Sålde ni tre honor o två hanar till dom? Synd att du inte kunde säga ifrån för så som du skriver låter det inte så bra.. gjort är gjort o ja vill inte att du ska få dåligt samvete men..ja…

Jag hade nog inte sålt alls till dessa personer.

Men hoppas de fick ett bra hem. Har du möjlighet att hälsa på dem?

#1 Jag kan ju säga att dem inte får honorna. Dem är leveransklara först om ca tre veckor. Jag har redan dåligt samvete allt hände inom en halvtimme och dem var svåra att förstå och dem förstod knappt oss. Sen skrek deras yngsta dotter nästan hela tiden.

#2 Nej jag borde inte gjort det. Men jag har så svårt att säga nej. Det liksom går knappt och sedan när man såg hur glad dottern var. Hade räckt med en kanin för hennes del. Är en bit att åka men jag tror inte att jag kan få dem att förstå vad jag vill.

Kommer dom tillbaka för att hämta honorna kan du förklara för som att du har gjort ett misstag och vill ha tillbaka freedom? Stå på dig det är du som har/hade ansvaret så klart du ska kunna säga ifrån om det inte känns rätt.

#4 Kan man ens göra så? Jag hade gärna försökt om dem förstått dottern fick stå och översätta för sin pappa hela tiden. Jag ska smsa mamma imorgon och se om hon kan prata med dem. Jag förstod inte så mycket. Det var mest mamma som pratade och förklarade. Får dem honorna gratis så åker han nog ned med honom direkt.

Tycker absolut du ska försöka få tillbaka Freedom ifall de känns helt fel. Förhoppningsvis förstår dom. Men isåfall är det ju svårt att förklara det först när dom kommer för att hämta dom andra honorna, då måste dom ju hem och hämta honom. Din mamma kanske skulle kunna ringa?

Men sen vet jag inte om jag hade sålt honor + hanar till dom när dom inte vet så mycket.. Man vet ju själv hur lätt de är att barn sätter ihop kaninerna för "skoj skull" och hux flux har dom kaninungar och vet inte ens vilken enda som är bak eller fram.. (nu överdrev jag lite, men känns lite så:P)

#6 Okej jag ska fråga mamma om hon kan ringa. Troligen vill hon inte det men säger jag att jag gråtit och inte kan prata om det hemma så kanske. Jag gråter liksom aldrig.

Jag tänkte att bara de tre honorna räckte men dottern fixade snabbt till sig alla. Den enda dem inte ville ha var Merry. Mamma sa att han kunde bitas. Effektivt för dem struntade helt i honom. Han är nämligen väldigt vacker och dem tittade väldigt förtjust på honom. Jo dottern ville gärna ha kaninungar. Dem hade redan en kanin hemma. Känns som om dem inte ens vet hur mycket tid det tar att ha sex kaniner.

Klart du ska be mamma hjälpa dig! Jag tycker det låter helt hemskt det hela, som om de inte har en aning om vad de gör, de som köpte.

Klart du ska försöka få tillbaka Freedom, o eventuellt de andra om du känner så. Erbjuda pengar tillbaka och så.

Hur tänkte de ha kaninerna? Det är många kaniner som behöver mkt space o könsåtskillnad.

Klart du ska tala allvar med din mamma om hur du känner och hur fel det blev och vad du egentligen hade tänkt och känt, fast inte vågat säga inför dem. Jag antar att du själv inte är så himla stor och det är för mycket begärt att du ska klara av att tala om det inför dem, och att du ska komma på att du har rätt att säga att du vill prata med mamma i enrum ett tag.

Kram på dig hoppas det ordnar sig..

Din mamma vet väl att du är blyg och har svårt att tala för dig så hon borde förstå.

But rabbit stew seems to be a common polish dish.. 

http://jagahost.proboards.com/index.cgi?board=food&action=display&thread=11638

#8 Fast 19år är ju inte så litet :)

Men jag vet själv hur det kan vara det där med att inte våga säga emot. Men ibland kan det vara nödvändigt. Men ta absolut ett snack med din mamma och så hoppas jag på att ni kan lösa detta! :)

Nej förlåt, jag såg det.. jag trodde ts var något yngre, men blyghet o försagdhet kan förväxlas med det. Kanske också det att mamman verkade sköta det hela fick mig också att tro det. Men ser nu att hon inte är så ung som jag trodde. Det är svårt att veta här. 

Men självklart ska hon försöka få tillbaka sin kanin eller kaniner.

Också självklart att hon ska förklara för mamman hur viktigt det är och hur fel det blev.

#8 Jag är 20år men har problem med mycket dåligt självförtroende. Den enda jag kan prata helt öppet med är min pojkvän. Jag ska se. Kan nog inte lyckas få tillbaka alla eller få dem att inte köpa. Hämta Freedom och sedan när dem ringer om några veckor helt enkelt inte svara i såna fall så får dem bara Knut. Dem hade inte tillräckligt med burar nu men på pappan lät det som om det inte var något problem alls. Dem blir nog inte mat iaf det tillåter nog inte dottern. Hon verkade väldigt intresserad men är man bara åtta år så ja.

#9 Jag smsar henne imorgon jag går alltid upp sist i familjen ofta när alla ha åkt. Sen vill jag inte börja gråta när hon är med. Min pojkvän har redan fått ett förtvivlat sms om att jag behöver hjälp. Tur att han inte vaknade han behöver sova. Han är liksom min stor trygghet. Så länge han är med är allt lugnt och frid och fröjd. Men jag vet att när han väl åker igen på söndag så kommer jag börja ångra alls igen. Freedom är min lilla bebis. Hur i hela friden kunde detta hända.

Nu ska jag försöka lägga mig och sova. Kommer nog inte funka men jag kan ju alltid försöka.

Jag sänder många kramar fast jag inte känner dig för jag känner med dig. Jag förstår att detta har hänt fastän du inte ville det.

Jag tycker du ska försöka få tillbaka dem eller i alla fall din Freedom. Dessutom så bry dig bara inte om att svara när de hör av sig. Eller säg att ni ändrat er. Ni har väl inte fått pengar för de andra? Dessutom, ifall du måste ha med dem att göra igen så be någon du litar på att vara med dig när du träffar dem och stödja dig att stå på dig, kanske kan du också be den personen att rycka in ifall du börjar ge med dig.

Stå på dig annars gör någon annan det.

Hoppas du har några som kan ställa upp, och att din mamma ställer upp på dig. Du får verkligen försöka förklara hur fel det blev och hur ledsen du blev. Och med tanke på hur de prutade och hur de ville köpa så många så tänker jag ändå att några kanske ska bli gryta, förlåt, men jag tycker du ska skynda dig om du vill ha din kanin tillbaka. Ju mer jag kollar fattar jag att det är något som är mkt vanligt i Polen.

http://www.google.se/search?ix=seb&q=gulasz%20z%20kr%C3%B3lika&bav=on.2,or.r_gc.r_pw.r_qf.,cf.osb&biw=1280&bih=841&um=1&ie=UTF-8&hl=sv&tbm=isch&source=og&sa=N&tab=wi&ei=91asT4jOAYjP-gb90JDoAw

Om man vill undvika detta ska man nog hålla ett högt pris.. så högt att det inte lönar sig. :(

jag mår dåligt för din skull.
Tycker verkligen att du ska ta tillbaka Freedom.
och min personliga åsikt är att du ska ta tillbaka hanarna oxå. Tror inte att en åtta åring kan ta hand om så många kaniner, och dessutom verkade okunnig?

