Gemma att hon aldrig skulle få ihop så mycket pengar. Även om fullblodet var så illa däran, skulle den fortfarande vara värd betydligt mer en Gemma någonsin skulle kunna betala.
  • - Önska mig lycka till! Melanie satt återigen på FireFlys rygg. Hon var på väg mot startbanan.
  • - Lycka till mamma! Rid bra så FireFly får ett bra pris. Gemma såg sin mamma rakt i ögonen. Melanie gav henne ett snabbt leende och sedan satte hon FireFly i rörelse och red mot startbanan. Den här gången gick inte Gemma med sina föräldrar upp på läktaren. Hon gick fram till de som ägde den lilla tvååringen hon så gärna ville ha. Hon satte sig bredvid dem.
  • - Bäst för Vallie att han drar in bra pengar. Annars åker han till slakt. Tar dom inte emot honom kör jag honom till mjölnaren. Gemma visste att mjölnaren använda större hästar som orkade dra vagnen fram till landsvägen. Han använde ibland hästar som ingen ville ha. Lät dem arbeta ett par år sedan skicka som till slakt eller som sällskap. Gemma såg upp på mannen som talat. Han var tjock och hade en stor brun mustasch som täckte en stor del av hans ansikte. Bredvid honom satt en tunn man med en keps som täckte det gråa håret.
  • - Det gör han, min son är en bra jockey. Han är inte rädd att använda spöt. Det var den tunne mannen som talat. Vad var detta för människor? Gemma förstod sig inte på dem. Hon tog ett djupt andetag och innan hon hann ångra sig frågade hon den tjocka mannen:
  • - Är det ni som äger Lord Vallie? Hur mycket skulle ni kunna sälja honom för?
  • - Ja det är vi, men vi gör inga affärer med små flickor! Mannen fräste till orden.
  • - Men Mr W, se vad flickan kan betala, hon kanske kan ge mer än buden vi får. Den tunne mannen pratade hackande.
  • - Jag kan ge ungefär 6000kr. Gemma var säker på att hennes mamma kunde bidra med några tusen.
  • - Pyttsan, min häst är värd mycket mer en så unga dam. Den så kallade Mr W stirrade på henne, sedan vände han blicken mot hästarna. Gemma ryckte till, hästarna var på upploppet, FireFly låg två! Hon kommer bra till konstaterade Gemma i sina tankar. Sedan letade hon efter Vallie. Den lilla fuxen sprang så snabbt han orkade, jockeyn som red honom piskade honom gång på gång. Hästarna var i mål. FireFly slutade som tvåa och Vallie kom nästsist. Gemma sprang ner till sin pappa och Neo.
  • - Vart var du? Neo tittade på sin syster.
  • - Jag var högre upp och tittade svarade Gemma frånvarande. Ska vi gå ner till mamma?
  • - Japp! Neo traskade iväg mot gräsplätten hennes mamma stod på tillsammans med FireFly. Gemma gick fram till sin mamma.
  • - Det där gick ju toppen! Gemma log.
  • - Ja, bättre en jag trott. Nu ska vi bara hoppas på bra bud också!
  • - Ska jag hålla honom? Gemma såg på sin mamma som höll den ivriga hästen med den ena handen och försökte knäppa upp hjälmen med den andra.
  • - Ja tack, Melanie lämnade tacksamt över tyglarna. Sedan lämnades FireFly över till en utav hästskötarna för att snabbt komma iväg till auktions spiltorna. Gemma och Neo följde efter sina föräldrar till den lilla läktaren som var tillägnad hästägare. Buden blev höga och FireFly såldes för 350.000kr till en liten man med en stor svart hatt och röd kavaj. Derek traskade iväg mot mannen och pratade med honom. Gemma tittade upp och såg på priserna som blivit. FireFly hade blivit såld för det högsta priset, Vallie det lägsta. Han låg bara på 3000kr. Då slog det Gemma, hon hade lagt ett bud på 6000kr till mannen. Hon såg mannen, han såg henne i ögonen. Mannen som kallades Mr W gick fram till auktionsdomaren och berättade att han fått ett bättre bud. Gemma var tvungen att handla snabbt.
  • - Mamma, Jag har 2000kr hemma, och 500kr här. Jag behöver bara låna 3500kr utav dig. Jag lovar att betala tillbaka. Jag har nämligen köpt Lord Vallie för 6000kr.
  • - Gemma! Du kan inte bara köpa en häst utan att prata med mig först! Men eftersom du redan gjort det betalar jag hästen! Men tro inte att du kommer undan! Du ska ta hand om den här hästen, och Wonder ska fortfarande tas väl om hand på samma sätt. Du ska också få mocka tre boxar extra hela nästa vecka, och du får inte träna någon galopphäst undertiden som straff. Melanie såg strängt på sin dotter. Nu är det du som går och betalar in pengarna för den där hästen. Melanie drog fram plånboken och plockade ut 6000kr. Gemma tog pengarna och sprang iväg mot auktionsdomaren. Hon lämnade in pengarna och fick följa med en hästskötare för att hämta hästen.

