Jag säger avliva. Ett djur som hugger sådär mår inte bra.

Jag hade med avlivat.
Smilla som jag har här hemma har bitit min pojkvän en gång men skulle hon göra det igen eller mot någon annan hade jag valt att avliva henne.
Dock är hon inte sån som din i buren.
Men i ditt fall hade jag avlivat.

Jag hade också en hona som var sådär aggressiv… dock älskade jag henne så mycket att jag inte hade hjärta att avliva henne… Hon fick en kull som hon övergav, sedan en till där hon bet ihjäl 3 av 5 när de var hela 4 veckor gammla…

Hon dog dock av okänd anledning när hon var bara 1½ år gammal…

En av hennes överlevande ungar bor hos mig nu och fyller 1år om 9 dagar :')
Hon är världens underbaraste även om hon är väldigt skyddsam när det gäller reviret. Hon kan attackera om man går in i hennes bur men det beror oftast på vilket humör hon är på.

Hur länge har du haft henne?

Kram Tilda & Djuren! <3

Jag hade inte avlivat. Var finns du?

Kanske gravidkänslor????

Gör det som känns bäst för dig, och din mormor!

Har du testat att ha en annan kanin med henne? Kanske är hon bara osäker av sig och behöver stöd? Tog emot en kastrerad hane för ett antal år sedan som högg och flög på händer som kom nära hans bur. Det var så illa att alla i familjen var rädd för kaninen. När han kom hit var fick han flytta in till min grupp med 4 honor och sedan den dagen var han aldrig mer aggressiv. Om du har möjlighet och vill så testa en kastrerad Hane eller Hona? om hon funkar med den.

Jag vet inte om jag avlivat eller inte, - men jag hade inte tagit fler kullar på henne..

Kastrering framställs på flera sajter som behandlar kaninaggression som ett sätt att komma till rätta med beteendet. I en annan tråd postade jag en del grejer, kanske nåt som du är intresserad av.

Jag är nog emot avlivning om det finns andra alternativ. Men jag vet ju inte, för jag är inte du, och jag är inte där, och jag själv är definitivt inte där ännu att jag är kunnig nog att ta omplaceringar och ägna mig åt kaninbeteenden.

3# sedan oktober förra året.

4# Gotland

6# Hon gick ihop med sin dotter. Funkade super tillsammans men hon blev inte ett dugg lugnare.

Kan tillägga att jag ägnar all den tid jag har med kaninerna, så försummelse eller vanvård handlar det inte om.

#9 avliva inte, ge henne alla chanser. Jag är så enormt emot avlivning så det är inte sant. Hur stor är buren?

#11 Ibland finns det ingen annan utväg.
Visst man får ju testa allting man kan, men inte alltid det hjälper.

#9 Kan det vara miljön hon inte trivs i då? Om du inte vill avliva så kan jag ta henne, har erfarenhet av aggressiva kaniner. Men då måste transport ordnas.

#12 då ska det ha gått långt enligt mig. Även ALLT ska ha testats. Men det är min åsikt. Men hur stor är buren?

11# kommer inte ihåg måttet, men stor.

#8 Om det var pga vad jag skrev: jag tror absolut inte att du gör det, och jag förstår också att det inte heller behöver vara orsaken till aggressioner. DÄremot tror jag att hos folk som inte är kaninfolk så kan ett sådant beteende leda till vanvård o försummelse, och att de därför i bästa fall hamnar på pet rescue shelter/omplaceringshem, och därmed är det ofta där man hittar den bästa informationen, hos de som delar med sig av hur de arbetar med det - mot alla odds. På någon sida där står det dock också att ibland går beteendet inte bort hur man än jobbar och då kanske det är bäst att låta dem somna in.

16# nej det var inte pga dig.

Men vi skall åtminstone låta henne få bebisar (om hon nu är dräktig men jag är ganska säker att hon är det) och efter det så får vi se hur hon blir. Men jag tänker såklart jobba med henne och testa allt jag kan komma på och allt som går. Men om det inte fungerar så får man ju överväga alternativet avlivning. Även om jag inte skulle klara av det. Nej usch, nu skall jag lägga mig och sova på saken.

#15 på ett ungefär?

Gör det..  I mina fina kaninböcker står det att man kan drabbas av omsorgsutbrändhet när det gäller sjuka kaniner som man tar hand om, förmodligen gäller det även aggressiva kaniner. Men jobba med högskaftade handskar och ordentliga kläder, man ska inte ge kaninen chansen att bita, för då gör man också kaninen en otjänst. Och om du skulle få några framsteg så berätta!

#18 Jag tror nog inte det har med måtten på buren att göra.

Hade en jätteaggresiv kanin en gång på foder hos mig, den fick springa fritt på 4-5 kvadratmeter. Men hon hugger fortfarande sin ägare. Tror nog att hon måste avlivas med tyvärr :(

Jag skulle testat miljöbyte, skaffat en kompis, kastrerat och det du redan gjort. Annars skulle jag nog avliva kaninen. :/

#20 säg inte det, min hermelinkorsningshane blev enoooormt aggressiv när han bodde i en mindre bur. Sen dess har det hållt i sig. Men avliva inte, inte ännu iaf. Testat miljöombyte? Annan ägare? Annan bur? Större bur? Ny burplats? I värsta fall, om hon är lycklig ändå, så kan du ju lämna in henne på en 4H tex, där blir hon tittad på, men inte rörd.

21# Har bytt miljö, allt ifrån inne till ute i uteburen till en markbur och i ladugården (där finns inga djur!). Inget har fungerat. Kompis har hon ju haft - ingen skillnad. Kastrera henne är just nu inte ett alternativ. Har precis skaffat moppe så pengar är det ont om, men jag har såklart mina "kaninpengar" ifall någon kanin skulle behöva åka akut till vetrinär.

#22 Hon har flyttat för ett tag sen tillbaka till sitt rikitga hem. Och hon är fortfarande lika sur.