Kramar till dig. Du vet vad som känns rätt, gå på magkänslan. De borde förstå :)

Att dom ville köpa alla dina kaniner och att dom inte ens fattade att man inte kan ha honor och hanar tillsammans verkar ju synnerligen konstigt, då ska man inte ha djur, tror inte att såna människor överhuvidtaget tar hand om sina djur. Försök få tillbaka dom, men har dom köpt dom så kan det ju vara svårt. Annars om dom vägrar kan du ju åka dit för att se hur dom har det och kolla så dom tar hand om kaninerna och hur dom bor om det är godkända mått på burar.

#14 Du kan ju inte dra alla utlänningar över en kam! Finns t.ex några som är aktiva medlemmar här som tar väl hand om sina kaniner.

#14 Ursäkta, dra tillbaka det du skrivit.

Jag är född i Sverige men har föräldrar som är invandrare och jag kan säga dig att jag sköter mina djur upperligt. Dra inte alla över en kam.

Och jag vet att det finns flera invandrare/utlänningar på kanin.ifokus som sköter sina djur kanon.

#14, #15 Ändrat inlägget, naturligtvis menar jag inte alla, men jag har sett flera exempel på sånt. Nu syftade jag ju mest på familjen som tog kaninerna, det är ett typiskt exempel på att man inte alls vet vad det innebär att ha kanin, förmodligen inte läst på nånting, knappt ens vet hur dom ska skötas, hur dom ska bo osv., barnen var små och kan knappast sköta detta själva och man undrar ju om föräldrarna tar sitt ansvar för skötseln. Det finns många infödda svenskar som är likadana och inte kan ta hand om djur, men i en del andra länder har man en helt annan syn på just smådjur och sätter inget värde på dom.

Jag fattar väl att alla här tar hand om och vårdar sina kaniner väl, det är absolut inte riktat till någon av er.

Jag säljer inte till sådana som dessa du beskrev eftersom jag vill ha en bra känsla av dem. Du borde ha sagt nej om du ville ha kvar Freedom. Dem hade fått finna sig i ett nej helt enkelt. Hade aldrig kunnat sälja min Bamse eller lilja även om det gett bra för dem! Och prutandet skulle du inte gått med på! Du skulle nog ha väntat på någon annan som ville ge det du ville ha! Men det är ditt beslut, men jag hade aldrig gjort det!

#14, #15 inte alla förstås men ofta har det med kultur och religion att göra tycker jag - ens tankesätt för i Sverige är man väldigt mån om djur och man växer upp med att lära sig att djur är ett stort ansvar medan man i ex Spanien där jag kommer ifrån växer upp med att lära sig att det är bara att få hundar hur som helst och har man inte tid kan de bara sitta ute i trädgården med tovor :P (det är varmt så de klarar det ungefär så tänker dom) och veterinärer är sällsynt bland smådjur. Men jag tycker inte att man ska ta åt sig bara för att man själv råkar ha utländsk bakgrund :) Sorry för OT

I detta fall handlade det tycker jag inte så mkt om landet, men om hur de betedde sig vid köpet. De ville ha många, de var inte så noga, och de bestämde på impuls att de ville ha flera än de från början tänkt, och de prutade som bara den om jag förstått TS rätt. Det gjorde mig misstänksam och när TS nämnde de var från Polen så kollade jag snabbt om det fanns några polska recept på kaningryta. Och japp, gjorde det. Iofs inget "fel" med det, vi har också sådana recept och olika kulturer har olika uppfattningar om vad som är mat. I Kina äts hund t.ex. något vi normalt tycker är äckligt. Däremot finns det folk som tycker att det är ohygieniskt och äckligt att äta kräftor.

Det jag menar är att intrycket var att det kanske går åt en del kaniner i det hemmet. Tråkigt att säga, men med tanke på att TS var ledsen och ångrade sig så tyckte jag ändå att man kanske borde nämna den aspketen/möjligheten, även om den är obehaglig.

Det finns människor över hela världen som behandlar djur väl. Sedan finns det människor som är djurplågare. Det har inget med vart ifrån man kommer att göra. Däremot kanske inte alla är helt hippa med (insatta i) svensk djurskyddslag, eller kanske kommer från länder eller trakter där det är helt normalt att köpa levande djur på marknad och ta hem och slakta. Det är inget konstigt. I detta fallet handlar det mer om att TS kanske ville rädda sina kaniner från något sådant och att jag därför tyckte det kanske vore smart att agera rätt snabbt.

Jag kan acceptera att folk äter kaniner, men jag skulle inte vilja att de köpte min gosekanin och gjorde gryta.

#20 håller med dig. Kollar alltid upp vilka dem är och vad dem ska göra med kaniner. Oftast är det till kel och så, men fel känsla och jag vägrar sälja. Därför tycker jag TS borde söka upp dem och kolla kaninerna eftersom som du sa, vissa köper för att ha i gryta. Och deras okunnighet att honor och hanar inte kan gå i´samma bur och desutom ska hanarna vara i vars en bur med. Och saknar du Freedom så kan du be om att få tillbaka honom och ge pengarna tillbaka tycker jag. Om man anser efter att man inte vill sälja kan köpet gå tillbaka ibland. Eftersom dem prutade med tycker jag inte dem vore så super seriösa eftersom en riktig köpare hade inte prutat nämligen om priset inte vore hiskeligt högt!

Du kan ju ringa och fråga om du kan få tillbaks Freedom. Tyvärr så finns det inte så mycket att göra om de inte vill sälja tillbaks honom, sålt är sålt. Kaniner jämnställs med vilken vara som helst i det fallet.

Det är ju lite sent att säga nu att du inte borde ha sålt till dem, men det känns som att precis allt talade emot en försäljning i det där fallet faktiskt…

Sålt är nog sålt tyvärr, tror jag i alla fall. Däremot kan man trots det ta kontakt och tala om att man ångrar sig och att det egentligen inte alls var meningen att sälja Freedom. Och kanske erbjuda lite kompensation i pengar?

Du det var inga små ninisar heller. Hollis och frassar är väl båda medelstora eller? (Jag tänker på grytan) Jag kollade en gammal tråd, de var så himla fina.

Sedan tycker jag din mamma är lite skurk i dramat och att du borde pressa henne lite (på ett bra sätt så klart), hon borde ju ha känt till dina känslor för Freedom och att du inte planerat att sälja och dessutom känner hon ju Dig och din blyghet. Hoppas du kan få tillbaka. Du får väl ringa familjen och gråta i värsta fall och erbjuda lite mer pengar. Det kan funka.

#23 Frassar är jättekanin, hollis är "små raser".

Ok, hade fått för mig fel.

stakars dig!!!

hoppas det löser sig!

Sälj för guds skull inte honorna till dom. Det är alldeles för lätt för barnen o sätta in dom till hanarna. Så om inte kan stå på dej, säg till din mamma att hon får sköta det.

Tycker att du borde ha pratat mer. Om han hade prutat hade jag verkligen inte sålt dem!

Ring och säg att du ångrade dig. :)

#28 håller med dig!

#28 vill man verkligen ha en kanin så spelar priset ingenroll

#30 Tycker exakt likadant.