Gemma ledde in sin nya häst i hästlastbilden. Hon ställde honom bredvid Shine Boy, den lilla 2åringen hennes mamma gillat. Familjen Grahm åkte hem med tre hästar. Lord Vallie,  Shine Boy och Magic Lime. Lime var ett ganska stort skimmel sto på ett år som hennes pappa fattat tycke för och köpte henne. Snart brummade den stora lastbilden iväg. Ashley satt och sov bredvid Gemma. Hon hade inte varit delaktig på någon av tävlingarna. I stället hade hon shoppat och vid sina fötter stod två stora påsar fullproppade med kläder, smink och massor av andra prylar som Gemma inte fattade vad man skulle ha dem till. Gemma måste ha somnat för när hon öppnade ögonen stod lastbilden parkerad utan för stallet. Gemma såg på sin syster. Hon sov fortfarande, på andra sidan låg Neo lutad mot hennes axel. Hon skakade på Ashley, som svarade tjurigt:

  • - Ta det lugnt! Jag är redan vaken!

  • - Bra! Går du in? Gemma tittade sin syster i ögonen.

  • - Ja!

  • - Du får bära in Neo, jag måste ta hand om Vallie och kolla till Wonder. Gemma hörde hur hennes föräldrar småpratade utanför bilden, sedan hörde hon hur en häst rörde sig ner för rampen. Gemma klev ur och hon tittade in i transporten. Vallie tittade på henne, han såg rädd ut och var lite svettig på halsen. Hon knäppte loss honom och ledde in honom till en ledig box som Jonas gjort i ordning. När Vallie stod och mumsade på lite hö, kom hennes föräldrar fram till henne. De tre nya hästarna stod i stallet och åt hö, och de andra sov.

  • - Kom nu Gemma, klockan är redan ett. Du behöver sova! Melanie tog sin dotter om axlarna och ledde henne mot dörren.

  • - Gemma vaknade tidigt nästa morgon. Hon sneglade på sin syster, Ashley sov fortfarande. Klockan var bara sex. Gemma tassade upp och klädde sig snabbt, sedan åt hon en snabb frukost och gick ut till stallet. Först hälsade hon på Vallie.

  • - Hej gubben. Gemma viskade orden till den lilla hingsten. Hur är det? Vallie tittade på henne med sina stora bruna ögon. Snart ska du bli av med all lera och smuts du har i pälsen. Jag ska bara hjälpa Jonas först. Gemma han precis prata färdigt med Vallie innan Jonas kom gående. De tog först ut stona med föl, efter det alla åringarna. Sedan de övriga hästarna. De tre nya hästarna skulle få stå kvar inne för att vänja sig vid miljön en stund till. När de var färdiga gick Gemma och hämtade Vallie. Hingsten ställde sig i ett hörn när hon gick in i boxen. Det skulle ta lång tid innan hästen litade på henne. Hon satte på honom den fula grimman som följt med. Imorgon skulle hon åka in till hästshoppen och köpa massor av nya saker till Wonder och Vallie. När Vallie stod med grimman på ledde hon honom till spolspiltan. Hästen verkade gilla det varma vattnet som rann över kroppen. Gemma gnuggade honom med en Svamp?. När hon var färdig ledde hon ut den lilla hästen i solen. Nu såg man verkligen hur han såg ut. Han hade en vacker färg och en fin kroppsbyggnad. Han var väldigt smal och otränad men med kärlek, träning och mat skulle Vallie bli en toppen kille.

  • - Vad vacker han är! Derek log mot sin dotter.

  • - Ja visst är han pappa! Gemma strålade mot honom.

  • - Men han är verkligen smal! Släpp ut honom i hagen som Track Crack går i. Track Crack hade bott på Whitebrook i två år. Han hade precis fyllt tre och hade en vacker gråfärg. Gemma ledde Vallie mot hagen och släppte honom. Crack gick på direkt och ville slåss. Vallie ville inte slåss utan sprang iväg. Efter tio minuter brydde sig inte Crack om Vallie, och efter ytterligare tio minuter betade de sida vid sida som de känt varandra i en evighet. Gemma stod kvar en stund, till slut gick hon och hämtade Wonder i hagen. Hon ryktade länge innan hon sadlade och tränsade det vackra stoet.