Kaninerna blir kelade med på 4h så det är nog inte ett alternativ.

#24 är du TS? Eller va haha? x) Testat större bur då? Inte på 5 av de 6 gårdar jag varit på.

Du kan ju spara ihop till kastrering o göra det senare. Det sägs vara det första man ska göra när en kanin är revirbenägen o aggressiv.

Lyssna på livetskaniner, proffs på detta! Ge kaninen en chans :)

Såklart borde du testa allt innan du verkligen bestämmer dig. Har du kollat upp ordentligt så hon inte har ont någonstans? :/

Du kan ju alltid testa med annan miljö/ägare (fodervärd?), kanske börja aktivera henne med hoppning eller liknande? Jag hade en rädd liten tjej som hade blivit misshandlad hos sin förra ägare antagligen, hon blev mycket snällare när hon fick ett "syfte", dvs hon fick känna sig behövd och duktig på någonting. Hoppningen hjälpte henne otroligt de sista åren hon levde.

Annars kan du ju alltid testa kastrering, det är egentligen min sista utväg men det är ju bättre att prova och se hur hon blir än att avliva :)

Men jag skulle först och främst låta någon riktigt kunnig kaninveterinär/uppfödare kolla igenom hela kaninen, röntga och hela den biten om du inte redan gjort det.

#28 håller med helt och hållet! :)

#25 vad är TS??? När jag läser detta ser d ut som om du hånar henne. Har jag fel? =(

#30 trådskaparen :) Nej, varför skulle jag göra det? Tycker bara avlivning är fel. Hon frågade vad vi tyckte - jag svarade. Har haft en kanin som var exakt såhär och du kan ju läsa hans historia så ska du få se. Idag är han som vilken kanin som helst. "Albins historia" heter tråden om du vill läsa. Juste, TS, är hon rädd? Revirvaktande?

#25 pratar om kaninen jag hade. ;-)

#32 haha därför, blev aningen förvirrad x)

Haha alla tror att jag är en hon :-P

#34 Nejnej, men att du var TS x) Sorry för OT..

Ojdå missuppfattade det hela :-P

En rolig godbit om detta problem med lite bra points

http://www.youtube.com/watch?v=HxV0j7SwBbk

Jag tycker du ska göra det som känns bäst för dej. Du känner kaninen bäst och tycker du och din mormor att avlivning är ett alternativ så kanske det är bäst att göra så…

ett djur som mår bra biter inte sedan finns det olika anledningar varför de är agressiva, men jag hade till 99% tagit bort den och framförallt inte avlat på den.

Lämna in till en 4h gård i närheten, om de kan ta emot. Då får hon leva lyckligt och du slipper henne ändå utan att behöva avliva.

Dwt är ju bara att förflytta problemet och dessutom utsätta kaninen för onödig stress. De 4H-gårdar jag besökt har dessutom haft dålig kunskaper om kanin och i vissa fall problem med djurskyddet….

Men självklart kollar man ju upp 4h gården först!

Man förflyttar inte problemet, man gör sig av med det på ett bra sätt där ingen annan behöver ha en "fördjävlig" kanin som sin egen att ta hand om varje dag. Där får den bo utan att bli speciellt störd i sitt liv och ha kontakt med människor i stor måtta som den uppenbarligen inte tycker om.

Hur många 4h gårdar har du besökt?

Håller med #31. Är också emot avlivning.

Håller med #42.

#2 så om en kanin bitits två gånger så avlivar du? det är väl att överdriva!

vad är 4h??

#45 det står i texten att den huggit inte bitit!?

#46 Nej det är inte att överdriva, inte om man har testat allting man kan.
En kanin som bits mår inte bra av någon anledning och har man då testat allting man kan, så varför låta kaninen leva då, om den ej mår bra?

#48 jag trodde att den bara bitit en gång och sen var den snäll och bra och sen om den skulle bitas igen så avlivade du den ;) men du menade alltså att den var allmänt aggressiv och om den biter en gång till då avlivar du

nu fattar jag ;)

#49 Jag syftade inte på TS kan att den hade gjort detom du läser :)
SKrev inte heller att jag avlivar efter att den har bitit 1 gång.Läs noga som sagt

Jag tycker att avlivning endast är ok om ett djur verkligen lider och inte går att rädda. Att avliva på grund av en viss personlighet anser jag är helt fel! Man skulle ju inte direkt avliva en människa för han/hon är aggressiv, utan den skulle få gå i terapi. Ett djur förtjänar samma chans :)

Är det möjligt att skänka bort henne till något slags "hem" eller en person som är duktig på att rehabilitera djur?

#51 kanonbra sagt! Finns en hel del här i Sverige som är bra på sådana kaniner, jag skulle gärna provat henne om du vill.

#42, #43. Tre stycken. Jag förstår inte varför ni tycker att det är ett bra ställe att skänka kaniner till, det är ju samma som att skänka dom till ett minizoo. Mycket barn och oklart ansvar. #51 och alla ni andra som är emot avlivning: tycker ni att det är lika fel att avliva en kanin med bettfel?

vad är 4h???

#54 4H är en typ av gårdar. http://sv.wikipedia.org/wiki/4H

Här kan du läsa om idén.

Jag tror att det är meningen att kontakten ska ske med respekt för djurens behov och att det är meningen att lära barn och ungdomar om detta. Sedan hur det i verkligheten ser ut vet de andra här mer om än jag, för jag har nog aldrig varit på en sådan gård.

#53 Nej jag tycker inte det är fel att avliva kanin med bettfel (som inverkar på dess förmåga att äta eller som på annat vis orsakar lidande), om det finns möjlighet och intresse hos den som har kaninen att se till att tänderna underhålls (under humana förhållanden) så att kaninen kan må bra, så är det dock också okej att ta på sig det. Men som sagt, kaninen ska vara smärtfri. Det ska inte orsaka lidande. Och eftersom kaninkunniga hävdar att de kan avgöra om en kanin mår bra eller ej (vilket jag tror stämmer, tycker själv man kan se sådant relativt bra) så kan man kanske utesluta att kaninen lider fast vi inte förstår.

