Att det aldrig kan gå bra någon gång.. :(

När jag skulle få min första kull sommaren -13 så fick mamman livmoderframfall och fick tas bort, ungarna fick en fostermamma och 2 av 3 klarade sig.. I höstas skulle jag ta en ny kull på en annan hona men hon kastade dom antagligen pga stress då hon gick ute och blev påhälsad av en räv som strök på andra sidan staketet (viltstängsel, så vilt brukar aldrig komma in på gården men dom går utanför staketet ibland). 

Och nu till våren hoppades jag verkligen att allt skulle gå vägen för en gångs skull, honan som kastade tidigare kullen fick nya ungar, men 6 dagar senare (idag) så hittade vi alla dödade och uppätna av råttor. :'(