Hur får jag kaninen tam?
Nu har vi haft Guava hemma hos oss i 4 dagar (han är 9 veckor) och allt har gått bra. När vi bestämde oss för att skaffa kanin så läste jag på en massa och har nog läst det mästa här på forumet också men nu när vi har haft Guava här ett par dagar så blir jag mer och mer osäker på hur jag ska få honom tam.
Han har en bur i gästrummet där jag också har min dator så jag är där inne rätt mycket. Till buren så har han en liten inhägnad att hoppa runt i. När vi fick hem honom så satt vi honom i buren med hö och vatten och lämnade honom ensam.
Dag två så öppnade vi buren så han fick tillgång till sin lilla Hage också. Vi satt tysta inne i rummet någon timme och sen fick han vara ensam igen.
Dag tre så hoppade han omkring i hagen och åt väldigt tveksamt lite ur min hand men så fort jag försökte röra honom så vände han sig och förvann in i buren. Idag samma sak, han åt lite ur min hand men när jag försökte klappa honom så gick han.
Hur ska man gå vidare när man försöker få sin kanin tam? Och när kan man börja röra vid honom och plocka upp honom?
Han är pigg och glad och skuttar omkring men så fort jag och min sambo kommer i närheten så blir han osäker och gömmer sig gärna. Tid och tålamod har jag gått om men jag vet bara inte hur jag ska gå vidare med att få honom tam 
Om ni har några bra lästips om detta så länka gärna det 
![[Wera]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Jag tycker att du har gjort fel från början… Jag har haft kaniner i 9 år och ALLTID klappat och myst med dom från dag ett när dom är ny. Visst vissa kan vara skygg eller stressad efter resan och de kan vara ensam under natten. Men därefter är det lika behandling som mot alla mina andra kaniner som redan är tama. Jag lyfter dom och tar ut dom i hagen som vanligt. Har som rutin att när dom kommer in från hagen in i buren är det mat som gäller - alla vill därför komma in från hagen och klättrar på gallret. De får oftast lite grönsaker eller annat när jag öppnar buren och därför kommer som alltid fram i buren även när de ska ut och borstas. Dvs de lär sig att när jag kommer är det något positivt. Kan ta min vuxna hane chippe som exempel. Köpte han för mer än ett år sedan som ett åring. Han var därför redan van vid hantering. Men han kom inte fram varje gång i buren och man fick jaga han ett varv i hagen innan han gick in. Men efter några månader kommer han jämt fram i buren och klänger lite - han får ju komma ut eller ännu bättre, kanske mat!! Och i hagen behöver man inte längre jaga han, för inne väntas det ju mat. Jag har aldrig suttit med han i hagen och låtit han komma fram till mig även om det kan funka bra med tålamod. Jag har sällan haft problem med skygghet. Min uppfattning är att de blir skyggare när de blir lämnad ensam första dagarna som din. Och när de har ett sovhus att gömma sig i. Men din låter mer osäker än skygg. Lyft kaninen i famnen och klia han i pannan eller något - då lär de sig att det är skönt att vara med matte. Mina kaniner lutar huvudet på gallret i öppningen och verkligen njuter av att bli klappad.
Vill ta ett till exempel. Min hona som idag är ett år. Köpte henne som unge och hon var blyg och osäker. Jag som hade andra kaniner också hade inte tiden att enbart sitta och bygga förtroendet med henne. Så jag lät henne känna på rutinerna och det var bara att borsta henne lite, ta ut och in samt ge mat. När hormonerna busade var hon riktigt dryg och otrevlig och tråkig att jobba med. Hon lät och grymta i protest vid lyftning och vid borstning. Satt och tryckte i ett hörn i hagen och ville INTE gå in. I buren gick det bättre. Idag kommer hon alltid fram i buren och tycker om att bli kliad i pannan och jag tycker om henne mer och mer. I hagen är det fortfarande inte lika lätt att ta in henne för hon kommer inte fram direkt (har tak hos henne och hagen är låg så kommer inte åt överallt som hos mina andra kaniner då hon hoppar över) men det går framåt och blir bättre för hon trycker inte längre i ett hörn. Förr sprattlades hon när man bar henne men idag kan jag vrida och vända på henne hur jag vill! och då har jag inte gjort något särskilt - hon har haft en kull och sedan dess blev hon gosigare. Sen har det handlat om daglig hantering med rutiner. Precis som man gör med hund och häst. Även om kaniner är små är de ju inte gosedjur. De vill ha rutiner och känna sig trygg.
#2. Så även om han är lite skygg nu så skulle jag egenltigen hantera honom så mycket som möjligt? Plocka upp honom, klappa honom osv?
Vill ju inte att han ska bli rädd för mig men samtidigt så blir han ju inte mindre rädd av att vara ensam det förstår jag.
#4 Ja precis, så att han vänjer sig vid det :)
Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.
#4 håller med, klappa honom mycket när du sitter i hagen, och inte behöver du vara tyst heller utan prata hellre med honom med snäll och vänlig röst så han lär sig att känna igen rösten.
#4 ja :) annars lär de sig vid att man är lugn och tyst och låter dom vara vid minsta osäkerhet. Och då blir dom lätt rädd vid andra situationer - som när en livlig katt springer förbi eller när du råkar tappa något så att det låter illa etc. Eftersom att de är vana vid den här "försiktigheten".
När jag får hem en kanin som är skygg så brukar jag sätta den i en mindre bur så den inte kan springa och gömma sig eller trycka i ett hörn där man inte kommer åt dom.
Jag håller på mycket med kaninen, håller i den flera ggr per dag och pratar med den.
Att ge kaninen tid och bara sitta och prata med den hjälper nog inte tror jag. även om vissa inte kommer hålla med mig.
men det har funkat på mina kaniner, och de är jätte tam och social nu.
Starta ny diskussion