Det som jag anammat är: om kaninen har livsviljan och vill vara kvar så är det ok att kämpa för det så länge kaninen verka vilja. Men är kaninen uppgiven och vill "gå" så ska den få göra det. Har förstått att det ska gå att känna för oss hooomins, skillnaden. Men jag är med, djur ska inte lida. Det jag ifrågasätter är detta med "att ha gjort allt". Man kan ju tycka man har prövat allt, men när jag ser lite hur folk svarat verkar det som om de inte riktigt förstått det som påpekas om kaninrevir osv osv. Att man gjort allt man trott är rätt, det respekterar jag, men om man inte har tagit del av den kunskap som finns, så kan det man gjort ju ha blivit helt missriktat och kanske t.om. varit provokationer. Sedan håller jag med att man ska undvika att avla på sådana djur, undantag, om man inte är beredd att ta fullt ansvar för deras framtid, och jag har höga krav på vad jag menar med ansvar.

#55 aha! det värkar bra, och dåligt… måste vara stressigt för kaninerna!

Jag har arbetet på en 4H gård, och det är verkligen inget ställe för en aggressiv kanin! Där är många barn som hanterar djuren, det är ju i de flesta fall inget minizoo utan ett ställe där barn lär sig att vara med djur på ett bra sätt. (Finns säkert undantag).

Jag är också emot att man avlivar friska djur helt utan syfte, men denna kanin verkar ju inte frisk och vill inte ha någon människokontakt! Ok om man skulle hitta ett hem där den kan gå i stora hägn tillsammans med andra kaniner utan direkt kontakt med människor, men hur många sådana hem finns det?

#53 Det beror på hur det påverkar kaninen. Om den inte kan äta normalt och om den lider av det (och om det inte finns något man kan göra för att hjälpa den), då är nog avlivning det enda alternativet.

#53 för att en kanin med bettfel lider av det, denna kaninen KAN få ett lyckligt liv, om den unviker att bli hanterad. En bondgård kanske? Där får den gå i en box, med andra kaniner och utan hantering. Testa ALLT innan du avlivar iaf.

#59 - Jag håller med… Denna kanin lider ju inte av att den inte vill bli hanterad!
Den kan ju bli lycklig om den får slippa hantering!

TS, jag tycker iallafall att du ska omplacera eller hitta ett hem där kaninen kan få slippa hantering eller så (Om du inte kan göra det själv förstås)
Avlivning är verkligen sista utvägen och jag tycker inte man ska göra det förrän ma provat allt! :)

Kram Tilda & Kaninerna!

#60 ja precis! :)

Kanske kan den till och med bli en lycklig kanin ifall man lär sig hur man ska hantera den. Jag tror inte att hon gör som hon gör för hon inte mår bra, utan för att hon är revirbenägen eller reagerar på viss typ av hantering. Det TS beskriver skiljer sig inte särskilt från alla andra historier jag läst eller sett på youtube om detta, där det faktiskt går att förändra.

Sedan kastrering sägs ju på de flesta sajter vara det första man ska göra när man ska börja komma till rätta med sånt här.

Det vore kanske intressant för TS att fokusera på vad h*n gjort och hur. Vad socialiseringsträningen bestått av och hur? Det är naturligtvis upp till Ts om h*n vill redogöra för det, eller orkar det. Jag misstror inte Ts, däremot är det väl alltid relativt vad man kan och vet - när man försökt allt.

Det jag menar med att fråga om bettfel är följande:

En kanin med bettfel kan leva ett långt, lyckligt liv utan lidande. OM man klipper tänderna, ibland så ofta som 1 gång i veckan.

Det är fullt möjligt om man har energin och orken, och kaninen får bo i rätt hem.

Den ska givetvis inte avlas på.

Samma sak för en aggressiv kanin: med rätt förutsättningar kan den leva ett långt liv utan lidande, men ska inte avlas på.

MEN. Det är svårt att hitta såna hem. Och om det är svårt att hitta rätt hem där den kan få vara lycklig, är det inte bättre att avliva den?

Om ingen här i tråden själv kan ställa upp på att ta hand om kaninen så tycker jag att vi ska sluta ge pekpinnar åt TS.

(Och för övrigt, de som säger sig vara emot avlivande rent generellt - är ni veganer? Själv mår jag enormt dåligt om jag avlivar och slänger bort. Men kaniner är i grunden matdjur, och om jag kan använda kaninens kött så har ju inte dess liv varit "i onödan" bara för att jag avlivar pga temperament eller liknande. Om jag avlivar så tar jag vara på köttet, och i bästa fall kan jag även skänka pälsen till en kompis som kan ta hand om den.)

#63 Men det är ju inte snällt mot kaninen. Det som är grejen, denna kaninen kan leva vidare med en så pass enkel lösning. Därav min reaktion. En bettfelskanin som behöver åka in till vet. ofta, sövs ju - vilket inte är bra i längden det heller. Men som sagt, detta problemet har en enkel lösning.

Nej, då letar man hem ett tag. När man letat några månader kanske man kan tänka om, men det är ändå ingen ursäkt.

Jag erbjöd mig innan att testa kaninen? Eftersom jag faktiskt har vana av sådana här kaniner försöker jag mer än gärna. Finns dock i Skåne.

(Ja men det är en annan sak, tror knappast TS avlivar och "sparar" kött och päls. Och nej, jag är inte vegan, dock nästan vegetarian. Finns en lång förklaring ang det där då jag är tvingad till att äta lite kött - får näringsbrist och svimmar annars då jag äter väldigt lite. Men äter max kött en gång i veckan, och endast från djur som jag vet levt bra och blivit rätt slaktade - pappa känner många "privatslaktare" då han själv jobbat som slaktare förr, men nu blev det väääldigt OT ^^)

#64 Kaninen blir nog inte ledsen att man avlivar den, den borde bli lättad att den slipper vara sur och agresseiv hela tiden.