Jag har precis smsat mamma och bett henne ringa. Klarar inte av att prata om det utan att gråta. Jag smsade honom för en timme sedan och frågade hur det gick med dem. Detta var svaret "Ok, super bra". Jag blir förvånad om han ens tittat på kaninerna. Är dottern som bestämmer. Nej honorna blir kvar även om jag får hem Freedom. När dem ringer om några veckor ska jag helt enkelt inte svara.

Dem blir nog inte mat tror jag iaf inte. Dottern var så inne i det och dem hade redan en kanin hemma. Men sex kaniner för en åtta åring är på tok för mycket.

Det är så förbaskat jobbigt att vara så blyg och aldrig riktigt kunna säga vad jag tycker och tänker. Det är så inpräntat i mig att alltid göra som andra säger.

Men du måste lära dig för din egen skull! Se detta som träning! Om inte din mamma kan/vill ringa kan du inte fråga någon kompis (om nu pojkvännen inte finns på plats?)

Klart du ska ringa och säga att du ångrat dig. Klart du ska be dem få honom tillbaka, eller be någon annan ringa åt dig ifall du verkligen inte klarar det. Men då måste den personen få säga till de nya ägarna hur ledsen du är och att din mamma gjorde så fast du inte ville det.

Men se till att få tillbaka Freedom, innan ni talar om att de inte får honorna. Erbjud er att komma och hämta honom, då kanske ni kan få ta er en titt på läget för de andra. Säg att du inte fick chans att säga hej då.. Fattar att det är svårt när de inte är så bra på svenska.. men förmodligen förstår de ändå en hel del om man säger flera gånger.

Det här är ett läge att storgråta och visa hur du känner om det skulle råka komma naturligt.

Du måste lära om.. det finns alls ingen anledning att göra som alla andra säger, det kan sluta riktigt illa. Ta hand om dig.

#33 Som du själv skrev kan dem inte så bra svenska. Mamma fick prata med dem i fem minuter innan dem förstod att vi undrade om dem skulle äta upp dem. Via telefonen hörde jag bara några få ord. Tre och kanin var det vad jag fick fram. Min pojkvän kör mig nog. Nej då jag ringer eller smsar samma vecka som ungarna är leveransklara och säger att dem inte får dem eller använder någon nödlögn.

Hoppas mamma svarar snart. Jag storgråter ändå inte oavsett var det är. Jag är för gammal för att gråta för att få min vilja igenom.

Nej då.. det blir man aldrig för gammal för hehe. Trust me. Dessutom är det här inte frågan om godis i mataffären. Det här är freedom.

Bra att din pojkvän kör dig! Vet du var de finns?

NÖDLÖGNER är HELT OK! För det vore ändå för svårt att förklara för dem.

Fight. Right on!

För dem är det bara kaniner.. för dig är det en person!

De kan ju köpa några andra kaniner finns massor.

El så kan du ljuga ordentligt och säga att du kan höra av dig ifall freedom får någon avkomma.

I detta fall tycker jag allt är tillåtet. Kidnappning med hehe. *skoj*

#35 Jag vet i vilken stad dem finns men inte mer. Hade ändå tänkt säga till dem när dem skulle hämta honorna att mamman hade dött eller något sånt.

Haha Freedom har redan tre avkommor här hemma hos mig. Dem vet att jag ska flytta är ju det.

Jag skulle gärna åka och kidnappa honom om jag bara visste mer var dem bodde. Tror nog att staden är lite väl stor för att åka omkring och titta in i varenda trädgård som finns. Himla tur att min pojkvän är med på det eller ja det verkar så. Även om han inte gillar Freedom så mycket så vet han att jag typ aldrig gråter så när jag gör det så är det riktigt illa.

Just att pruta på levande varelser känn för mig som helt oacceptabelt, man kan ju ibland ge lite rabatt om nån köper två men då ska det ju komma från mig som säljare. Skulle aldrig gå med på att nån försökte pruta på ett djur. Men hoppas det går bra med allt och sälj inga fler till dom.

Jag tycker TS borde kontakta dem och säga att hon vill att köpet går tillbaka. Dra en lögn om att kaninen hade varit hos veterinär och har en sjukdom eller något så köpet kommer gå tillbaka. Lite lågt men vad gör man inte?

Du kanske märkte att de knaprat på en kvicksilvertermometer som råkat ligga obevakad och därför vill ta tillbaka. (hehe.. ingen vill äta kvicksilverförgiftade djur..) nä, kanske inte är någon bra idé att bli så drastisk i ljugandet. Bara säg du vill ha tillbaka och i värsta fall erbjud så mkt pengar att det är orimligt för dem att säga nej.. eller ljug vad fan som helst.

Hm.. de betedde sig lågt.. så då kan man faktiskt få sänka sig till den nivån.

#37 Jo när mamma pratade i telefon så pratade dem ju om enbart tre kaniner och då kunde dem få alla tre för 350kr och det var 100kr billigare. Men sen när dem kom hit och ville ha alla fem. Mamma sa 550 men han fick ner det till 500kr.

#38 Japp det är väldigt lågt. Ska be mamma. Vet inte varför hon inte svarar.

Gör det som krävs om du vill ha tillbaka din gosing! Det hade jag gjort!!

#34; Man är aldrig för gammal för att gråta percis som #35 säger. Och speciellt inte om de handlar om en levande varelse. 
Själv ser jag alla mina kaniner som familjemedlemmar och gillar vissa lite mer än de andra. Så förstår din känsla i det hela.

Får hoppas att du får tillbaka din Freedom!

Jag skulle inte ha sålt till dem om dem frågar såna frågor, lite får man väl ändå ta reda på innan man skaffar kanin.

Kör hårt.. mamsen kanske inte svarar för att hon anar vad det gäller?

"terra" du mamsen tills hon svarar.. el be pojkvännen el annan bra person

Dottern var gladast över Freedom tyvärr. Får hoppas att han är rädd för henne eller något sånt. Kanske gillar hon Knut bättre nu. Freedom gillar ju inte att bli upplyft alltid.

#43 Dem hade redan en kanin och haft två en hade tyvärr blivit tagen av en katt. Iaf vad det vad dem sa.

#44 Har nog tyvärr ingen annan bra person. Farmor är det ingen ide att fråga och min pojkvän har redan gjort så mycket för mig. Resten i släkten ser inte kaniner som något att bry sig om. Min morbror tyckte jag skulle sälja alla när jag skaffat pojkvän. Fnys säger jag bara.

OK.. telefonterror mot mamsen alltsåå

Oj, förstår känslan, hoppas verkligen att allt ska ordna sig <3

Mamma svarade nyss "Ok! Jag jobbar". Tror hon är hemma om ca tio minuter eller så var det 40. Kommer inte ihåg.

#47 Tack hoppas jag med.

Håller tummarna för dig!

Hoppas allt löser sig!

Dra en lögn om att han är allvarligt sjuk och att han måste till just din veterinär för vidare behandling.
ev erbjud dom en annan kanin eller säg att du betalar tillbaka summan och kanske något till? ex om han köpte honom för 300 kanske han får 400kr för honom? jag hade lätt betalat mer för att få tillbaka "min kanin".

