Från mina erfarenheter:
Skulle säga att de får temperament och beteenden från båda föräldrarna i blodet, men sen så har ju såklart mamsen störst inflytande eftersom det är hon som fostrar dem.
En nervig hona ger ofta nerviga ungar och tvärtom, en trygg och social lär dem att ta allt med ro.

Mina hanar är väldigt o-haniga och o-skvättiga, och det verkar följa med deras söner i blodet då de alltid blivit precis likadana. Samma med tonårsbeteenden (både honorna och hanarna), är de fullständigt asjobbiga som tonåringar så har ofta ungarna blivit det också, så såna använder jag inte i Avel längre

För det mesta ärvs gott temperament, men även de snällaste kaniner kan ge någon unge som blir fullständigt ohanterlig/aggressiv. Arvet gör den stor del, men sen spelar även miljön in!