Men när den är död så känner den ju inget.

#65 Om du hade varit väldigt sur och arg av dig hela tiden, hade du velat att folk dödade dig då? Hade du blivit lättad av att få dö då? Nej knappast. Det FINNS ju en enkel och smidig lösning - bara att jobba på den? Eller försöka skicka ner kaninen till mig så jag kan testa den.

Vad är det med er, ni har väl inte varit på alla sveriges 4h gårdar? På vissa djur på vissa 4h gårdar står de skyltar t.ex Klappa inte Rufus han bits. Baggen kan vara arg. Kaninen gillar inte att bli klappad etc.

Om ni var på en 4h gård och där fanns en kanin i en box eller utehage där de stog en skylt "Gå inte in till Bella, hon bits" Skulle ni då proppsa på att 4h gården ska avliva henne?

Jag anser att kaniner på 4h har det hur bra som helst. På de jag har besökt då.

Har själv lämnat in min jättekanin till en 4h då han ej trivdes att bo inne och det var mitt i vintern.

Kan förstå en uppfödare som har en aggressiv kanin som ej passar i Avel och man vill göra sig av med den. Men har man en kanin som är en "kelkanin" Så finns det ju lösningar och man kan ha tiden för att hitta en bra utväg.

Självklart ska kaninen avlivas om den mår dåligt, men om den i övrigt äter, ser bra ut och beter sig bra på egen hand så förstår jag inte varför man ska avliva bara för att den inte uppskattar en människas sällskap. 
jag skrek ibland på mina föräldrar när dom öppnade dörren till mitt rum osv.

#63 Efter att veterinären visat så kan man klippa tänderna själv. Utan bedövning eller sövning. Som att klippa klorna.

Det ÄR en enkel lösning, om man vill ge kaninen det.

Men ändå så tycker de flesta KiF-are att bettfelskaniner ska avlivas - trots att det är lättare att ge en bettfelskanin ett lyckligt liv, än att ge en aggresiv kanin ett lyckligt liv.

I likhet med #51 anser jag inte det är rimligt att avliva ett djur om det inte är sista utvägen. Det finns väldigt många fall då agressiva djur har vänt och fått ett fint beteende då de fått en andra chans hos personer som vet hur man handskas med dem. Min väninna har tagit hand om två hundar som tidigare haft agressiva tendenser vilket man aldrig skulle kunna tänka sig om man möter dem idag. Men givetvis finns det vissa undantagsfall där man arbetat så gott det går med djuren och inte sett någon förbättring, är det på detta vis så har jag förståelse för att man avlivar djuret i fråga.

#63 jag är varken vegan eller vegetarian och tycker inte det är fel att äta kött så länge djuren lever under humana förhållande. Däremot så skulle jag (min personliga åsikt) inte kunna tänka mig att äta ett djur som tidigare varit ett sällskapdjur, ett djur man bildat ett band till. Även om det skulle kunna anses som slöseri med kött eller päls efter avlivning, eller att det skulle kunna sägas vara jämförbart med kött man köper i matbutiken så säger mina känslor stopp för att äta någon jag sett som en vän. Och jag tror att det är ganska vanligt att personer känner så.

#67 Håller med helt.

#68 Jo jag vet, men det är inte så många som faktiskt vågar/vill göra det. Jag hade själv inte vågat.

Dessutom är bettfel en "skada", till skillnad från aggressivitet som är ett beteende. Alla människor är olika - varför ska inte kaniner få vara det då?

Bettfel är en ärftlig defekt, som också kan uppkomma av skada.

Aggressivitet är också ärftligt, och kan uppkomma av hanteringen / traumatiska händelser.

Ser fortfarande ingen skillnad. Båda kan "botas" med mod, tid, engagemang.

Visst är människor också olika, men här kan vi ju dra en paralell mot de människor som hamnar utanför samhället för att de inte fungerar så bra. De blir "soc-fall", långtids-sjukskrivna, hemlösa, knarkare, kriminella.

Och visst kan de räddas. Med mod, tid, engagemang. Men trots att de kan räddas, så finns det vääääääääääldigt många människor som står utanför samhället.

#71 Jojo men över lag. Det är en form av fel som jag kallar skada. Uttryckte mig fel, sry

Ja men det är fortfarande så mycket enklare att lösa TS problem än en kanin med bettfel. Bettfel går också att lösa, men det är kostsamt, jobbigt för kaninen etc. TS kanin vill vara utan hantering - enkelt fixat.

Ja, men de får ändå vård (okej inte hemlösa..? Jag vet inte.)  Inte så att vi direkt dödar folk som har någon form av "problem" eller vad man ska säga.

Jag tar gärna och provar kaninen, har stora burar, vana vid sådana kaniner. Har både mod, tid och engagemang.

Nej, vi avlivar inte våra missanpassade ^^….. Men det är många av dom som tar livet av sig själva.

Nåväl.

Jag tycker att det är JÄTTEBRA att du ställer upp! Jag har själv möjlighet att ha aggron i en stor Hage om dom funkar bra i grupp, har tagit tillbaks en kanin som jag sålde som nu går i hagen och mår fint :). Jag lämnar lynnesgaranti och tar tillbaks de som inte funkar bra i sina nya hem.

Samt att jag har en jättefin hane som börjat hugga, han var supertrevlig tidigare men efter att han fick para på 6 honor på 3 dagar har han blivit lite knäpp. Riktigt, riktigt hetsig och försvarar buren som en tok. Jag har provat att byta burplats åt honom och det verkar bli bättre, när han inte sitter nära andra hanar.

Så jag är inte direkt den som slår ihjäl en kanin bara för att ^^. Men jag har full förståelse för de som inte orkar ha kvar en aggro-nin.