  • - Vart ska du rida? Caroline tittade in i stallet. Bredvid henne stod hennes vackra Ecci.

  • - Vet inte ännu, jag tänkte utforska skogen lite grann. Vill du med? Gemma tittade frågande på Caroline.

  • - Nej jag bara kom hit för att fråga vart du ska rida och gå hem igen! Caroline skrattade.

  • - Gissa vad Carro! Jag äger två stycken hästar! Gemma nästan sjöng ut orden.

  • - Va?! Sen när då? Jag måste bara få se den nya hästen! Caroline stirrade på Gemma med uppspärrade ögon.

  • - Ställ in Ecci i stallet så tar vi en snabbis innan vi rider! Gemma stängde box dörren och vandrade ut ur stallet tätt följd av Caroline.

  • - Gud vad vacker han är! Caroline tittade kärleksfullt på Vallie. Vad heter hon?

  • - För det första är det en två årig hingst, och han heter Lord Vallie.

  • - Vallie, så sött. Men är han inte lite mager?

  • - Carro, han bodde hos hemska personer! Jag berättar medan vi går till stallet igen!

  • - Okej. Caroline började gå och sa: Berätta nu då! Medan Gemma berättade blev Caroline både argare och ledsnare. Men när de kom in i stallet igen blev båda på gott humör igen.

  • - Sisten upp på hästryggen är en gammal idiot! Skrattade Caroline. Gemma ledde Wonder ut ur stallet och satt upp.

  • - Då sticker, Gemma tittade mot Caroline och gav henne en snabb nick. De skrittade de vackra fullbloden sida vid sida på grusvägen mot skogen.

  • - Jag kan inte rida för länge idag, Sa Gemma när de kommit in i skogen. Jag måste mocka 7 stycken boxar, och ta hand om Vallie, sedan måste jag hjälpa Jonas med att grimm och borst vänja fölen. Och sedan har jag lovat Neo att vi ska rida Joe.

  • - Hur ska du hinna med det? Caroline tittade skeptiskt på sin kompis.

  • - Jag vet verkligen inte Carro. Men kom nu, nu koncentrerar vi oss på hästarna. De svängde in på en bredstig som slingrade sig runt ett litet berg. Stigen var mjuk och tillräckligt bred att galoppera sida vid sida. Eftersom de båda hästarna var Fullblod hade de tävlings vilja i sig och började sakta men säkert öka tempot så långsamt utan att deras ryttare märke det. Gemma hade så roligt att hon totalt glömde bort tiden. Det måste ha gått väldigt lång tid nu, hon kollade på sin mobil, klockan var halv 4. hur skulle hon hinna med allt nu?

  • - Carro! Klockan är redan halv fyra! Jag måste hem!

  • - Redan? Caroline tittade skrämt på Gemma. Gemma skänklade på Wonder som fattade en snabb galopp. Sedan tog hon närmsta väg hem och saktade inte av till skritt förrän de kom så nära att stallknuten precis skymtade bakom några träd. Gemma visste att avskrittningen inte räckte på långa vägar. Hennes föräldrar var väldigt noga med att hästarna blev noggrant uppvärmda och sedan rejält avskrittade. Hon hoppade av Wonder och tog henne till skritt maskinen, där tog hon snabbt av sadel och träns och lät hästen skritta långsamt. Sedan sprang hon in i sadel kammaren för att hänga in sakerna. Hon mockade så snabbt hon kunde innan hon gick för att göra i ordning Joe. Klockan hade blivit fem innan Neo började rida. Hon hade hunnit hjälp Jonas el liten stund eftersom Neo ville rykta Joe lite själv också. Men nu satt han på hästryggen redo att börja rida. Gemma visste att Neo älskade att rida precis lika mycket som hon själv. Neo hade blivit överlycklig då han skulle få börja rida på Joe.

  • - Kom nu Joe, Gemma smackade på den lilla hästen när hon ledde runt honom i den mellanstora paddocken.

  • - Du behöver inte hålla i honom Gem, jag kan faktiskt rida själv. Sa Neo. Gemma visste att han hade rätt. Neo var ovanligt duktig för att bara vara 7år. Han hade aldrig gått på ridskola men han hade suttit i timmar och kollat på massor med filmer om hur man red på rätt sett, och studerat när hans föräldrar ridit fullbloden. Han hade snappat upp allt han lärt sig och nu ville han prova allt på Joe.

  • - Neo! Jag tror det räcker nu. Joe vill nog gå in! Gemma ropade på sin bror.

  • - Men jag har ju knappt börjat rida!