#51 Mamma ska ringa imorgon. Hon orkar inte prata med honom ikväll för han är så svår att förstå. Dessutom har vi ja jag kan inte förklara men det har hänt en olycka inom familjen tyvärr så vi är lite upptagna för tillfället. Om jag inte svarar senare ikväll så hör ni av mig på söndag.

Jag tycker att du inte borde ljuga utan berätta sanningen.

#52 vad tråkigt :( förstår absolut om du inte orkar vara inne här 24/7.
styrke kramar..!! @-<----

Nämen oj.. vad jobbigt.

Klart du inte har tid och hänga här.

#53 Då kommer jag säkerligen få två tusen frågor och ja. Brukar bli så när såna tillfällen kommer upp att jag förlorar. Jämt vinner den andra personen. Därför gör jag vad jag kan för att inte hamna där. Även om dem hade behövt höra det.

#54, 55 Tack. Jag brukar vara inne här ofta och nu kan jag vara det igen. Iaf hyfsat ofta.

Mamma har inte ringt än. Hon förstår inte riktigt och pappa är sur. Dem förstår inte mina känslor. Jag tar det hela väldigt lugnt klart jag saknar honom men jag är lugn nu.

Så dumt att de inte förstår. Men människor som inte har såna känslor för djur, de förstår sällan. Däremot tycker jag inte du ska ge upp om du fortfarande vill ha tillbaka honom. Jag tror ändå att man kanske kan förklara för den där familjen, eller göra ett byte..eller ge pengar.

Be pojkvännen om föräldrarna är svåra. Han hjälper dig säkert gärna och tycker nog inte att du är till besvär. Får man hoppas i alla fall.

Man lär väl få höra hur det går här så småning om.

Lycka till.

#57 Mamma pratade med farmor om det så ja det är kört. Jag har försökt i iaf femton år att förklara och vissa men ja det funkar liksom inte. Dem har inte ens så mycket känslor för varken hunden eller katterna. Pappa hade hellre avlivat katten än amputerat hennes svans. Man avlivar inte en katt för att den har problem med svansen.

Kan inte be min pojkvän om något sånt. Han har hjälp mig så mycket ändå. Han gör mer för mig än han borde göra.

Jag vet inte.. men när man är kär är det liksom det man gör.. Men du vet bäst själv, fast det låter som du tror att du är till mer besvär än du är. 

Annars återstår bara att ta blygheten vid hornen och göra det själv.^^

Vill du verkligen ha tillbaka kaninen, så får du nog ringa själv, du kan nog inte kräva att din mamma ska göra dina ärenden. Visst kan man ångra saker man gjort, men då får man ju stå sitt kast eller försöka rätta till det.

#59 Jo jag vet jag tror jämt att jag är till besvär. Han skämmer bort mig med allt så jag vill inte be honom om något mer när han redan ger mig så mycket.

#60 Jag hade gärna ringt men när jag gjorde det i onsdags så förstod jag ingenting. Hörde ordet tre och kanin. Jag får nog helt enkelt så för mitt kast som du säger och hoppas att dem har det bra. Dem ska iaf inte få honorna.

#61
Kan du inte försöka prata engelska med dom då? De borde dom väl kunna.

Eller skicka ett sms?

#62 Bra fråga. Har hört någonstans att dem inte lär sig engelska i Polen. Mitt ex kände några därifrån som sen var här i byggde och dem kunde varken svenska eller engelska.

#63 Jag ska prova att skicka sms imorgon. Vet inte hur mycket dem förstår när man skriver.

Viccan91; jag är ledsen, men jag anser att det är otroligt lågt av dig att försöka lägga över dina egna ångrade beslut på andra!

Självfallet kan du aldrig kräva att få tillbaka en kanin som du har sålt, då hänger allt på extremt vänliga och förstående människor. (Att försöka förklara för en 3-åring att den nya älsklingen försvinner är allt annat än lätt.)

Om ni har kommit överrens om en försäljning av de andra kaninerna och leverans om 3 veckor så är även detta avtal bindande och du är skyldig att överlämna kaninerna på avtalad dag.

Jag är ledsen, men du får se detta som en erfarenhet och lära sig att tänka efter före och inte göra saker eller teckna avtal som du ej kan stå för.

Vill även tillägga att det är enligt mig är sjukt fördomsfullt att fråga om djuren skall ätas eller ej endast baserat på att de som köper har utländskbakgrund. (En helt annan sak om detta är en konsekvent fråga vid samtliga försäljningar.)

Hmm… hon har inte krävt någonting.. hon tänkte be om det o ev ge mer pengar tillbaka än de gav.

Nej hon måste inte alls, men hon bör ringa o upplysa om att hon inte tänker sälja honorna.

Hon har inte tecknat avtal.

Det handlade inte om utländsk bakgrund utan främst om hur de betedde sig vid köpet. Sedan var det jag som googlade polska kaningrytor.. det är mer typ att ta reda på fakta. Det handlar ej om fördommar. Vi vet ej hur det var med den saken, men man kan ju undra så som de massköpte och inte verkade veta något om kaniner.

Viccan91, jag tycker du ska prata med din pojkvän o be om hjälp. Han blir nog bara glad. Han vet väl vad Freedom betyder för dig. Jag tycker också att du inte ska låta dig störas av den här sista kommentaren, som är ganska så aggressiv.

minaninar; muntliga avtal är giltiga i samma utstäckning som skriftliga, det finns inga formkrav vid kaninförsäljning, avtalet är med andra ord giltigt och bindande.

Sedan att vi i Sverige föder upp kaniner för mat är av mindre intresse eller hur tänker du kring det?

#65 Jag tänker absolut INTE lämna bort mina älskade honor också om det inte känns rätt och behöva gå igenom allt detta en gång till. Mamman Rachel betyder nästan lika mycket för mig som Freedom gjorde. Jag hade oavsatt frågat vad dem skulle ha kaninerna till. Men det lät ganska skumt när han bara frågade om ålder och pengar. Inget om dem var snälla eller något sånt som man brukar göra när barn ska ha djuren.

#66 Jag kan fråga honom imorgon. Tror dock inte att han gör något åt det. Jag har inte frågat eftersom han har precis avlivat sin katt och jag vill inte lägga mer på honom.

Viccan92; enligt avtalslagen är du tvungen att fullfölja avtalet och du kommer utan tvekan förlora om det skulle gå till rättsprocess.

Kaniner brukar enligt mig anpassa sig efter ägare och hantering, men visst hade jag givetvis ställt de frågorna.

Jag har inga problem med att folk äter kanin vare sig här eller där - eller jo lite, sedan jag skaffa kanin för jag tittar på honom o aldrig skulle vilja se honom i en gryta - men jag är köttätare

Däremot är det kanske så att man inte vill att ens gosekaniner ska sluta på det sättet.

Låt oss säga att säljaren har börjat tvivla på att kaninen kommer skötas bra, eller kommer att användas som är tänkt - sällskapskanin - så har hon all rätt att neka.

Det är också så att vår djurlagstiftning är ganska omfattande jämfört med i många andra länder - det är delvis en lyx vi kan kosta på oss - men det är en realitet, och jag tycker man kan ta med det i bilden, vilket inte betyder att alla polacker är blodtörstiga kaninätare för den sakens skull. Men deras uppträdande var allt annat än vad en kaninvän skule kunna önska sig. Sedan kan man tycka att TS borde satt ner foten och avstyrt köpet, men nu blev det inte så. Ingen kan förbjuda att ringa o be o dessutom erbjuda pengar. Så förstår inte problemet. Hon har ju själv alls talat om att kräva något.