För övrigt så är många hoppkaniner lite mer "på hugget" än andra. Men de är också modigare, snabbare och bättre på hoppning….

Jag förstår också att man kanske inte orkar. Orkar man inte så gör man inte och hittar man ingen annan lösning avlivar man. Det är sorgligt men så verkar det. Jag kunde väl önska att alla kaniner fick en chans, för jag tror ofta att de är mycket missförstådda varelser (i varje fall de som bedöms som aggro hopplösa fall). Kanske identifierar jag mig med dem och önskar att vi levde i en värld där alla fick en chans även de missförstådda (och ev missanpassade), vilket kan vara samma sak i bland. Beroende på hur man ser.

De flesta skyller på kaninen istället för att kanske säga: att det är de som inte är så säkra på vad o hur man ska göra.

#73 jo men kaninerna dödar ju inte sig själva direkt ;)

Ja precis!

OM kaninen ska lämnas till någon annan, så anser jag att det absolut viktigaste är att personen ifråga vet exakt vad den ger sig in på, och inte kommer att tröttna om det inte blir några framsteg! Det är så lätt att svåra sjur får åka runt till olika ägare, trots att de har varit mentalt förberedda.

Jag tycker inte att man ska avliva friska djur. (är kaninen frisk?)

Men däremot så mäste man även tänka att död är död. Kaninen kommer inte att sakna livet efter att den avlivats. Finns det inget man kan gära för att den ska må bra, så anser jag att det är humant för djuret att få somna in. Det är svårt att lida över att man är död.

Men givetvis tycker jag att man ska göra allt i sin makt att få djuret att må bra! Men var mycket försiktig med att lämna iväg det.

#76 Om du syftade på mig så kan du gå in och läsa tråden "Albins historia" så förstår du nog vad jag är för en person.

#77 Syftade inte på någon speciell alls :) Vet bara att vissa tog upp att hon borde skänka den till någon annan.

Tycker inte riktigt att de är okej mot en kanin som inte mår bra att flytta runt till andra människor som ska försöka lösa det eftersom det är onödigt mot ett djur som mår dåligt att utsättas för mer stress. Tycker då det är mer humant mot djuret att avliva det, kaninen räknar inte hur länge de lever utan livskvalitén. Dessutom finns det massor med kaniner där ute som har de kasst och letar nya hem som är friska och trevliga individer, varför prioriterar man inte dem före de aggressiva som inte mår bra av olika anledningar.

#63 Har du haft en kanin med bettfel som du klippt tänderna på varje vecka? För jag anser inte att den kaninen får leva ett bra liv med all den stress det innebär med tandklippning. Det går kanske ett tag, men det är väldigt stressande för kaninen, så till slut väljer dom flesta att avliva. Jag har själv hjälpt en granne, som hade en kanin med bettfel att klippa tänderna, det är inte svårt alls att klippa, men det kändes som ett övergrepp på kaninen varje gång. Svårt att klippa rakt och bra, det kunde lika gärna bli snett eller för kort. Kaninen måste hållas stadigt och stilla för att det skulle gå att klippa.

#75 Djur i fångenskap har ingen möjlighet till det. I det vilda så söker sig sjuka djur bort från flocken/kolonin för att dö i ensamhet. Då menar jag bettfel tillexempel.

Aggressivitet är ju inte ett problem för vilda djur. Aggressivitet är ett symptom på att kaninen i fångenskap inte trivs i sin situation, den har ett behov av att säga "låt mig vara!!!".
Eller som med min hane "aaaaagiggidigiigididi måste få kn*lla eller attackera dig för du är en annan hane som tar mina brudar aaaargh!!!" 

Jag tycker att det rimligaste att göra med kaniner som får aggresivitetsproblem är:

1. Miljöombyte: större bur, eller Hage, eller bur på annan plats. Kanske kan det vara personkemi med skötaren också. För aggrohanar, ta inte i andra hanar innan du tar i den. Kanske flytta den långt bort från andra hanar.
2. Kastrering
3. Om 1 och 2 inte funkar, avlivning.

#81 håller med dig nu :)

Fast tycker ändå att man ska testa att ha den i tex en box länge utan hantering. Blir kaninen lycklig av det, varför då avliva? :)

#83 vad vinner man på att ha en kanin som inte går att hantera? En kanin som inte går att umgås med? då tycker jag att det är snällare att ta bort den.

#66 Nej, men en människa kan ju ändra sig mycket lättare än en kanin. Eftersom människor kan tänka och dem förstår nog lite bättre än djur.

Dessutom är det mot lagen.

#84 varför måste kaniner vara tillgivna och kontaktsökande då? Alla är ju olika. En osocial människa hade du inte klagat på men en osocial kanin vill du ta bort. Och varför måste man vinna på att ha en kanin? Trodde det viktigaste var att djuret var lyckligt men tydligen inte.

#86 Människor och kaniner är ju inte samma sak. En sur kanin är väl inte lycklig?

#87 En människa som är sur jämt är oftast inte heller lycklig ;)

Gör vad om känns bäst ♥

#87 säger samma som Frida.

Vi hade en galen kanin, vi kunde inte mata honom utan att han anföll oss.

Vi gav bort honom till pappas kompis pappa som har en bondgård, däär har Pim det suveränt.:)

Det finns en ganska stor anledning till att man inte ska lämna djur som inte är sociala/bits/sparkas osv till gårdar där det springer barn omkring.

Det spelar ju ingen roll hur mycket skyltar det än sätts upp om att klappa inte den, eller den…små barn kan inte läsa.

Det slutar oftast med att lilla Elsa 3 år lik förbaskat klappar den kaninen, geten eller vad det nu är som bits och vad händer med djuret då?

Den får ju inte stanna kvar där iallafall utan slutar oftast med en avlivning iallafall.

Människor kan ju gå i terapi eller komma på vad problemet är och försöka lösa det. Och det är väl lite svårare för kaniner att göra det.

