Usch vilken obehaglig upplevelse. Har det hänt ofta?

Har du besökt en veterinär och kollat så han är helt frisk?

#1, att han ser spöken händer ibland. Men då fastnar han mest med blicken, stampar till någongång och går in i sitt hus. Men att han reagerar såhär har aldrig hänt innan.
Min granne är Veterinär så mina blir nog kollade mer än de flestas. Han är fullt frisk.

Hemskt var det. Har fortfarande lite hjärtklappning typ 😕

Det låter riktigt jobbigt, kan förstå att känslan hänger kvar sådär. Men jag undrar vad det kan bero på att bara en kanin reagerar sådär.

Han har inte epilepsi då?

Hade han hus/tunnlar att skydda sig i när han blir rädd?

#5, Ja. Men dem sprang han bara över.
Han hade 3 tunnlar, 2 hus, stora stockar osv att gömma sig bakom. De har de allihop.
Det bara slog slint för honom, stackarn.

Han är dock okej nu. Äter och dricker och är lugn. Har kännt igenom honom och hittar ingenting mysko.

Har du någon granne med katt eller hund? Eller fanns det större fåglar i närheten tex. skator?   
Kaniner har ju både bra hörsel och luktsinne så kan ju vara så att han märker av något djur en bit bort som du inte ser. 

Jag skulle nog bygga ett stort hus med en eller två sidor galler och tak så det är lättare att storma in i huset när han blir rädd men fortfarande så han kan kika ut.  

Har du tak över hagen? Hur bor han när han inte är i hagen och blir han skrämd där också?

Gud vad hemskt, har hänt mig en gång att jag fått höra ett dödsskrik, Verkeligen obehagligt och så står man där förstelnad och kan inte göra nåt.. ;( Mår han bättre nu?

Min dvärgvädurs hona gjorde så förut… Sedan kom vi på att hon var rädd för flygplan! :) Varje gång det flög förbi ett flygplan fick hon fnatt och sprang runt och runt i hagen och krockade med allt som stod i vägen. (Hon skrek dock inte.)

Om jag ska ta ett liknande exempel. Min dvv hane kunde få panikanfall om han var i sin bur inne eller utehage ute och jag skulle hämta han. Då sprang han allt vad han hade runt runt runt längst gallret. Det samma kunde hände om någon gick på vägen bredvid eller om en högljudd fågel flög förbi. 

Det som jag fick lära mig med han var att han är som en häst. När jag ska gå till han var jag tvungen att prata så att han hörde mig innan han såg att det var jag. Om jag pratade lugnt och gick långsamt så fick han inte dom hemska panik anfallen eller vad man ska kalla dom. 

Men ja det var han och jag vet inte riktigt om det hjälper men det har bara varit så med den dvv jag hade! En kille som ser hör bra och blir rädd lätt om han inte vet vad det är t ex (mig eller fåglar/kråka/Fiskmås mm)

Säker på att de t.ex inte var någon katt i närheten eller en ekorre eller vad som helst för rovdjur? Den kan ju bara ha känt doften av något annat djur och blivit rädd.

Han mår som sagt bra nu. Han var inne och gosade för en liten stund sen och beter sig som vanligt. Vet har även känt igenom honom. Jag pratar alltid och mycket med dem, just för att jag vet att de blir skrämda om man bara dyker upp sådär. Det blåste ganska mycket idag, och fönsterputtsaren var här och grejade, det är mina alternativa anledningar till att han blev så skrämd. För det är det enda som inte var "som vanligt". Läskigt iallafall. Inte roligt att se sina småskruttar så rädda.