Vanligtvis ska man vänta minst en månad efter kastreringen innan du sätter ihop en hane och en hona för att vara säker på att alla spermier är döda, men eftersom honan också är kastrerad kanske det är tills hon är färdigläkt?

Sexuella drifter bör mer eller mindre försvinna, ja. Är han inte särskillt hanig nu så kommer förmodligen inte så mycket förändras. Vissa har ju en sexualdrift som är näst intill ångestframkallande, och de kan ju bli väldigt mycket lugnare efteråt.

Jag tycker att du ska försöka se till om han går ihop med andra kaniner, och kanske personkemin mellan de två du hade tänkt sätta ihop, först och främst. En kastrering kommer inte hjälpa mot en antisocial personlighet. Att vissa hanar flyger på varandra på grund av hormoner är ju sant, men det är skillnad på det och två kaniner på en okänd plats som ska flyga på varandra bara för att de ser en annan kanin. Mina okastrerade hanar går bättre ihop med andra kaniner än vad min kastrerade hane gör.

#1, Okej! Just pga den extrema sexuella driften som jag kastrerar honan, den stressar henne något enormt.

Jag känner ju människorna, så jag skulle kanske kunna få testa med honom nån vecka eller så, o se om de funkar ihop.

Min hane var tre när han kastrerades. Hans drifter är helt borta. Någon enstaka gång springer han efter och brummar åt sin kompis (kastrerad hona) men han försöker inte para sig med henne. Upplever det mer som en kärleksförklaring från honom än kåthet. Hon blir iaf inte irriterad utan verkar tycka om det. Jag har också hört att äldre hanar kan fortsätta med haniga beteenden efter kastrering men känner inte själv till något sånt fall. Kanske är de som är riktigt haniga från början?

Han var förresten fyra när han kastrerades. *Förvirrad*

#3 låter ju mysigt! :) Vore mysigt att få ta hem den lille och ge honom ett liv som är bättre för en liten nin. Har iaf fått dem att ta bort kalkstenen, och påminnt om att kaniner alltid ska ha hö…

Jag lät en av min hanar kastreras i somras och han var då strax över 2 år. Han var extremt "hanig", vilket gick mig på nerverna. Han skulle para sig hela tiden, gick ej att köra in handen i buren utan att få den parad. Sen skvätte han ner allt, de var kaninpiss överallt (man fick skydda sig med något för att inte bli nerskvätt när man gick förbi)! Han var helt hyper och sprang och sprang tills han slutligen la sig ner och hyperventilerade…sen om igen. Gick man förbi buren så sprang han som en galning… en äkta duracellkanin! Sen hade han lite hotande kroppshållning och han har även attackerat, jag litade inte på honom. Jag bestämde mig för att låta honom kastreras för bådas skull.

Hjälpte det med kastrering?

-Ja absolut! Det var det bästa beslutet jag tagit! Han har inte skvätt en droppe eller gjort något annat "hanigt". Samma sociala kanin men utan alla otrevligheter! Han är världens mysigaste kanin Hade det inte funkat vet jag inte vad jag hade gjort.

Dock har han ej någon kaninhona så vet ej hur han skulle reagera då…har planer på att ev skaffa en kastrerad hona till honom, blir intressant att se vad som händer då.

#5 Ja, det vore toppen om du kunde göra det :) Att du berättar om hur viktigt hö är osv betyder säkert också mycket för hans välbefinnande. Många vill nog gärna ta bra hand om sitt husdjur men vet helt enkelt inte vad en kanin behöver :(

#6, Har näästan samma sak med min hona, fast hon har inte visat några attackbeteenden. Det är jobbigt, speciellt eftersom att man känner kaninen bakom allt det där också, och man vet att allt det jobbiga bara är hormoner :S Kastrera hoppas jag kommer lugna ner min tös, och det vore underbart om jag kunde ge henne en kompis :)

#7, verkligen! Tror det också, storasysten lät inte som om de riktigt tagit reda på nått alls, men hon skulle föra med sig tipsen hem :)