Aggressiv Kanin
Hej!
För några månader sen skrev jag ett inlägg om att min kanin Dixie har visat upp ett oroande beteende, jag fick en hel del tips? om vad jag skulle göra för att min lilla kanin ska må bättre och känna sig mer trygg.
Det har nu gått lite över ett halvår och Dixies beteende har bara blivit värre. Jag har testat med allt, jag har gett henne eget utrymme, jag har låtit henne komma fram till mig, belönat henne med godis osv.
Det har inte funkat. Jag har även testat att ta upp henne i famnen (trots motstånd från henne) och kelat lite försiktigt med henne, då har hon faktiskt blivit lite lugnare och verkat tycka att det är ganska skönt men man märker att hon fortfarande känner sig väldigt stressad när man gör så. Som jag har skrivit i mitt tidigare inlägg så har jag henne utsläppt i lägenheten, dock rör hon bara sig i närheten av sin bur. Jag börjar även misstänka att hon är döv eftersom hon blir totalt vettskrämd om man kommer och går och hon inte ser det. Däremot om hon står vänd mot dörröppningen när man kommer så bryr hon sig inte.
De senaste två månaderna har hon börjat visa ett väldigt aggressivt beteende, hon gör grymtande ljud ifrån sig bara jag sätter mig utanför buren när hon är där inne. sträcker jag in handen och ska fixa med hennes mat eller vatten så går hon till attack. Hon gräver och gräver och varje morgon så har hon vält sin kisslåda. Allting i buren är väldigt rent så det kan omöjligt vara att hon tycker att det är orent.
När jag köpte henne så frågade uppfödaren om jag inte ville ta Dixies syster istället eller ev. köpa båda två. Men eftersom hennes syster är en teddy så tackade jag nej till det. Men nu i efterhand så funderar jag på om uppfödaren redan hade märkt ett märkligt beteende hos Dixie. Varför skulle hon annars försöka sälja systern till mig? Det var som att hon egentligen inte ville sälja Dixie och hon sa att systern skulle bli ett bättre sällskapsdjur eftersom att teddys är lugnare till sättet. Men jag vet inte…
Nu har jag börjat fundera på om jag ska köpa en till kanin trots allt så att Dixie får en kompis men det kanske är helt fel tänkt av mig?
Isåfall tänkte jag att jag köper en som är lite äldre och som redan är tam för då kanske Dixie tar efter den kaninens beteende lite grann. Så kan man ju göra med katter vet jag men det kanske inte alls är samma med kaniner? Vill absolut inte göra mig av med henne för jag har ju köpt henne för att jag absolut vill ha en kanin. Men att ha det såhär funkar ju inte. Jag är jätte tacksam för alla svar jag kan få.
Är hon lika ilsken utanför hennes revir som vid buren och där hon är mest när hon är lös? Låter annars som att hon har stort vaktbehov av just sitt revir.
Kastrering hade jag först och främst satsat på då en till kanin kan göra så att hon bara blir skyggare och tyr sig bara till nya kaniner och vilket kan leda till att du har två skygga kaniner. Har själv två jätte tama kaniner och nu när de fått börja bo tillsammans heltid så är de mest med varandra men eftersom ingen av dem har något "problem" så är ingen av de skygga.
När hon är utanför sin bur så springer hon för livet om man närmar sig, oftast så grymtar och knorrar hon då också. Om man lyckas komma nära så går hon till attack även då. Jag har funderat på kastrering men eftersom det här problemet har funnits sen dag 1 så är jag tveksam till att det kommer hjälpa?
Total OT jag vet, men denna kanin låter väldigt bekant. Man kan inte få se bild på henne?
Hälsningar Amanda och kaninerna
Min ena kanin är likadan, jag tänker kastrera henne och se om det blir bättre, för som hon är nu orkar jag inte ha henne.
/Evelina, sajtvärd på löpning, medarbetare på inredning och kaninhoppning
Jag tror kastrering kommer hjälpa men givetvis inget man kan veta till 100% men med din beskrivning så verkar hon inte aggressiv så att hon anfaller i onödan. Biter/hugger hon dig?
Ja, hon gör det om man kommer nära henne med händerna oavsett om hon är i buren eller ute, dock så är det lättare för henne att springa iväg om hon är utanför buren, då behöver hon aldrig gå till attack. Men om man lyckas ta upp henne trots allt så är hon väldigt lugn, stressad men lugn. då kan jag sätta handen precis framför henne. Ger man henne godis när man håller i henne så vill hon inte ha, hon vill inte ens lukta på det :/ När hon är i buren och man ger godis så rycker hon bara det ur näven och kastar det åt sidan… Hon verkar väldigt missnöjd med livet just nu 😕
Imorse när jag kom ut till henne så hade hon vält kisslådan, grävt bort all pellets där lådan brukar stå och så hade hon kissat på burgolvet…?
Jag rengjorde både buren och kisslådan igårkväll så jag fattar inte?
#8 Låter precis som min kanin. Hon möblerar om i buren varenda natt, trots att jag försöker ställa sakerna som hon "vill ha" dem. JAg tror som sagt stenhårt på kastrering av min kanin och blir hon inte bättre av det funderar jag faktiskt på avlivning, för jag står inte ut med en kanin som jag är livrädd för.
/Evelina, sajtvärd på löpning, medarbetare på inredning och kaninhoppning
Hade en hona som var sådär i tonårsperioden, men det gick över. Hade testat att kastrera om jag vore du, det låter precis som att hormonerna tar över. Annars så är kaninen nog rädd av sig och därför går till försvar eller vaktar sitt revir. Men även det kan försvinna vid kastrering så det skulle jag varmt vilja rekommendera.
Minns en Dixie här på iFokus, dvärgvädur tror jag, som också var aggressiv, men avlivades tillslut. Kanske är den du tänker på #3.
Jag hade också kastrerat. :)
Hälsningar Jossan
Kika gärna in på min blogg: http://www.kaninhopparen.blogg.se
Jag vet inte om jag har missat det men hur gammal var hon? För om hon är i "tonåren" så kanske det går över efter ett tag, eller att hon börjar lugna ner sig. Om du menar, som jag tror du har skrivit, att hon springer iväg när du kommer fram till henne så kan du prova att lägga dig på golvet så hon kan komma fram. Min kanin har blivit mycket bättre efter att jag provade det, för kaniner kan ju känna sig hotade om en mycket längre "varelse" kommer fram till de och min kanin, iallafall, blir inte lika rädd om man är i jämnhöjd.