Och om man ska ha en sur kanin så lämnar man den väl för det mesta ensam. Så då blir väl inte kaninen lycklig!?

#86 Det var väl aggresiva kaniner som det här handlade om, att et kanin inte är så social och tillgiven, det kan man ju acceptera, men inte en aggresiv kanin som bits och attackerar och inte går att hantera, det är stor skillnad. Sen kan du väl inte jämföra människor med kaniner.

#91 precis så ska man göra! :) 93 jodå det kan dom visst. Men detta var ju en hona som kunde bo med annan hona/kastrerad hane så då är den ju inte ensam utan får ett bra liv. #94 det är ju därför den är aggressiv. Jag tänker bara ett steg längre. Den är inte social - vill inte bli hanterad - biter/hugger. Så jo, jag det det bara från ett enklare håll. Varför skulle man inte kunna? Varelse som varelse.

#95 Du har både rätt och fel i det du skrivit, men orkar inte diskutera det här just nu.

Jag hade en aggressiv kanin. Hon bor kvar hos mig men är inte aggressiv längre. Hon blev väldigt mycket bättre av mycket Motion. Vi började med hoppning, tricks , och vara utanför buren mycket samt socialisering. Vi övade in en speciell runda runt om huset så hon vet precis vart hon ska när hon är ute och går i sele :) Hon var VÄLDIGT revirvaktande förut men nu är hon bara lite småsur och knorrar bara om man bökar omkring väldigt mycket. Men du kan testa de här grejerna, de funkar :) Jag la också in leksaker i buren. Testa de här innan avlivning, ta det som absolut sista utväg.

Helt ärligt så är det väl ingen idé att sitta här och spekulera huruvida kaninen skulle vara lycklig eller ej.

Hon undrar helt enkelt om hon bör avliva kaninen eller ej.

Jag säger 4h gård, åk och titta om du skulle kunna tänka dig att lämna din kanin till en sådan. Skulle de inte funka eller ingen 4h gård skulle ha plats så avliva då.

Skulle det handla om en hund som gjorde sådana här utfall skulle den utan tvekan bli avlivad, om det t.ex varit en rottweiler. Kan hända att folk hade kunnat leva med det om det var en chihuahua…

#94 håller med helt, jag menar inte att kaninen är kontakt sökande men ett djur som är aggressivt mår inte bra och precis som du sa Livetskaniner så ska de handla om att djuret är lyckligt och de är de inte ifall det är aggressivt. Tycker du säger emot dig själv rätt mycket i de du skriver.

#94 Det finns många kaniner som är skygga och lite rädda, springer undan och vill inte att man ska ta upp dom, MEN dom kaninerna är inte aggresiva, bara inte så sociala. Sen finns det kaniner som är aggresiva i buren och attackerar så fort man sätter in handen i buren, då är dom revirvaktande, sen finns det kaniner som även bits och är aggresiva utanför buren. Inget av det är kul, en icke social kanin kan jag acceptera men inte en aggresiv. Nu är det ju också så att för att kunna sköta en kanin måste man ju hantera den.

Terapi för kaniner….skulle inte tro det.

Dom som skaffar en kanin dom skaffar den ju för att ha ett trevligt husdjur, som man kan kela och gossa med och som helst ska vara tam och tillgiven, ofta är det barnfamiljer. Ingen vill väl ha en aggresiv kanin, vidhåller att det bästa är att avliva.

#100 kan bara hålla med till hundra i det du skriver, skönt att det är fler här inne som har den åsikten (:

Jag har inga problem med osociala kaniner som hellre sitter i buren, men som inte hugger/blir arg OM man tar i den. Jag vill ta upp min kanin dagligen för att kolla igenom. Om den sen inte vill kela, fine, då släpps den ut i hage/tillbaka i buren/tas ut i sele en stund istället för att sitta och mysa.

Vissa kaniner är översociala och blir rentav deprimerade om de inte får sitta och mysa länge, visst kan man då istället få dåligt samvete de dagar man jobbar mycket och inte riktigt har tid att kela fullt så mycket.

Men en kanin som hugger, oprovocerat, det är en kanin som inte mår bra. Om den är arg eller osäker, det vet jag inte. Ilskan kan komma utav smärta, att den har ont någonstans. Jag hade en hoppkanin som var rädd och osäker, och blev han överraskad så högg han - och hängde sig fast. Men så länge man gick lugnt fram så blev han ju inte rädd = man blev inte biten = inget problem.

Däremot har jag tagit bort en egenuppfödd kanin, som blev aggressiv tidigt (4 månader), efter 2 års kämpande. Hon rymde, attackerade en när man kom i närheten, och till slut så kände vi att det funkade inte.

Aggressiva kaniner är inte långvariga hos mig, då jag har ett barn, och små barnfingrar kan lätt bli avbitna av en kanin ifall den hugger rejält. Jag tar inte den risken. Mitt barns välbefinnande är mer värt än en kanins, så är det en aggressiv kanin, så blir det avlivning alt tillbaka till gamla ägaren. Men det kanske ni anti-avlivningsmänniskor tycker är fel också? Kanske skulle jag ge dessa "aggro-kaniner" en chans och så kanske mitt barn blir av med ett finger på kuppen?

Oj vad mycket som skrivits och väldigt mycket OT vilket inte uppskattats, jag vill hålla mig till ämnet och inte diskutera vad en 4h gård är, ni får inte ta mig som sur eller att jag inte tål OT, men just nu vill jag hålla mig till ämnet. Jag tror att de flesta missuppfattat. Jag vill för tillfället inte avliva utan jag vill testa allt som bara går innan jag börjar diskutera avlivning.

Många har undrat om jag testat miljöombyte, kompis, större bur o.s.v. Jag svarar ja på allt det.

Jag känner inte heller till att det finns någon 4h gård på gotland, men det gör det väl, men det är INTE ett alternativ.

