Hur mycket mitt fel?
Jag har en känsla om att alla kommer tycka jag är dum i huvudet eller något men jag bryr mig ärligt talat inte..
Så.. nu til frågan. Hur mycket mitt fel?
Då undrar ni säkert vad jag gjort för fel och jag menar verkligen FEL själv tycker jag att allt är mitt fel vilket det också är men jag vill veta vad ni tycker.
Det var såhär.. jag glömde stänga buren till kaninen(ingen bur med lucka utan en där hela "taket" går att ta loss) och kortfattat. Katten åt upp den. Så hur mycket mitt fel var det?
Ni får gärna skriva av er vad ni tycker jag bryr mig inte.
förlåt om det blev en tråd som verkar meningslös men jag vill bara veta för jag mår grymt dåligt och allt

om du vanligtvis är noga med att stänga. så låter det bara som en tragisk olycka. ingens fel. men jag förstår att du mår dåligt.
Sajtvärd på kattpolisen i fokus.
Allt som inte kan lagas med silvertejp är sönder på riktigt.
Sånt händer tyvärr ibland. Alla kan glömma.
Mvh Klara, Musse, Hedda och Rabalder.
Åt katten upp den? Mina katter är livrädda för mina kaniner, eller en utav dem brukar hålla avstånd och titta på dem.
Jo visst om du hade stängt buren ordentligt hade det aldrig hänt, men å andra sidan så kan sånt hända. Jag tog hand om min kompis teddyvädur en sommar, jag hade henne i min trefackare. När man stängde burdörrarna så är det bara en hasp som man tar ner, hur enkel som helst att öppna. En dag hade jag inte tagit ner haspen ordentligt så en räv tog sig in i buren och tog henne. Kände mig så skamsen, speciellt eftersom det inte var min kanin.
Min kompis bor på fastlandet och hon bor här på gotland under somrarna, så jag skötte kaninen på vintern. När jag väl träffade henne sommaren som kom så började jag storgråta, hon vistte såklart vad som hänt, men hon var inte ett dugg arg på mig, hon var inte arg på någon.
Precis som i mitt fall finns det ingen att skylla på, såklart hade det kunnat förhindras om du stängt buren, men ändå… Jag skyller inte på dig, inte på någon. Det var bara ett frukansvärt misstag och olycka.
Hälsningar Amanda och kaninerna
Alltså klart det var ditt fel, inte hur mkt eller hur litet, för det var ju ingen annan som glömde. Men det var en olycka och inget du ville skulle hända. Jättetråkigt, bevisar bara att man inte kan lita på de husdjur man har som är rovdjur (vilket inte behöver bevisas igen). Jag känner bara: stackars kaninen!! 
De litar till sina människor och så ibland missar man att försvara eller ta rätt hand om dem. Det är ju jättejobbigt.
Men som sagt, det är bara att bli över-nitisk till nästa gång (ifall du skaffar kanin igen) och säga dig att ALDRIG IGEN. Det går att ordna trygghet för sina olika djur, men det kräver en hel del, kanske att man skaffar bättre grejer eller bättre rutiner, eller något. Fast.. kanske är det bättre att inte ha kanin igen? Det beror på hur man bor osv. Men det känner du väl själv.
Förstår dock att det känns ruttet, jag skulle också vara jättenere av självförebråelser och tankar.
Man får lära sig och gå vidare.
RIP lilla kaninen…Hoppas du har det bra nu.