Då jag tar kull är det för att jag planerar att behålla någon/några ungar. Mina kaniner saknar härstamningsbevis och stamtavla, är inne på tredje generationen på den ena och kommer kanske ta en kull efter honom om några år. Så det är alltså bara sällskapskaniner jag får fram. Jag ser även till så att det finns intresse för ungarna innan de föds, sedan letar jag upp nya ägare redan då de är små för att de nya ägarna ska kunna följa deras utveckling samt att jag ska få mig en bild av dem. Skulle jag inte bli av med alla så ser jag till så att det finns plats för dem hos mig.

Om jag skulle ta en kull vore det som en genomtänkt del i ett större avelsarbete med ett klart och tydligt mål. Föräldradjuren skulle vara valda med omsorg och inneha fler meriter än "söt och snäll"), just vilka meriter (hopp- eller utställning) som skulle värderas beror helt och hållet på avelsmålet.

Jag tar kull för att fortsätta mina avelsarbeten. 
Sedan har jag inte för avsikt att sälja ungar över huvud taget, utan säljer bara ifall någon inte håller måttet.

#3 Har du jättemånga burar? Tänk så blir det typ 10 ungar vid varje kull

#4 Det är nog snarare så att man som seriös uppfödare inte tar så många kullar som folk verkar tro.

Jag avlar för mitt mål inom utställningen och har två-tre kullar planerade till nästa år. Kommer spara dem som håller måttet för fortsatt Avel inom mitt projekt och sälja resterande. Parar inga kaniner jag inte ser potential i, då dem måste både vara trevliga individer och hålla måtten för vad jag vill ha i min Avel. Då jag är rätt kräsen med val av avelsdjur inom just utställning. I hoppningen avlar jag för att spara även där. Men har inte lika många kullar där. Just nu enbart en kull inplanerad som kommer tas till våren. Där hoppas jag kunna förstärka min honas egenskaper med hjälp av hanen jag valt. I den kullen kommer jag spara minst en unge.

#4 Förra året fick jag 11 ungar ur 2 kullar. 
Alla ungarna hade egna burar vid 8 veckors ålder och alla ungar som inte höll måttet såldes strax därpå. 
Hade jag inte fått sålt dem så hade jag behållit dem själv. 

Jag ser dock inte hur mitt burantal är relevant för diskussionen, men just nu bor det 16 kaniner här hemma, så det är ganska många burar oavsett. 
Sedan har jag alltid ett par burar tomma, ifall jag skulle behöva ta tillbaka en unge som inte kan bo kvar i nya hemmet eller ifall jag skulle behöva flytta på någon annan kanin. 
(För mig är det självklart att alltid ha många tomma burar) 

Jag tar vanligtvis 1-2 kullar per år.

(har inte läst tråden än)

När jag tar kullar (eftersom jag själv kan få en egen liten när som helst nu tar jag ingen kull just nu) så tar jag kull för bevarande av utrotningshotad ras och för kött/päls.

Att det blir så mycket sött att man nästan får hål i tänderna är bara ett plus 😃

edit: kan tillägga att för att kunna föra bevarandearbete så säljs ju kaniner, generna behöver ju spridas för att göra nytta. Jag är själv genbank och säljer helst till genbanker el framtida genbanker.

Jag avlar med syfte att behålla ungar i varje kull för utställning och vidare Avel. Säljer enbart överskottet.

Jag föder upp hoppkaniner och är mycket kräsen när det gäller vilka kaniner jag avlar på. Avlar givetvis för mitt eget syfte men säljer överskottet, kaninsverige är visserligen ganska mättad men jag upplever att väljer man rätt föräldrar så fler än jag tror på kullen är det inga större problem med att sälja, i alla fall inte om man lägger tid på att annonsera ordentligt. Och eftersom burplatser av någon anledning kom på tal, har 14 tomma fack just nu och 17 bebodda, så den biten är inga större bekymmer.

Jag tar kull för att spara avkomman och använda dem till vidare Avel och utställning. Tyvärr håller ju inte alla måttet och de går vidare till kelhem, men skulle alla ungar passa i min Avel så skulle alla bli kvar.

Jag tog en kull i våras för att jag tyckte det skulle vara mysigt och trevligt med små kaninbebisar :) En hona sparades och resten såldes.  I vår ska denna hona förhoppningsvis få bli mamma och då kommer jag spara en hona ur den kullen som ska få bebisar såsmåningom, osv osv.

Men jag avlar inte på utseende mer än att jag var glad över att hanen som fanns tillgänglig var kanonfin, maffig och hade superbra temperament.