Eh?? Vem *** driver rättsprocess om kaniner? Det kryllar ju av kaninannonser på blocket o skulle tro att åtminstone 50% av dem inte är så nogräknade över var kaninen hamnar. Hon behvöer inte alls sälja.

Vill bara säga att jag har inget emot kaniner som mat. Min pappa har till och med pratat om att föda upp kaniner till just mat om han haft tid. Men som #70 säger så vill jag inte att iaf dem vuxna ska bli uppättna. Ungarna är en annan sak. Men det ska gå rätt till. Jag vill i såna fall veta exakt hur det går till så dem inte lider eller är rädda. Dock föredrar jag ju att dem blir till sällskap.

minaninar; du får gärna belägga dina påståenden med fakta, här du något lagstöd till det du skriver?

Jag äter inte kött, men skulle jag äta kött skulle jag inte kunna göra skillnad på djur och djur. Det är dock ett individuellt val.

Ja, men att anta att vissa grupper i samhället skulle efterleva lagarna i Sverige i mindre utsträckning än andra är enligt mig fördomsfullt, skulle du då även misstänka samma sak om det var en man som var spekulant? (Det är män som är mest överrepresenterade i svensk brottsstatistik.)

Självfallet får TS be om att få återköpa kaninen, jag anser dock inte att hon har någon rätt till detta utan borde tänkt på detta från början, däremot är det vänliga köpare och barnen inte hunnit fästa sig vid kaninen så kan ju TS ha tur…

#72 Jag hänger inte med på det i tredje stycken alls.

När jag skrev det där uppe var jag mycket upprörd och hoppades på att få lite tröst eller något sånt. Jag hade ingen att prata med eller något. Sen när dem sa att jag ev kunde fråga att få tillbaka honom så fick jag ju lite hopp. Inget jag tänkt på från början.

Om en svensk hade kommit in på samma sätt o agerat som de gjorde, med prutning i flera omgångar, o genom att på ställe bestämma sig för att köpa ett helt gäng kaniner så skulle jag bli misstänksam. Jag skulle tänka ormmat i första hand, sedan något diffust kanske mat, el päls eller nåt.

I detta fallet var det några från Polen, och i Polen verkar det finnas en ganska så minnesvärd kaningryta som finns gott om recept och nostalgiska kommentarer om på nätet. Det betyder inte att människor från Polen är onda eller att jag ser ner på dem pga det.

Men om du läser lite nogrannt så var det ju så att de inte talade ett ord svenska och då kan man också tänka sig att de kanske inte är så insatta i alla förhållanden i Sverige, inkl djurrätt. Det är ganska realistiskt o inte fördomsfullt alls.

Men nu har jag diskuterat klart den saken.

Viccan92; att du är ledsen kan jag absolut förstå och det beklagar jag verkligen. Däremot känns det som du vill lägga över vad som hände på köparna och anser att det är deras fel att det blev som det blev, det anser jag är fel. Det är din skyldighet att säga nej om du inte är överens om det avtal ni kommer fram till och det ni diskuterar.

Tredje stycket i inlägg nr 72 är riktat till minaninar som skriver om svensk lagstiftning.

minaninar; att pruta i en förhandling är inget konstigt? Varför skulle jag vilja betala mer än jag måste för något? (Enda undantaget är välgörenhet.) Hade det stått i annonsen att priset ej är förhandlingsbart och denne trots detta gör upprepade försök efter att ha fått flera nej så skulle det kanske upplevas som märkligt…

Självfallet kan du laga kanin i Polen, så även i England, Sverige och många andra länder. Jag hade grannar tidigare som födde upp kaniner för kombinerat mat och sällskapssyfte…

Ja, men de kan ha fått ta del av lagstiftning på annat språk, eller helt enkelt har sunt förnuft. Majoriteten av Sveriges djurägare har ej läst Sveriges lagar och regler kring djurhållning, detta innebär inte per automatik att de bryter mot reglerna.

#75 Jag har absolut inte sagt att köparna gör fel jag vet mycket väl att det är jag som gjort felet. Jag är för svag och när det går så fruktansvärt fort så stänger min hjärna av och det blir lätt fel. Därför ser jag alltid till att ha så mycket tid som möjligt på mig om något skulle bli fel. Men detta kunde jag inte göra något åt och då blev det helt fel. Nu hoppas jag bara att om det inte är så att jag får köpa tillbaka honom. Är inte säkert att jag ens frågar så blir det så. Dock vill jag inte sälja honorna till dem. Du måste väl själv tycka att en 8årig tjej ska ta hand om sex kaniner när ingen av föräldrar är alls intresserade.

Viccan92; det är tråkigt att det är så, men ett tips? är då att direkt klargöra att vi gör inte en affär idag, utan jag måste få tid att tänka igenom detta efter vårt möte…

DU har tecknat ett avtal, ja, jag anser att du skall överlämna honorna till dem när du och din mamma accepterat avtalsvillkoren. Det handlar om god affärssed (vilket vid överträdelse kan leda till rättsprocess). Det är utan tvekan du som gör fel (och dessutom bryter mot lagen) om du ej fullföljer avtalet och försäljning. Grunderna för detta finner du i avtalslagen 1§.

En åttaårig tjej kan vara väldigt mogen och ansvarstagande eller mindre mogen och ansvarstagande… Det handlar om individer helt enkelt. När jag var liten och hade kaniner så fick jag utan tvekan sköta dem i stort sett själv när jag var 8 år, jag hade en kompis som skötte sin häst helt själv vid samma ålder (där var jag dock bortskämd och hade fullservice)… Sedan tror jag att barn idag är något mer mogna gällande faktasökande och att använda internet som informationsbank mot vad jag var när jag vår åtta år på 90-talet, då vi fortfarande hade modemuppkoppling som standard…

Utöver det ovan så vet du inte om pappan (eller mamman, äldre syskon) är involverade i kaninernas väl och skötsel… Sedan anser jag att du skall vara glad att de frågade om placering, hade de inte brytt sig så hade de inte frågat.

#77 Har du inte läst hela tråden, dom hade ingen kunskap alls om kaniner, dom vill först ha 6 kaniner, bara där börjar man ju fundera vad dom ska ha kaninerna till, sen undrar dom om dom kan ha två vuxna hanar och tre honor i samma bur, då kan man absolut ingenting om kaniner. Hade dom ens burar till dom kaninerna som dom tog?? Visst skulle hon ju ha stoppat redan där, man ska ju inte sälja till nån som så uppenbart inte har nån som helst koll på nånting vad gäller kaniner eller kaninskötsel. Men nu blev det som det blev. Du kan väl inte på fullt allvar mena vad du skriver att du tycker att dom ska ha alla honorna om det är uppenbart att dom inte kommer till ett bra hem. Visst det vet man inte säkert, men hur rimligt är det att skaffa 5 kaniner om man redan har en sen tidigare. Att deras andra kanin blivit tagen av en katt tyder ju inte på nån bra uppsikt över kaninerna.

Jag tycker att du ska prata med dem omgånde om du vill försöka få tillbaka kaninen och inte vänta och dra ut på det. Samma gäller honorna. Om du inte har tänkt att de ska få köpa dem så måste du ju tala om det nu så de inte går och väntar och längtar.