Jag kan inte ens plocka upp henne ur buren, även om jag har vantar och tjocka tröjor så tvärvägrar hon och det är ju frustrerande att inte ens kunna lyfta upp henne. Det enda sättet är att få tag på henne är att lägga en handduk på henne för att sedan, försiktigt lyfta upp henne.

#103 Då motsäger du ju din rubrik? "avlivning ett alternativ"?

#103 Känns som att det är väldigt stressande för kaninen och väldigt jobbigt för dig, jag skulle ha avlivat, finns liksom inget alternativ som jag ser det.

#102 Hm, jag tycker kanske att det är lite konstigt att ställa kanines liv mot att ditt barn kan få fingret avbitet. Det är väl den vuxne i familjen som ska se till att både familjens kaniner och barn får det de behöver. Jag tycker likaså att det är fel att låta barn härja med kaniner. De måste lära sig att respektera kanines behov också. Om man har en bitsk kanin så är det självklart att barnet inte ska umgås med den, varöfr blandar du in det? Ingen här påstår att det är en bra idé. Ingen här har direkt tyckt att det är bra att kaniner biter av barns fingrar. Bara för att man inte tycker att aggrobeteenden är ett jättebra skäl till avlivning så betyder det inte att man ska låta bli att ta hand om problemet i sig självt.

Jag har funderat lite på de här trådarna. Det finns en regel att man inte får posta trådar som hotar att avliva kaniner. Det här är ju faktiskt just det (även om författarna absolut inte har för avsikt att hota eller därigenom försöka förmå någon att ta över ansvaret för kaninen.) Men det blir ju i praktiken samma sak. Vi sitter här och argumenterar -några för att rädda kaninen, andra för att stödja trådförfattarna (flera just nu) att fatta beslutet om avlivning, eftersom de egentligen verkar ganska bestämda på att det är den enda återstående lösningen. Men de verkar samtidigt behöva få okej för det.

Jag tycker det är olustigt att följa processen mot att kaninerna ska avlivas. Visst jag får skylla mig själv som inte kan hålla mig borta från dessa trådar. Men ändå.

På något vis känns det som om trådskaparna vill få moraliskt stöd att det är ok eller rätt att avliva? Jag kan inte ge det tyvärr i dessa fall om aggrokaniner för jag tycker inte det är rätt i någon högre grad än att det råkar vara den lösning som trådskaparna ser sig tvugna till. Och eftersom djuren är utelämnade till två saker: vad lagen säger och den individuella djurägarens moral och beslut så blir det ointressant att jag råkar ha en annan uppfattning om vad som är rätt, det är inte mitt djur och lagen förbjuder vad jag vet inte att man avlivar ett sällskapsdjur.

Att posta här blir ju på något sätt att försöka döva det dåliga samvetet för att man umgås med tankarna på att avliva ett djur som man kanske också har en bindning till, genom att få okej av andra. Jag kan känna att det är en sak om man frågar om hjälp med beteendet. Då är det meningsfullt att försöka hjälpa, men vad ska vi säga om att avliva? Det blir bara otroligt jobbigt att det postas så mkt om det, om specifika kaniner, specifika individer, då blir det i stil med de trådar som hotar med avlivning. En slags kamp mot den avlivning som trådskaparna nästan redan bestämt sig för är enda alternativet genom att säga att de redan försökt allt.

(Om man gör det till en principiell diskussion. Kan man ju säga det man tycker och ha för och emot och diskutera. Då kan man lufta sina egna värderingar och möta andras och ge varandra något att fundera över, men det handlar inte om att ta ställning till några specifika individers liv.)

Att trådskaparna inte vill ha pekpinnar eller synpunkter eller förslag till olika strategier blir jättekonstigt - hm, jo visst, men de skriver ju här för att höra, och något vill de väl då ha? I så fall om man inte vill ha synpunkter på alternativ till avlivning, så blir det ju just bara kvar: ska vi avliva vår kanin eller inte, vad tycker ni? Vilket jag inte tycker känns en okej fråga mer än att någon säger: om ingen annan tar min kanin så avlivar jag.

104# Nej, jag vill ju inte avliva, men jag ville veta om det var ett alternativ.

#107 vad hade du tänkt dig att folk skulle svara i denna tråden?

#103 Man måste nog få lösa upp frågetecken som vad 4H är osv. Jag tycker ändå att folk försöker hålla sig on topic och ge sin synpunkt?

Jag tror det finns saker du skulle kunna ha nytta av. Youtube, rabbits aggression, aggressive bunny, aggressive rabbit osv är bra början.. Finns även massa andra uppslag: scared rabbit, biting rabbit, taming rabbit osv.

På nätet finns otaliga sidor om aggressiva beteenden. Det finns böcker osv. Alla säger att det tar tid, man måste vara konsekvent, tålmodig och man måste förstå hur kaninen uppfattar det du gör: dvs. om du sträcker in hand, arm framför den vs om du gör det från ovan, ordentliga handskar o kläder som små vassa tänder inte kommer igenom. Olika hjälpmedel och tillvägagångssätt. Osv osv osv.

Eftersom du vill hitta alternativ är det kanske också bra om du skapar en tråd och redogör för vilka strategier du redan prövat och vad som var problemet? Samt läser en massa på nätet, i synnerhet engelska källor.

Det är mitt tips?.

#106

Så om jag har mina kaniner inomhus i lägenheten, tittar bort ett ögonblick och min son sticker in fingret i buren för att han tycker om kaninen - ska inte jag känna mig trygg med att kaninen inte hugger det första den gör? Burarna är barnsäkrade, så att de ej kan öppnas, men gallret kan jag inte göra något åt. Men man kanske måste ha inglasade burar i ett skyddsrum om man har barn? Även om man som jag, gillar att ha dem mitt i vardagsrummet där de alltid får var med. 

