åh så hemskt :( endel kaniner kan ju såsom människor bli lite knepiga. Lycka till och jag tror verkliogen du gör det bästa för kaninen.

bild på henne?? =) och ålder på henne..

Vem av dina kaniner är det?

Här är en bild på henne.
Mimi, fyllde 2 år den 4 februari iår.

aww va sööt hon är =D var bor du?

 hahha kunde varit kollt att ha hene här hemma med min andra dvv. mimmi :P

#5: Bor i Dalarna. Men kan säkert fixa transport till lite olika delar i landet när det är utställningar.

aww inget dumt mot dig eller din kanin men jag tycker dom som bor "över" stockholm är det alldeles för långt att åka (tycker jag) jag bor i skåne =( tycker lite synd om kaninen då och jag vill gärna ha henne på prov men tänk om jag vill ge tillbaks henne..hela resan ham och sen avlivning..hörs lite tråkigt slut =(

Ah, du bodde så långt ner. Ja då är det ingen idé att försöka alls.
Tror nog hoppet är ute om denna kanin.. finns inget å göra.
Bara hoppas någon kan hjälpa mig göra slut på hennes lidande.
För lider gör hon säkerligen. Vem mår bra av att vara så aggressiv jämt?

bits hon ?

vad tråkigt:(

#9: Hon har inte gjort det förut. Men idag högg hon min pappa flera gånger. Riktigt hårt och riktigt djupt. Så ja.

Har ju hört att du har haft problem med henne tidigare. Jag tycker du gör helt rätt, då hon eligt vad du beskriver inte verkar må så bra psykiskt. Att hon blivit aggressiv gör ju inte saken bättre heller :/

Ja, håller med Elina, du gör det rätta Ninni! Hoppas någon kan hjälpa dig :)

Vad fin hon är. Jag skulle ha tänkt precis som du, jag har själv det problemet med en utav mina katter.Det jobbiga är att han är hur go som helst mot mig, men skulle någon annan klappa honom hugger han gärna. Jag har inte tagit rätt beslut ännu. Om du inte hittar någon som kan hjälpa dig att avliva henne hemma kan du väl ringa till vetrinären och berätta hur du tänker vad gäller hennes rädsla för hundar och katter. Om dom är bra och förstående kan ni säkert bestämma att du när du kommer får gå raka vägen in i ett undersökningsrum och slipper vänta med kanien i väntrummet.

Lycka till hur du än gör.

Åh så tråkigt! Mimi som är så fin.
Men jag förstår dig verkligen, och det är nog för hennes bästa också. Hon kan inte alls må bra om hon gör som hon gör :/
Hoppas du kan hitta någon som kan avliva henne på bästa sätt.. åh, vad hemskt det där låter. Men du förstår!

Jag har inga tips? och ge men jag tror du gör det rätta och jag hoppas Mimi får det bättre dit hon kommer..

jag vet inte om det finns veterinärer som kommer hem till en för avlivning av en kanin, men det finns ju de som gör det för hundar & katter så det borde ju gå att hitta ngn.. mitt tips? är att ringa runt & fråga veterinärer (spec distrikts veterinären brukar ju kunna hjälpa till med sådant..)

Tack allihopa.
Fanns en som kunde hjälpa mig, men hon bodde 6 mil bort…

#18 bättr är 20mil som jag är ifrån dig och mimi..;)

Så tråkigt att det ska behöva sluta såhär, men jag tycker du gör det rätta.

#0 ring till någon veterinär nära dig, tala om hur du känner och hur din kanin är, du ska se att du kan få en tid tidigt före alla andra, eller så kan man vänta med djuret i bilen, och sen gå in bak vägen. Veterinärer brukar ha stor förståelse för hur man vill att en avlivning ska gå till.

Hoppas att allt löser sig.

Sorgligt! Enligt mig gör du det rätta i alla fall ..

Tycker oxå du ska ringa veterinären o tala om hur det ligger till. Tror det är det bästa iaf. Då kan du ju få komma tex som första kund på morgonen, eller så. Och han finns ju nära dig, tycker han borde ställa upp! Eller hur?

Jo, det tycker jag också. Får höra av mig till honom nästa vecka, är inte här på kliniken förrns då.

Men kanske du kan ringa redan nu o boka tid, prata lite o höra vad han säger..?

Sånt här är alltid svårt. Jag tycker att det är jättebra att du försöker göra hennes sista tid så trygg och fri från stress som möjligt, det är verkligen att bry sig om ett djurs bästa.