Du kan ju helt enkelt säga att det är viktigt för dig att du vet att dina kaniner har det bra, och att de ska ha en bur/kanin, och så länge de inte kan uppfylla det så kan du tyvärr inte sälja mer kaniner till dem. Be om att få se bilder på hur kaninerna ska få det, och bilder på hur kaninerna som de redan har köpt har det (med kaninerna i burarna så de inte luras och tar någon annans bild). Då får du ju svart på vitt om de tänker ha kaninerna till sällskap, och ska de det så är det väl inget problem att sälja till dem?

Om man nu ska tjafsa om avtalslagar kan man ju också nästan hävda att hon blev mer eller mindre tvingad. Dessutom är det inte så lätt för någon som inte känner till eller funderat på liknande saker att säga att hon vill ha utrymme att fundera på saken. Ingen processar om kaniner. Det är absurd, dessutom skulle jag tro att vad gäller husdjur går det säkert att skaka fram någon annan lag eller någon invändning som har att göra med att man kanske inte vill sälja när man misstänker att de kommer lida skada, eller inte få det bra. Visst det ser kanske ut på ett sätt i lagen, men i praktiken så tror jag nog husdjursägare emellan att man kan ha viss förståelse. Och har man inte det, så kan man verkligen undra om de i första hand är husdjursägare. Lagar finnes o det är bra, men de finns inte alltid där för att propsas på, detta tycker jag definitivt är ett sådant tillfälle. Jag vet inte vem du är och varför du är så himla angelägen om att lagen ska följas. Kanske är du juridikstuderande och visst du kan ju reflektera över hur det ser ut lagligt sett, men som vi alla vet är lagen helt fyrkantig, vilket ju är bra när man ska åberopa den. Men i detta fallet anser jag att det är larvigs. Det handlar inte om några större viktigare business och i värsta fall kan man teoretiskt sett tänka sig att man kompenserar en smula för bensinutlägg. Detta med barnens "lidande" för att de inte fick de söta ninerna på bilderna, eller dem de fick hälsa på - det är också larvigt, så är det att vara människa, och det ska föräldrarna nog klara av att trösta, och dessutom som det verkar snabbt kompensera. Finns som sagt många kaniner som behöver hem - om det nu är det som är fallet.

Jag tror vi kan acceptera att du möjligen kan lagen bättre än de flesta här, men samtidigt så tyder dina kommentarer inte på att ditt omdöme är bättre. Enligt endast mig då. Men det är ju bra att du påpekar att det finns en allvarligare bakgrund - även till kanin köp-och-sälj

Har inte läst allt men jag måste bara säga att det är sjukt fånigt att börja googla kaningryta från Polen bara för att dem var därifrån. Min mamma är därifrån och jag har aldrig hört om det eller ätit det, har varit fär minst en gång om året i hela mitt snart 19åriga liv. Kaningryta finns säkert i dem flesta länder. Tycker ärligt tarlat att det var elakt och rasistiskt. Ts har sålt sina kaniner och nu är det gjort. Det är jättehemskt men man måste välja sina köpare. Önskar dig lycka till hur det än blir

Har du frågat din mamma om kaningrytor? Och vad jag förstod på nätet på polska forum och av folk som mindes sina polska grandmothers etc.. där det också beskrives att man kunde/kan köpa dem på marknad osv.Det fanns naturligtvis folk med polskt påbrå på dessa forum som menade att de helst inte ville ha kaninen i grytan utan som husdjur.

Med tanke på hur de betedde sig så var det inte alls en elak undring och heller inte rasistisk. Men i det här kanske det vore lite bättre att läsa igenom hela tråden om du ska uttala dig.

Om de hade betett sig på ett sätt som tydde på att kaninerna skulle bli väl omhändertagna så skulle jag aldrig ens ha börjat tänka i de banorna, men med tanke på hur de betett sig och resonerat kring djuren tyckte jag var skäl att undra.

Jag har inte gjort några allmänna uttalanden om hur människor från Polen är, eller att alla polacker är si eller så, eller att de skulle skilja sig så där alldeles väsentligt från oss. Alltså är det inte rasism.

Det är som om jag skulle åka någonstans o köpa kräftor, utomlands, visst, det skulle kunna vara så att jag ska ha dem i mitt akvarium, men jag skulle faktiskt inte klandra den som googlade på svenskar och kräftor och fann det sannolikt eller möjligt att jag skulle äta upp dem.. Är det rasism? Tycker inte jag. Det kallar jag att man kan ha olika syn på saker och att det kan uppstå krockar. Det finns dessutom flera här med utländsk bakgrund från olika ställen, jag har absolut inga föreställningar om att de därför sköter sina kaniner sämre.

Men detta handlar inte längre alls om ts situation o den tröst hon sökte här när hon skrev tråden. Anyways… de som vill klaga på rasism tycker jag ska leta efter någon som faktiskt är det och står för det och börja bearbeta dem, för i förhållande till mig så predikar de liksom för kören, för de redan frälsta.

Herregud säger jag bara… Det är ju ditt ansvar som uppfödare att inte låta sådant hända, hur blyg man än är. Jag har socialfobi och fobisk/undvikande personlighetsstörning och jag kan ändå säga nej när det kommer till djur.

Att vara blyg är inte ett genuint skäl att låta sådant hända, ALLS.

Får jag bara inflika: bara för att du inte har ett visst problem så behöver du väl inte vara så fördömande mot andra? Du vet väl inte hur det är? Har du aldrig mött personer som är intoleranta eller underskattar dina specifika svårigheter? Det är bra för dig att du kan säga nej, då kanske man ska stötta andra istället för att få dem o må sämre?

Linnet; jag ser det ur ett rent juridiskt perspektiv att ett avtal har uppkommit och därmed skall efterlevas. TS borde inte har tecknat ett avtal som hon ej har för avsikt att fullfölja då detta kan medför skadeståndsansvar. Huruvida dessa personer vill ha kaninerna och hur vet vi inte…

Jag har personligen köpt häst utan att ha det klart med box, i detta fall skulle de hämta kaninerna tre veckor senare, med andra ord gott om tid att fixa burar.

minaninar; mer eller mindre tvingad? Det är råntvång som krävs för automatiskt hävande av avtal, kan inte riktigt se att det föreligger i detta fall, kan du? (Avtalslagen 28§) Kan inte TS tala för sin sak så skall hon stå under förvaltning, om hon inte själv kan ta ansvar för de avtal som hon tecknar, annars får hon lära sig att säga nej eller ej försätta sig i den situationen. (Nej, jag tror ej att Viccan92 bör stå under förmyndarskap, utan jag tala om hur det fungerar rent juridiskt.)

Skaka fram den lagen om du kan, djur är att se som en vara, vilken som helst rent juridiskt. Sedan i nästa steg skall reglerna kring djurhållning givetvis efterlevas, men detta har inget med avtalet eller TS misstankar att göra. (Förutsatt att det inte varit en del av avtalet, vilket ej förekommit här.) Lagen gäller i samma utstäckning gällande kaniner som bilar eller något annat… Rätt eller fel, ja, det kan ju diskuteras, men så är det…

"Detta med barnens "lidande" för att de inte fick de söta ninerna på bilderna, eller dem de fick hälsa på - det är också larvigt, så är det att vara människa," Skriver du - gäller inte det TS också då? TS som tecknade ett avtal. I min värld får TS stå sitt kast och ta lärdom av detta (är det en extremt vänlig familj finns en minimal chans att hon kan få köpa tillbaka kaninen, dock anser jag att den minskar med tiden då det blir mer och mer den nya familjens kanin).