  • - Neo, klockan är redan halv sju. Du har ridit i en och en halv timme. Joe är trött och det är jag också. Det är inte så mysigt att stå här i en och en halv timme. Även om sommar kvällarna var varma i Kentucky, var det inte roligt att stå still hela tiden, myggorna var envisa och Gemma var säker på att hon hade fått minst tio myggbett. Inte förrän klockan tolv låg en trött Gemma i sängen. Dagen hade varit väldigt lång och ansträngande för henne. Gemma vaknade klockan nio följande dag. Hon sneglade över mot Ashley, hennes syster låg fortfarande och sov. Hon gick för bi Neos lilla rum och öppnade dörren lite. Neo låg också och sov. Gemma gick in till honom och skakade på honom.

  • - Vad? Neo sneglade på henne.

  • - Klä dig nu så ska du få skritta Wonder. Gemma log mot sin lille bror. Hon visste hur mycket Neo ville rida riktiga fullblod. Han hade tjatat på Gemma miljontals gånger om att få rida Wonder men Gemma sa alltid nej.

  • - Menar du verkligen det?! Neo slog upp ögonen och log med hela ansiktet, hans ögon strålade utav lycka.

  • - Ja, men då måste du vara ute i stallet om en halvtimme. Jag ska bara mocka mina boxar och sedan fixa Wonder. Skynda dig!

  • - Okej! Neo hoppade upp ur sängen och sprang in i badrummet för att borsta tänderna. Han var så söt, Neo. Han visade alltid sina känslor så tydligt, och hans lilla ansikte var underbart sött. Gemma traskade ner för trappan och han med ett glas juice och en macka innan hon drog på sig riskorna och gick ut till stallet. Hästarna var redan ute och det underlättade verkligen för Gemma med mockandet. Mockningen gick snabbare en väntat och Neo kom även han ut tidigt. Så de kom iväg snabbare med Wonder en väntat. Gemma ledde den stora hästen och Neo satt på ryggen och höll i sadeln. På Joe såg han så säker ut, som om han alltid suttit på en häst. Men på Wonder såg han ut som en nybörjare igen.

  • - Är det läskigt Neo? Gemma tittade retsamt på sin bror.

  • - Ne nej då, men vad stor hon är uppifrån! Han släppte inte blicken från hästen en sekund. I fasan av att då skulle tappa balansen och falla av. Gemma skrattade åt sin lillebror. Han såg så rolig ut uppe på den stora hästen. De skrittade en kort liten runda det var en grusväg som gick runt stallet och några utav hagarna. Efter den lilla ridturen sadlade och tränsade Gemma av och släppte sedan ut stoet i hagen igen. Hon tittade efter stoet när hon skrittade ner mot sina häst kompisar. Wonder gick tillsammans med Joe och Fridolina. Fridolina var nu hela 1år. Hon var efter Wanderer och Midnight Sound. Alltså efter gårdens bästa sto och förmodligen gårdens bästa hingst. Hennes föräldrar hade sparat Fridolina och skulle se vad hon gick för på banan om ett år. Fridolina hade samma färg som sin pappa, fux. Gemma slet blicken från de tre hästarna innan hon gick bort till hagen med Three Brown Nights.

  • - Hej, Brownie. Gemma smekte det lilla fölets lurviga päls. Gemma klättrade in genom staketet och kramade om den lilla hästen.

  • - Åh Brown. Du är bara en vecka gammal och jag älskar dig av hela mitt hjärta. Gemma visste att hon var tvungen att skiljas från hingsten. Men skulle vara så svårt. Kanske hon kunde övertala sina föräldrar att behålla det lilla fölet. Gemma sköt undan tankarna och började istället leka med det så busiga fölet. Brown vann gång på gång över Gemma. Brown var verkligen snabb. Han vann hela tiden över de andra fölen trots att han var mycket mindre en dem. Gemma la sig i gräset, och som vanligt la sig Brown bredvid henne. Gemma började tänka på Vallie. Hon skulle snart hämta den så skygga hästen i hagen. Vallie var verkligen omöjlig, men han hade blivit bättre. Han hade bott på gården i 5dagar nu och hade börjat vant sig lite mer vid människorna. Gemma ryktade honom länge varje dag, trots att han försökte komma undan och skulle bitas. Vallie verkade inte förstå varför han fick sån uppmärksamhet. Men han gillade inte människor det var något som var säkert. Vallie blev dessutom starkare och starkare, han hade fått livs lusten tillbaka i ögonen. Han var underbar att titta på, men han blev starkare inne i stallet vilket gjorde honom mer svår kontrollerad. Gemma som trott det skulle vara lätt att få rädda en häst, hon hade bara väntat sig kärlek tillbaka från hästen. Men där tog hon fel. Vallie visade henne inget annat en rädsla och hat. Gemma reste sig och började gå mot Vallies Hage. Hon satte på honom den skruttiga grimman. Hon skulle hinna gå med honom en liten sväng innan de skulle åka till hästshopen och köpa nya hästsaker. Vallie drog öronen bakåt, men följde med Gemma genom grinden.