Vi avlivade en av våra katter för ca 2 år sedan. Vi åkte till veterinären och katten fick en spruta. Hur lugnt och fint som helst.

Åh, kan inte släppa lilla Mimi ur tankarna! Vilka sätt har du provat för att få henne att lita på dig? Hur är hon utanför buren, t.ex. i knäet eller i rasthage? Och hur gammal är hon?

#28 Läs #4, Mimi blev 2 år den 4:e februari i år. ;)

#28: Hon är lika hemsk vart man än har henne. Hon är extremt aggressiv i Hage, i knäet är hon skaplig, hon bits inte när hon är i knäet iaf.

Har försökt mutat henne med något gott, pga att hon är en riktig gottegris.
Har försökt att bara sitta bredvid buren och bara pratat med henne, så hon skulle vänja sig vid min röst.
Har testat att ha henne i Hage och låta henne ta initiativet till att komma.
Har låtit henne träffat andra kaniner, för att se om hon tyckte om kaniner åtminstonde.
Har ignorerat hennes utfall och försökt visa att det inte skrämmer mig, klappat henne försiktigt på huvudet.
Hanterat henne för att visa att det inte är farligt.

Inget funkade alls.

putt!

#30 jag har en aggresiv kanin hemma. han är inte arg mot alla personer men han gillar inte mig eller mamma, antagligen för vi två alltid ska "stöka runt" i hans revir när det ska städas och så.
Han funkar inte helt ihop med andra kaniner och han kommer inte gärna fram och hälsar när han är i rasthage men han är nyfiken och väldigt framåt när han är i sin "bur" som innefattar ett litet 2 våningshus och en stor utebur/hage.
han är extremt hetsig i temperamentet och bits inte de få gånger man väl har fångat upp honom i famnen- men han gillar det inte direkt.

Vårat beslut var först att kastrera för att se om beteendet minskade av det. Blev bättre över vintern men nu har han sitt gamla vanliga humör igen.
Tycker inte att han verkar må dåligt över det, mer än när man städar hos honom då han blir ganska stressad, så jag kände att vem är jag att bestämma att min kanins beteende inte är "det rätta". bara för att han inte beter sig så som vi människor förväntar oss att han ska bete sig så ser jag inte att jag har rätt att ta hans liv. Jag har helt enkelt fått nöja mig med min kanin så som han är och på så vis mår vi båda bra och jag skulle aldrig vilja byta bort hans personlighet och beteende för då skulle det inte vara min kanin.

Jag anser att så länge ett djur inte lider så måste man själv, som människa, vara beredd att möta djuret på halva vägen och inte bara kräva att djuret ska ändra sig. Är det inget keldjur så tvinga den inte att bli det. 
Lider däremot djuret av ett stressande beteende och att den känner sig hotad eller otrygg- då har jag förståelse.

Dock har jag ändå svårt att se ett för övrigt friskt djur få somna in..

#32, låter lite som min honkanin, hon gillar egentligen inte människor alls särskilt mkt, o har aldrig gjort, hon är nu runt 5 år. Hon hugger efter en ibland om man ska klappa henne när hon inte vill o dylikt, men jag har lärt känna henne så pass väl att jag vet när jag ska hålla händerna borta ;) Älskar henne otroligt mkt allt detta till trots, hon är ändå min lilla stjärna =)

Angående din kanin NinniH, så hoppas jag verkligen det ordnar sig, antingen om nån annan vill ta hand om henne eller att du som du säger hittar ett bra sätt att ta bort henne på. Men det finns ju veterinärer som gör hembesök, kan du inte ringa någon sån? Vår hund avlivades hemma hos oss, av en veterinär som kom hem till oss, för att vi inte skulle stressa upp hunden osv.

Men avliva den på sjukhuset då? Eller så kan en veterinär komma hem till er?

Startgas + en tätslutande hink/låda.   Gör ett litet hål i hinken och spruta ner gasen. Då somnar kaninen innan den dör.

Jag skulle hellre somna av gas än att bli ihjälsprutat av en veterinär.

ojojoj va ja kommer få skit för det här….

#35 Jag har också hört att det ska fungera bra, men det kanske inte är många som vill/kan/får avliva hemma.

Fakum är att det ingår i ansvaret för sin kanin, att avliva den om det behövs.

Sen är det skillnad på "slakt" och "avlivning", avliva sin kanin av olika anledningar får alla göra…OM man vet hur..

Jämför med om du kör på ett djur, du är skylldig att avliva det om det plågas, samt meddela markägaren eller närmaste polis.(gäller större djur).