Sammanfattningsvis; teckna ej avtal du ej är villig att fullfölja, det kan bli dyrt och kostsamt (på många olika plan)!

#84 Fast väljer man att bli uppfödare så får man lära sig att ta kritik när man gör någonting uppenbart fel mot djuret, VET man att man är blyg och inte vågar säga nej i situationer som denna så ska man ju inte skaffa en kull från början.

Nej för TS har en relation till kaninerna. Barnen har knappast en sådan relation än.

Jag har fattat att du är påläst juridiskt därför hävdar jag mer att man kanske i första hand ska respektera att vad gäller gosedjur och sällskapsdjur så ska man kanske inte i första hand vifta med lagen utan vara i en situation där båda parter tycker att det är ett bra arrangemang.

Jag skulle personligen undvika att det i varje fall och rätta mig efter att säljarna ville eller inte ville sälja till mig. Så tycker jag man borde resonera, men ditt svar gör det tydligt att alla inte gör det.

Du må har rätt i sak vad gäller vad lagen säger, men det kanske inte främst är en sådan sed jag vill se när man säljer och köper keldjur där faktiskt känslor och omhändertagande är viktiga aspekter.

KOmmer du från kattforumet förresten?

86, jag vet inte om ts betraktar sig som uppfödare. Hon skulle flytta till Stockholm och kunde inte ta med alla kaniner, familjen var heller måttligt intresserad att ta omhand. Hon har även frågat runt här. Jag fick intrycket att hon inte direkt är någon som brukar handla med kaniner.

#88 Hon har ju en kull kaninungar, då har hon alltså tagit på sig ett uppfödaransvar. När hon köpte sina andra kaniner så tog hon på sig ett djurägaransvar. ANSVAR. Hon är för fasiken VUXEN och beteer sig som en snorunge, man kan inte skylla på att man är blyg jämt, jag är blyg upphöjt i 100, har en FOBI. Så JAG om någon VET hur det är att vara blyg, men som uppfödare vet jag också att man kan trotsa sin blyghet och säga nej ändå, man blir så illa tvungen.

minaninar; ja, jag är relativt väl påläst inom juridik (relativt genomsnittet), det är dock ej det som är frågan eller jag vill påvisa. Poängen är hur verkligheten och gällande regelverk ser ut… Barn fäster sig oftare snabbare än äldre människor vid saker och djur. Nu gäller detta relativt små summor som kaniner är värda och handlas med, hur skulle du se på saken om det rörde ett djur med ett högre monetärt värde, som en rashund eller en häst?

Nej, jag är varesig medlem på kanin eller katt, kollar dock igenom blandade trådar på iFokus som helhet. Oftast befinner jag mig på brott, politik eller vegetariskt i fokus…

Du får anse vad du vill om hur husdjursköp bör gå till, dock bör du notera och tänka på vid framtida köp hur verkligen och gällande regler ser ut.

Jag kan inte svara på allt det här det snurar i huvudet av all info just nu. Men iaf kullen var inte planerad. Jag sa bara till pappa att jag gärna ville ha en unge efter Freedom men att jag nu varken hade bra hona, tid eller plats. Men mina föräldrar satte ändå ihop kaninerna när jag var iväg till Stockholm. Jag var totalt vansinnig för jag har liksom verkligen inte tid men nu har jag fått ta mig tid och prioritera kaniner ännu mer än vanligt är inte mer med det.

Visst ansers jag vara vuxen med tanke på min ålder men jag har aldrig fått chansen att bli det. Alla i min släkt behandlar mig som om jag vore tio år. Varje gång jag försöker göra något vuxet så bankar dem ner mig igen. Jag har aldrig någonsin fått vara mig själv och knappt fått ta egna beslut. Därför ska det bli himla skönt att äntligen komma härifrån och som min pojkvän säger ska jag få blomma ut.

#65 Ge dig. Hacka inte på TS.

Fridaakesson; jag står för varje ord jag har skrivit, jag ser det inte som att "hacka på TS" utan att belysa ett annat perspektiv. TS måste stå för sina handlingar, och sluta skylla på andra och på övriga omständigheter, skall man ha samma rättigheter som vuxna måste man även ta det ansvaret som följer därigenom, oavsett hur man växt upp.

Att TS mår dåligt finner jag givetvis som mycket tragiskt, men det kan ej överläggas på köparen…

#94 Har man inte bra självförtroende osv är det inte så lätt!
Har själv inte så bra självförtroende alla gånger.
Därför ska man inte dömma folk och säga att "dem ska göra det" och "dem ska göra det"
Känner TS personligen. Supersnäll och härlig människa.
Alla kan inte säga ifrån, så är det bara.

Du får nog ringa till dom strax om du ska ha en chans att köpa tillbaks din kanin, har ju gått 5 dagar nu och jag tror som nån annan skrev att det blir svårare ju mer tiden går.
Jag tycker mig se att du har lärt dig av detta misstaget och jag tänker därför inte gå steget längre och "skälla ut" dig som vissa andra här väljer att att göra. Det leder ingenvart.
Men mitt råd är verkligen att ringa och göra allt du kan för att göra dig förstådd och förstå dem. Fråga om dom kan engelska, är man från Polen så kan man i regel det. Det är inget land som ligger långt härifrån eller är långt "efter" oss som många tror.
Att vänta kommer inte hjälpa. Jag vet själv hur svårt det kan vara att ringa till folk, men man måste helt enkelt. 
Hade det inte varit härligt att få göra detta själv utan dina närståendes hjälp? =) Nu har du chansen att få rätta till något vilket både är modigt och vuxet.
Här är ju din chans att ta första steget mot att blomma ut och få sköta saker och ting själv, våga ta steget. Lyckas du få hem din kanin kommer ditt självförtroende säkert höjas.
Jag tycker du ska försöka =)

#95 Tack så mycket Frida.

#96 Jag har väl mer eller mindre gett upp. Däremot så hoppas jag att man kanske kan hälsa på någon gång. Jag ska skicka iväg ett sms idag eller imorgon iaf.

#97 Gör det, skriv att du saknar kaninerna och att du gärna vill hälsa på och se hur dom har det.

#98 Jag måste bara se om jag kan komma dit. Det är en bit nämligen och jag vet inte om det går bussar. Är ju långhelg nu så det går säkert.

Först och främst, TS - för din egen skull tycker jag det är tråkigt att du befinner dig i den här situationen om än jag anser att du skulle kunna ha stoppat händelseförloppet genom att säga att du exempelvis behöver betänketid. Men, jag vet också att det kan vara svårt i pressade situationer, och, utan att skriva det ur ett rasistiskt perspektiv, kan det hela försvåras när det blir tydliga kommunikationssvårigheter.