  • - Kom nu pojken, varför ska du vara så sur? Gemma tittade med tårar i ögonen mot den envisa och sura hästen. Vallie hade stannat och vägrade röra på sig.

  • - Snälla Vallie! Gemma torkade bort en tår. I vanliga fall hade Gemma blivit arg på hästen. Men med Vallie var allt annorlunda. Blev hon arg på honom eller tog i skulle han bli räddare, gjorde hon inget alls skulle han få övertaget helt och hållet. Hon var tvungen att få Vallie att vilja gå framåt. Efter ett par misslyckade försök gav Gemma upp. Hon tänkte precis leda tillbaka honom till hagen när Jonas kom gående.

  • - Vill han inte? Jonas tittade mot Gemma med ett leende, men när han såg att flickan hade tårar i ögonen blev han alvarlig.

  • - Gemma, du ska inte vara ledsen, Vallie har gått igenom mycket nu på sista tiden. Du får ha tålamod, mycket tålamod. Gemma såg på Jonas och torkade tårarna. Vad var hon för barnunge som stod och grinade. Det hjälpte inte precis.

  • - Såja, det var mycket bättre! Jonas log. Nu ska vi se om vi kan få någon fart i det är åbäket. Att dra eller knuffa är uteslutet. Jag tror nog vi får locka med lite smaskigheter! Gemma nickade, att hon inte tänkt på det! Godis det var ju det självklara! Jonas tassade in i foderkammaren och hämtade lite äpplen. Han la det i en hink och gick ut igen.

  • - Sådär ja, det här ska nog göra susen Gem! Han gav henne en uppmuntrande nick. Gemma tog ett äpple hur hinken och satte framför mulen på Vallie. Vallie tänkte precis ta en tugga då Gemma drog äpplet en bit framåt. Vallie visste att han var tvungen att ta et stag framåt för att nå smaskigheten. Först låssades han som om han inte ville ha äpplet. Efter en stund gick han fram och tog det. Vallie var besegrad!

  • - Det gick ju lättare en vad jag trodde, sa Jonas. Nu kan du nog gå din lilla sväng! Men ni skulle åka snart så skynda dig nu!

  • - Tack så mycket för hjälpen Jonas! Gemma gav honom ett leende innan hon tog ett stadigt tag om grimmskaftet och ledde en nu mera lydig Vallie bort mot ängen. Gemma skrattade åt den busiga unghingsten. Vallie som inte hade vart på ängen förut gjorde bock språng och hoppade hit och dit. Gemma hade velat stanna kvar och se på när den unga hingsten lekte men hon visste att det var hög tid att hon ledde tillbaka Vallie.

  • - Kom nu pojken! Gemma tog ett bestämt tag i grimmskaftet och ledde bort den svarta hästen från ängen. Vallie var lydig hela vägen hem. Gemma kunde inte tro sina ögon när Vallie stod kvar och tittade efter Gemma när hon traskade iväg. Hon kände ett stygn utav lycka innan hon hoppade in i pickupen och hennes pappa körde iväg mot hästshopen. Ashley hade stannat hemma, men de övriga fyra i familjen åkte iväg. Efter endast tio minuter var de framme. Gemma tog Neos hand och de traskade in i affären. Melanie och Derek gick bort mot foder rummet, medan Gemma och Neo traskade bort mot grimmorna. Gemma skulle köpa en ny grimma till Vallie. Den han hade nu var trasig och ful. Även om hon inte hade mer en femhundra kronor, skulle hon ha råd med en grimma och kanske något fint litet åt Wonder också.

  • - Titta vilken snygg grimma! Neo pekade på en svart grimma med röda flammor på den. Jag slår vad om att den skulle sitta perfekt på Joe!

  • - Jodå Neo. Joe skulle säkert bli tuff i den. Gemma föreställde sig den lilla bruna ponnyn i grimman och skrattade tyst.

  • - Får jag köpa den Gem? Neo tittade upp på Gemma.

  • - Det är dina pengar Neo, tycker du Joe behöver en ny grimma så köp den du. Gemma klappade sin lillebror på huvudet och traskade iväg mot en grimma hon fått syn på. Grimman var i brunt mjukt läder. Den skulle passa Vallie perfekt. Gemma vågade nästan inte titta på prislappen. 435kr!

  • - Jippie! Kolla Neo! Gemma strålade mot sin lillebror. Den här skulle sitta perfekt på Vallie.

