Hilda var vår älskade lejon/angora blandning. Hon va den första honan som kom hit och det var först långt senare vi fick reda på att hon var vitscheck, inte brokad som vi tidigare trott. Hilda fick också ett tångbett som uppkom efter hennes 2a kull var född, vilket gjort att hon aldrig kunnat äta ordentligt efter det. Vi försökte åka och få hennes tänder klippta regelbundet, men utan större framgång. Då hon även var vitscheck, vilket förklarade varför hon var så mager och lös i magen, trots ändrad diet flera gånger och flera turer till veterinären: Paralytisk ileus. Efter nära 5 år av klippande av päls, tänder och veterinärbesök, behandlingar, m.m. orkade hon inte mer. Igår när vi tränat klart med de andra kaninerna gav vi Hilda sin favoritmat, persilja(som hon inte får äta annars p.g.a. sina magproblem) tog med henne till veterinären och lät henne somna in, då hon inte rört varken sin mat under dagen eller ens kom fram och hälsade när man kom fram till henne, vilket hon alltid gjort sedan hon kom hit som liten bebis. Gonatt älskade Hilda, nu behöver du aldrig mera lida igen :'( Vi alla älskar och saknar dig, du skänkte oss så mycket tid och glädje, trots att du hade det svårt gjorde du allt för att lysa upp våra dagar. 14 Augusti 2008 ~ 8 Augusti 2013