Huruvida det är rätt eller fel juridiskt att ångra köp etc vet jag inte, men om jag varit i din situation nu hade jag satt mig ner och försökt fundera över hur du vill göra. Anser du det tillräckligt viktigt för dig att få Freedom tillbaka, tycker jag absolut att du ska försöka ringa köparen och tala med denne om det går att få tillbaka dina kaniner, alternativt bara Freedom, och då givetvis mot samma summa pengar. Jag förstår att det kan vara svårt, men det är nog vad du faktiskt får göra. Ett sms funkar väl också, men jag vet inte hur bra det "biter". Du får antagligen en större effekt om du tar det via telefon.
EDIT: Vet inte om du redan gjort detta. Jag måste i så fall ha missat det i texten ovan!

Vad gäller dina honor har jag svårt att tänka mig att du inte ska kunna ha kvar dem, trots att du ingått ett, som någon ovan kallade det, bindande avtal. Att bryta bindande avtal är inte okej, men å andra sidan förutsätter jag att det skett muntligt och såvida du förklarar för köparen att du ångrat dig när det kommer till dessa honor tror jag du ska klara dig undan problem. Dra inte in någon lögn om att de bär på någon smitta, eller vad du nu använde för exempel ovan - det tror jag bara kan förvärra allt.

I egenskap av medarbetare vill jag be samtliga som känner sig träffade att tänka över hur er text kan uppfattas. Många gånger missuppfattas textstycken lätt, och särskilt när en del ovan talat i termer om rasism, kränkande handlingar osv. Säkerligen är inget menat som rasistiskt eller på andra sätt stötande, men kan lätt tolkas på fel sätt. Givetvis är det fritt att diskutera, men emellanåt bör man tänka över hur en del stycken är formulerade.

Har själv sålt två honor till en oseriös köpare som kan dålig svenska vilket var ett stort misstag. Försöker nu köpa tillbaka honorna men verkar bara som att jag kommer få tillbaka ena, dräktig dessutom :(

Inaarah; rent juridiskt så är avtalet om försäljningen av de sista honorna lika bindande som ett skrivet köpekontrakt på papper, enda skillnaden är att det i tvist om muntliga avtal blir en bevis fråga den som hävdar något har bevisbördan. Skulle en ev. köpare som verkligen vill fullfölja köpet trilla över denna tråd så skulle det vara mycket svårt för TS att neka till att avtalet träffats när hon själv skriver detta.

Är köparen trött och inte bryr sig så kan det hela rinna ut i sanden och TS kan har brutit avtalet och komma undan utan konsekvenser, fel enligt min moral, men det är ett möjligt slut om TS vägrar fullfölja försäljningen.

fridaakesson; kan du ej ta ansvar för dina handlingar, så utför ej några handlingar. Jag har inte skrivit ett ord om TS som person, hon kan säkert vara hur gullig som helst, det har inget med det faktum att hon måste ta ansvar för sina handlingar och fullfölja avtal att göra.

Men du har sagt att du tycker det. Räcker det inte nu tycker du?

minaninar; svårt när andra säger att muntliga avtal ej bär samma giltighet som skriftliga, juridiskt sätt så har de samma värde…

#102 Men snälla, lägg ner denna diskussion om lagar, juridik och bindande avtal, fattar inte vad du är ute efter egentligen. Det här handlar om två privatpersoner och ett gäng kaniner, tror inte nån av dom är intresserad av nån rättslig process.

Linnet; jag ska inte nämna det mera. Dock är det just exakt dessa regler som reglerar avtal mellan just privatpersoner som köper kaniner från varandra. De tillämpas ofta när privatpersoner handlar med varandra, både gällande djur och döda ting… Att anse detta som irrelevant är enligt mig märkligt, hade jag varit köparen hade jag stött mig på dessa regler och krävt fullföljt köp eller ersättning från inställande säljare. (Framför allt om inställandet skulle ske med hänvisning till min person.)

Jag ringde till jordbruksverket en gång ang två kaniner som jag fick tillbaka från köparen som sen aldrig hörde av sig igen och inte gick att nå på ett år. Frågade dom på jordbruksverket om jag hade rätt att sälja dessa kaninerna vidare även om första köparen hade kvar vårt köpekontrakt och stod som ägare.
Deras svar var "uuuuhhhmmm, ja det kan du väl kanske göra, en kanin är ju inte samma sak som en hund eller häst".

Det är ingen som bryr sig om kaninhandel, det är små djur som oftast inte lever längre än ca 7år. Vem bryr sig om en kanin? Vem går till rätten om en tvist ang ett KANINköp? ^^
Jag tror vi kan skippa lagsnacket.

Håller med #105

Jag ska sova på saken. Är oavsett för trött för att tänka på det nu. Tror jag hör av mig till dem imorgon. Via sms. Vet inte hur bra han är på att läsa och skriva svenska. Ev får jag väl ta det på engelska. Men som sagt så får jag se.

Moa-: Om det var mig du syftade på ovan där du skrev att muntliga avtal inte har samma tyngd som skriftliga, var det inte så jag menade. Jag tänkte snarare att det är svårare att bevisa och någonstans i bakhuvudet hade jag för mig att det krävs vittnen för att det ska upp i rätten - eller något i den stilen. Jag förstår din moralbild och håller med dig om att rätt ska vara rätt, men å andra sidan tänker jag nog på den andra parten som mår dåligt över händelsen. However, dina juridiska kunskaper är i alla fall otroliga och det beundrar jag. Känns dock som det inte går att komma längre i denna diskussion, då, som ovan nämnt, det nog inte lär bli någon rättstvist av det hela. Och, till TS - jag tycker du ska göra vad som känns bäst för dig. Jag önskar dig all lycka och hoppas det löser sig på bästa sätt. Stor kram, och sköt om dig!

#81 just det, mormödrar.. Det kan vara en gammal maträtt. Kaniner för kött avlas i många länder. Jag har inte pratat med mamma om det. Alla tolkar på olika sätt och det blir ännu svårare när man sitter vid en dataskärm, jag kände mig träffad iaf. OM det nu skulle vara så att det är en vanlig maträtt så tycker jag fortfarande att det är uppfödarens uppgift att se till så att dem får ett bra hem. Jag vet att det är jättejobbigt då jag själv kan vara blug ibland men det är något man måste göra som uppfödare och djurägare. Det är min åsikt, och detta är en disskussionsforum.

#110 Kaniner föds upp som köttdjur även i Sverige, har hittat recept i flera kokböcker på kaninrätter.

Jo och jag skrev min åsikt utifrån situationen där flera faktorer spelade in. Som du säger, diskussionsforum, alla tolkar olika. Tråkigt att du skulle ta åt dig, men man kan säga nästan vad som helst o nån tar åt sig. Nu kan jag ju säga att elakhet elelr rasism inte låg bakom det jag skrev.

Jag smsade dem igår och berättade ang honorna och så och skrev även att jag fortfarande ville höra hur det gick med de andra. Svaret blev "kaniner mår bra" eller ja det var lite stavfel och så. Skrev och undrade om han fattade det andra jag skrev men har inte fått svar på det.

Hur gick det?

Ja du kommer knappt ihåg vad jag skrev. Hanarna blev kvar hos dem polackerna. Två av ungarna såldes till en äldre gubbe på landet. Hans barnbarn och även hunden saknade att ha kaniner. Mamma kanin såldes till en barnfamilj som sällskap till deras hona. Sen Merry min fransk vädur såldes till en familj som har honom och andra kaniner i en gigantisk stor inhängnad. Där trivs han jättebra. Sen den sista ungen behöll jag själv men hon dog bara någon månad efter att jag flyttat till Stockholm. Misstänker att det var magen.