  • - Ja, den var verkligen fin! Men lite tråkig. Den har inga mönster. Neo tittade skeptiskt på henne. Gemma skrattade. Hon kunde inte förvänta sig att Neo som var så liten skulle ha samma syn på saken som hon själv. Hon plockade ned grimman och letade efter sina föräldrar. En halvtimme senare var Gemma ute i stallet och hjälpte till med att ta in hästarna. Gemma hade inte bara köpt den nya grimman till Vallie, utan och en egen hovkrats och en borste till honom. Borsten var mjuk och stor, den var brun och passade perfekt ihop med grimman. Till Wonder som redan hade allt hade hon köpt en ny mankam eftersom den gamla var trasig.

  • - God natt Vallie! Gemma kramade om den lilla hästen en sista gång innan hon gick till Wonder.

  • - Åh, älskade Wonder. Kan du inte säga åt Vallie att bli lite snäll? Han har blivit bättre men han litar inte på mig. Jag vet att det tar tid men jag vill inget hellre. Gemma kramade länge om den lugna hästen gav henne en puss på mulen och traskade sedan in i huset. Nästa morgon vaknade Gemma tidigt. Hon hade ställt klockan på sex. Alla var tvungna att jobba hela dagen i stallet eftersom följande dag skulle vara väldigt viktig. Det skulle nämligen bli en stora Kentucky Marknaden. Årets största hästmarknad. Det var nu dags för alla gårdens åringar att säljas. Gemma klädde sig snabbt och gick ner till köket. Hennes föräldrar och Neo var redan ute i stallet. Ashley skulle förmodligen sova några timmar till. Gemma åt en snabb frukost innan hon traskade ut till stallet. Hon hjälpte till att ta ut de sista hästarna innan hon började mocka. Neo som redan mockat sina två boxar kom fram till Gemma.

  • - Gemma, kan inte du följa med mig ut med Joe sen, när du mockat klart?

  • - Vi får se om mamma och pappa behöver hjälp med något. Men vi borde kunna ta ut honom en sväng. Jag kan ta med Vallie på en gång.

  • - Okej! Jag kan fråga dom medan du mockar färdigt! Neo hoppade ned från box kanten han stod på och sprang iväg mot bortre änden utav det stora stallet. Gemma mockade klart och hann precis tillbaka med kärran innan Neo kom in vandrandes med en liten ponny.

  • - Men Neo! Du vet att du inte får hämta Joe själv! Gemma tittade strängt på den lille pojken.

  • - Men han stod precis vid grinden så jag tog ut honom. Jag stängde noga efter mig!

  • - Vi säger inget till mamma och pappa bara. Gemma gav honom ett sista argt ögonkast. Och sa:

  • - Hämta hans rykt låda nu och börja borsta! Jag ska bara hämta Vallie. Jag kommer snart. Gemma vandrade ut ur stallet. Hon gick en omväg för att kolla hagen där Joe gick och Neo hade lyckats stängt grinden. Hon ropade på Vallie han brydde sig inte om henne utan stod kvar och betade. Vallie tyckte verkligen inte om henne. Gemma gick fram och plockade upp en morot. Vallie brydde sig fortfarande inte om henne. Gem bröt av den på mitten, och då lyfte Vallie på huvudet. Han tittade på henne en lång stund. Sedan gick han fram och tog emot moroten. Sedan lät han sig snällt ledas ut ur hagen. Vad hade tagit åt honom? Gemma var över lycklig. Den lilla hästen hade kommit fram till henne, även om han kommit för godiset kände sig Gemma lyckligare en någonsin. Hon ställde upp Vallie i gången mitt emot Joe och Neo. Hon hämtade Vallies nya borste och hans lilla hovkrats. Hon ryktade den svarta hårremmen tills den blänkte. Vallie var så vacker efter rykten.

  • - Wow! Derek visslade lågt och tittade på stolt mot sin dotter. Han ser ju ut som en riktig tävlings häst den där! Kanske han inte är så dum ändå. Vallie var verkligen vacker. Han hade lagt på sig både fett och muskler, han var fortfarande lite benig över ryggen men hela hästens hållning var så vacker att man knappt såg det. Vallie blänkte kolsvart och han såg så ståtlig ut. Han verkade njuta av uppmärksamheten för första gången. Kanske han äntligen förstått att människorna inte ville honom något illa. Det var varje fall vad Gemma hoppades på.

  • - Tack pappa. Gemma strålade mot honom.

  • - Nej, nu får ni nog raska på lite. Jag kan tänka mig att du vill ut en sväng med Wonder också. Och tänk på att du måste hjälpa till att göra i ordning åringarna! Eftersom det var hela nio åringar som skulle iväg följande dag visste Gemma vad som krävdes. Den enda utav åringarna som fick stanna vad Fridolina, Wanderers föl. De andra 1åringarna skulle iväg.

