Varför måste du kastrera henne om han redan är kastrerad? ^^
*nicke nyfiken*

#1 Eftersom de är så stor risk att de blir sjuka annars :o

Vad jag vet är det väl mest om man delar på dem och sedan sätter in den ena i den andres bur som de kan börja bråka p.g.a revir och så vidare, har dock inte stenkoll på det där! Har personligen aldrig haft problem med bråkande kaniner, men då har de flesta som suttit tillsammans vuxit upp tillsammans alternativt varit mor och dotter.

Och hej förresten Jennifer x'D

Ah okej :o mina klickade nämligen direkt och varit bra vänner, men hon var inte könsmogen när jag satte ihop dem och hört att de kan börja bråka när hanen är kastrerad men inte honan typ.. :o

Hm, kanske finns någon annan här som vet mer än jag gör. Jag tycker dock att det inte borde vara något problem att ha dem tillsammans om de nu är så pass bra kompisar redan! Du får hålla koll på dem helt enkelt. 🙂

Mina två är precis som dina. Klickade direkt! Aldrig bråk mer än vem som sticker ner huvudet i favoritskplen först. Honan kan ju ändra beteende när brunst kommer så är nog de folk menar så just då får du hålla extra koll på dem. Själv hade jag inga problem med det. :)

#6 okej vad härligt! :D mina kan också "bråka" lite om skålen så istället för skålar så sprider jag nu ut alla pellets i deras lekhörna, då springer de åt olika håll och letar istället, hehe! Men de bor i vardagsrummet så hålla koll är inte speciellt svårt hehe :3

#3 Hej Sara!

#2 Det erfarenheter jag har av kanin (inte jätte mycket, men skapligt) så kan en hona och kastrerad hane funka hur bra ihop som helst!
Har aldrig hört om en hona som blir sjuk för att den inte är kastrerad, själv tycker jag det är ett sistahandsval, då det är en så pass stor operation att kastrera en hona, speciellt med mindre djur är risken oftast större, om jag inte minns fel. (:

#8 Jo jag vet, skulle helst undvika att kastrera med tydligen vanligt med sjukdomar i livmodern om man inte kastrerar.. :o så vet inte vad man gör helst, kastrerar och riskerar att hon dör av narkos eller struntar i det och riskerar att hon dör av någon sjukdom :s känns som ett ganska jobbigt val!

#9 Sjukdomar går ju ofta att medicinera, är det en tumör går den operera bort, men jag skulle inte riskera det, av de honkaniner jag varit med om i mitt liv har ingen fått nån sjukdom, alla har dött av ålder. (:

Vi kastrerade vår hona på grund av risken för livmodercancer, men även för att hon när hon blev könsmogen blev hemsk på att morra, bita och vakta i perioden. Vi har dock en toppen duktig veterinär, med specialintresse för kaniner och på den kliniken söver dom kaniner med gas. Själva narkosen är alltid en risk, men med gasnarkos är inte risken större med narkos för honor, även om den blir längre. Det var tidigare då kaniner sövdes med injektion och var tvungen att få uppvakningsspruta som risken var stor med narkos. Däremot måste du ha en veterinär som är van att kastrera honkaniner. Det var dock jobbigt ett par dar efteråt då hon hade ont och vi fick stödmata var 4:e timme dygnet runt och ge smärtstillande. Nu efter kastreringen har hon återigen blivit sitt snälla goa jag, känns lugnare, mer harmonisk ( om man nu kan säga så om en kanin) och mycket mindre vaktig. För mig var det rätt beslut att kastrera henne. Till saken hör också att vi har en kastrerad hane som vi tänkt att hon ska bo i hop med men hon var så bitchig att vi inte har vågat ha dem i hop. Hon har jagat honom, envisats med att lukta honom i rumpan hela tiden, lagt upp sig, och blivit sur och ryckt hårtussar från honom (han gjorde väl inte sitt jobb, stackarn, kastrerad som han är). Nu har vi börjat om på nytt med att låta dom träffas och hon är inte alls lika "på" så vi hoppas det går bättre, det märks att de gillar varandras sällskap nu.. Våra var båda 8 månader när vi försökte sammanföra dem och hon var redan könsmogen. Du har ett klart bättre läge, med en yngre hona, och jag tror att det säkert kan gå bra även fortsättningsvis!

Jag tycker du ska ha det exakt som du har nu, om dem börjar bråka är det väl inget mer att du får sära på dem :) lycka till.

Vi har aldrig haft problem med bråk. Mina har varit ihop nu i tre år utan minsta bråk.

#9: Jättevanligt är det inte. Haft en kanin som hade tydliga tecken på livmoder cancer/problem så inte ens veterinären tyckte att det var lönt att kolla, hon fick somna in.. Då det kom blodklumpar ur henne.. Men vill man vara på säkra sidan så är det ju alltid bäst att kastrera. Så känner du att du vill undvika livmodercancer så kastrera. Är ändå bara du i slutänden som ska bestämma det. :)

#7: Det är jättebra att du ger dem aktivering istället för att dem skulle stå och bråka vid skålarna. :)

#9 Ca 60 % av alla honor drabbas av cancer i livmodern. Oftast upptäcks inte cancern förrän det är försent och i många fall upptäcks den inte förrän man obducerat kaninen.  Många kaniner dör alldeles för tidigt och många gamla kaniner som dör kanske hade kunnat leva ännu längre? Det vet man inte :)

Så det är en jättegod tanke att kastrera honan! Man slipper dessutom brunst osv.

Jag valde att kastrera min hona fast hon går med en kastrerad hane. Jag kastrerade för att förhindra ev sjukdomar. Samt att hon var lite väl på honom. Det gick hur bra som helst att kastrera och dem går bra ihop:)

Tack för alla svar! Har alltid haft i tanke att jag skulle kastrera henne, men ville vänta och se om det går och undvika ett tag. Hoppas på att hon inte ska bli "bitchig" eller vad man nu ska kalla det så man kanske kan vänta tills hon är nått år.

#9 Jo det är det jag läst, att 60% får cancer, man vill ju helst inte bara hoppas på att hon råkar va en av de andra 40%

Någon som vet hur stor risk det är att något går fel under kastrering? Tycker synd om min stackars hane som kommer få vara ensam om hon ska kastreras, :/

Mitt inlägg var menad till #10, taggade fel.. 

Som du säger man vill ju inte bara hoppas på att ens kanin är en av de 40 %. 

Nu för tiden är riskerna väldigt små för att något ska gå fel, speciellt om man går till en kaninkunnig veterinär.Risken att hon får cancer är så enormt mycket större än att något går snett vid kastreringen. 

 Men visst värker det lite i mammahjärtat - det är ju helt naturligt.

Jo kastrera honan är bra. Min hona brunstar väldigt ofta tyvärr och man blir galen på allt grävande i buren. Mina släktingar som även dem har hona med kastrerad hane och deras hona slickar hanen tills han blir pälslös pga alla hormoner.