  • - Är du färdig Neo? Gemma tittade över mot sin bror.

  • - Jodå! Joe är färdig. Neo knäppte spännet under hakan och ledde ut Joe i solen. Gemma följde efter med Vallie. När Neo kommit upp gick de tysta sida vid sida. De sa inget alls under hela turen, både Gemma, Neo och hästarna tycktes njuta av den lilla rundan och ingen verkade vilja störa tystnaden. De skrittade hela tiden. Det var över trettio grader så hästarna skulle inte orka trava i den här hettan. När de kom tillbaka lät de hästarna svalka sig med hjälp av en sval dusch. Det kalla vattnet uppskattades verkligen och Vallie som hatade vatten verkade även han uppskatta det. När de var färdiga släppte de ut hästarna i hagen. Neo gick in i stallet medan Gemma gick förbi Three Brown nights Hage.

  • - Heeej gubben. Gemma såg det lilla fölet i ögonen. Hästen svarade med en pipig gnäggning. Gemma pussade fölet på mulen innan hon hämtade Wonder. Gemma ryktade hästen snabbt, hon struntade i sadeln. Snart satt hon uppe på den stora hästen och skrittade mot en av de lediga hagarna. Hon tänkte öva lite med Wonder på volterna. I hagen var det skugga och inte lika varm. När Wonder var uppvärmd fattade Gemma trav och styrde in henne på en volt. Wonder uppförde sig exemplariskt och Gemma valde att sluta redan efter en halv timme. När Wonder väl stod i hagen var det dags att hjälpa till att fixa i ordning åringarna. Gemma skulle få göra i ordning två utav åringarna. Gemma gick in i träningsstallet. Hennes pappa syntes inte till men hennes mamma stod och ryktade Brooklyn Sweet. Brooklyn Sweet var en utav åringarna, hon var efter Black night och Slewette och hade en underbar kolsvart färg.

  • - Vilka hästar ska jag göra i ordning mamma? Gemma tittade snabbt åt hennes mamma.

  • - Du skulle kunna göra i ordning Play Me och Holiday Sound. Flight Plan, Black Hero och Take Me är färdiga. Pappa och jag gör klart Orshie Friend och Peace också. Sedan får Ashley ta Little One. Melanie sa allt i ett andetag så Gemma hade lite svårt att uppfatta alla hästarnas namn.

  • - Okej, jag fixar det på en gång! Gemma tassade ut för att hämta Play Me i hagen. Det lilla stoet hade samma färg som sin far Joker, skimmel. Eftersom Play Me var efter Hope and Fahit skulle hon förmodligen kunna säljas ganska dyrt. När hon gick ner till hagen syntes inte hästarna till. Hagen var inte så stor så Gemma började undra vart de var. Hon klättrade in i hagen och gick igenom den. Inte en häst. Sedan såg hon en svans sticka ut bakom ett träd. Play Me gick med de andra åringarna alla utom Fridolina. Hon sprang fram och det hon såg skulle hon inte så snart glömma. Black Hero låg ned i en konstig ställning. Han högra bakben var blodigt och svullet. Gemma sprang fram och satte sig på knä bredvid hästen. Hästens ben var alldeles varmt. Han hade ett stort rött sår mitt på knät. Det fanns inget i hagen hästen kunnat skada sig på. Gemma visste en sak, hon behövde få tag på sin mamma och Black Hero måste undersökas av veterinär. Gemma bar alltid sin mobil i fickan om något sådant skulle hända, och nu när det gjorde det visste hon inte vad hon skulle göra. Skulle hon ringa sin mamma eller veterinären. Gemma började springa upp mot stallarna samtidigt som hon snappade upp mobilen och slog deras veterinärs nummer. Veterinären svarade inte och Gemma kunde bara hans hem nummer. När hon kom in i stallet kom tårarna ner för hennes kinder. Melanie tittade upp på sin dotter.

  • - Vad är det som har hänt Gemma? Och vart är Play Me? Frågade Melanie oroligt.

  • - Mamma, Black Hero ligger i hagen, hans ben är svullet och han har ett jätte stort sår på benet! Gemma tittade med tårar i ögonen på sin mamma. Melanie handlade snabbt. Gemma spring och säg till din pappa att titta till Black Hero! Jag ringer veterinären! Melanie sprang in på kontoret och ringde efter veterinären. Gemma stod som förstelnad, men sedan sprang hon över till avelsstallet och ropade på sin pappa. Hon fann Derek inne hos Inspired Rose. Han höll på att sadla det vackra stoet.

  • - Pappa! Du måste ner och kolla på Black Hero! Mamma ringer veterinären! Gemma sa allt så snabbt att hennes pappa inte hängde med.

  • - Lugna dig Gemma, jag hör inte ett ord. Sa Derek alvarligt. Gemma tog ett djup ande tag och började om;

  • - Black Hero är skadad, han har ett jätte stort blödande sår på bakbenet. Mamma ringer veterinären men du måste gå ner och kolla på honom! Under tiden Gemma uttalade orden blev Dereks ansiktsuttryck mycket alvarligt. Derek små sprang ut till den skadade hästen. Gemma stod kvar i stallet. Sedan släppte hon Inspired Rose i sin box och tog av henne sadeln. Hon gav hästen lite hö att äta på innan hon sprang in och sa till Neo och Ashley. Ashley tog inte saken så alvarligt. Hon trodde att Gemma bara överreagerade, men Neo tog henne verkligen alvarligt och ville se att Black Hero mådde bra. Medan Ashley satt och målade tånaglarna gick Gemma och Neo ut. De mötte Melanie på stallplanen.

  • - Ni får ta emot veterinären! Visa honom till hagen sedan. Melanie pratade snabbt och sprang sedan iväg mot hagen.

  • - Stackars Black Hero! Utbrast Neo, det skymtade en tår i Neos ögonvrå.

  • - Han blir nog bra Neo, men att han skadar sig dagen innan han ska säljas är inte bra. Han kommer få att stanna på gården längre. Gemma suckade. Hon visste att hennes föräldrar räknade med pengarna från Black Hero. Det kändes som en evighet innan Veterinärens bil kom in brummande på gårdsplanen. Bilden stannade och veterinären hoppade ut.

  • - Hej Gemma! Veterinären kom fram med ett leende på läpparna. Men när han såg barnens söndergråtna ansikten blev han alvarlig.

  • - Vart är hästen? Frågade han och klappade Neo på huvudet.

Han är i en Hage bakom stallet, Gemma började gå. Veterinären som hette Pier och var en god vän till familjen, lyfta upp Neo i famnen och följde efter Gemma. När de kom fram till hagen visade Gemma platsen där hon funnit Black Hero. Pier hukade sig och kände på hingstens ben.

Mvh Clara
Medarbetare på kanin och tonåringar.ifokus.
www.ingespjuta.webs.com

Keligast
0
#1

Du behöver nog inte ha 2trådar om denna berättelsen^^

Tina-A
0
#2

Tog bort den andra ^^ Ska läsa igenom den här imorgon tror jag :) Lite sent nu men jag är övertygad om att den är bra och att du bör fortsätta :P Men jag ska säga vad jag tycker imorgon!

.: Dance like there is no tomorrow :.

[Lyssna på någon av mina låtar -
”Jag är en liten bajskorv” på Spotify]

Muppen
0
#3

oj, vad lång, läser igenom nån dag då jag har lust och läsa :P

Clariiz
0
#4

Jag vet att det blev många inlägg (3 stycken) men det blev något fel på datan..

Haha skulle inte hller orka läsa den :P Men grejjen är att jga alltid får nya ideeer. Så hinner typ aldrig skriva klart .. :P

Mvh Clara
Medarbetare på kanin och tonåringar.ifokus.
www.ingespjuta.webs.com

twinnie
0
#5

Lite slarvigt här och där. Man skriver faktist inte SEJ MEJ och DEJ, utan SIG MIG och DIG :)

Clariiz
0
#6

haha jo jag vet :P Men eftersom jag inte vill att den ska vara så läsig utan mer pratig valde jag att göra så.. Du ska vet hur många gånger jag byt fram å tillbaka med det dära :P

Mvh Clara
Medarbetare på kanin och tonåringar.ifokus.
www.ingespjuta.webs.com

Clariiz
0
#7

*putt*

Mvh Clara
Medarbetare på kanin och tonåringar.ifokus.
www.ingespjuta.webs.com

Mysofi
0
#8

Jisses så lång den va!

Clariiz
0
#9

#8: och har inte ens kommit till hälften ännu :P xD

Mvh Clara
Medarbetare på kanin och tonåringar.ifokus.
www.ingespjuta.webs.com

Mysofi
0
#10

#9 omg! När jag bestämmer mig för att skriva "långt" så blir det bara ett halvt A4 typ xD

Clariiz
0
#11

#10; haha xD Vad skriver du då:

Det var en gång, den här gången var inte sandad men grusad.

SLUT

:P Den är inte så lång. Om man jämför.. Men böcker..

Mvh Clara
Medarbetare på kanin och tonåringar.ifokus.
www.ingespjuta.webs.com