Hemma hos mig är kaninerna familjemedlemmar, de bor inomhus, motioneras 80% inomhus (springa lösa i lägenheten). Och nej, jag vill inte behöva övervaka kaninburen varenda sekund av mitt barns vakna tid. Mitt barn är djurtränad, han är snäll och försiktig, men vill gärna klappa. Och när man har barn så kan man inte utesluta dom från att vara med (kom tillbaka när du blivit förälder och argumentera emot det).

Likaså är detsamma med hunden, där ser jag alltid till att ha hunden i närheten av mig så jag kan ha ett vakande öga, men jag VET att min hund inte bits. Så jag kan känna mig lugn med att han inte hugger om min son kommer fram för att klappa utan istället uppskattar det.

Som vuxen, och förälder har man ett ansvar. Inte bara över djuren som införskaffas, utan framförallt mot barnet man valt att ha. För mig kommer min son först, i alla lägen. Djuren är mitt intresse, och jag är glad att min son är lika djurtokig som jag. Ifall jag blir biten, visst fine, men jag vill inte att min son ska bli det (konstigheter?).

#106 Nu var ju anledningen till att det blev lite väl mycket OT i tråden, därav att jag blev lite smått sur över att vi inte höll oss till den huvudsakliga frågan. Den huvudsakliga frågan var inte heller "Skall jag avliva eller inte". Utan det var om avlivling kunde vara ett tänkbart alternativ när man gjort allt. Och jag har som sagt testat mycket och främst det ni nämnt i kommentarerna. Men jag ser ännu inte att avlivning är det enda tänkbara alternativet utav jag vill fortsätta kämpa för att finna en lösning som fungerar för oss som hanterar och sköter kaninen och främst för kaninen. Fortfarande gällde inte att jag inte hanterar andras synpunkter utan de diskutioner som skapats i tråden som egentligen inte berör ämnet. Dessutom var inte frågan avliva eller inte. Utan det enda jag ville veta om det kunde bli ett alternativ om inget annat fungerar.

#110 Håller helt med dig, det är det ju alltid föräldrarna som har ansvaret för djuren som införskaffas, MEN ingen förälder vill ha en aggresiv kanin, som kan bita barnen. Ska man skaffa en kanin som barnen ska kunna kela och hålla på med, så ska det vara en kanin som inte visar det minsta tecken på aggresivitet.

#112 Nu fortsätter du med OT trots att ts skriver klart och tydligt ovanför dig vad hon önskar med tråden :P

109# Har skivit ett antal trådar och bett om hjälp ett antal gånger samt vilka strategier jag använd mig utav. Men jag kollar olika sidor och testar och försöker varje dag. Jag har inte gett upp och tänker inte göra det på ett tag. Jag ville egentligen veta om avlivning kunde vara ett alternativ när man testat allt, men jag har inte testat allt än, därför så är avlivning inget alternativ för tillfället och förhoppningsvis lär det aldrig bli ett alternativ.

108# Ursäkta?

#110 Jag kan tänka mig att det är väldigt svårt att sätta sig in i situationen om man inte har barn själv. Då blir ju husdjuren ens "barn" och det som betyder mest. Skulle jag ha en kanin inne som var så aggressiv och hugga oprovocerat så skulle jag aldrig tveka att avliva den för att skydda min son, och det samma dag det hände. Han går före dem alla dagar. Detsamma skulle gälla en hund som hoppade på honom och bet helt oprovocerat. En normal förälder gör allt för att skydda sina barn. Så jag håller med dig helt!

#114 Vad hade du förväntat dig för svar när du skriver en sån här tråd?

Jag orkar inte svara på allt (är på bal) men innan du beslutat avlivning - skicka ner kaninen till mig så ska jag se vad som går att fixa.

Ojdå! Råkade anmäla ett av inläggen här av misstag (skyller på min iPhone som gör lite som den vill). Vet inte vilket inlägg det var, men tänkte bara skriva det så att den vars inlägg av misstag blev anmält av mig vet det, sorry :-(

116# Att få höra var folk anser om att det är ett tänkbart alternativ samt deras synpunkter om ämnet. Och det är klart att folk skriver, men även OT som inte gäller ämnet kommer med och det var det jag blev irriterad utav. Därför bad jag om inget OT för jag ville fortsätta hålla mig till ämnet så att det inte blir missförstånd.

117# Vill fortfarande INTE besluta om avlivning utan höra om det är ett tänkbart alternativ när jag inte kan göra något mer, men än ger jag mig inte och det kommer jag inte göra på ett bra tag.

#120 nu tror jag jag är med igen! Du vill inte avliva utan är villig att testa allt annat först? :) Men svaret på din fråga är ja.

Vad bra att du vill testa allt. Då är det ju lättare för alla att försöka hjälpa dig med tips? o info om för det. Just nu orkar jag inte dock, för det här har gjort mig upprörd. Men om du kollar annaHs tråd om samma fråga tror jag att jag postade en massa grejer där länkar till sajter med god information (bara lite av dem som finns som jag tycker verkar bra, finns massa mer) o videor (även i din tråd nånstans har jag postat en länk till en bra video (en i mängden, i fall du har svårt att hitta andra bra så ska jag gärna hjälpa till o leta vid tillfälle))) Om man är lite matt o inte orkar börja befatta sig med det skrivna, kolla förstå på videor på youtube i ämnet finns massa på engelska. Då ser du hands on vad de gör. Kanske känner du dig peppad och lite hoppfull och glad rent av??

Mannez: att det blir lite OT för Dig är nog svårt att göra något åt, för alla tar din fråga på största allvar som det verkar och det väcker också starka känslor och när den ena skriver något om saken så måste man kanske säga emot (för man säger ju emot det råd som de vill ge Dig). Lite OT är svårt att undvika och det blir starka känslor kring en sådan här fråga. Så är det nog bara. Tycker iaf jag.

122# Dock så tror jag att de flesta missuppfattat frågan, de flesta antog att jag skulle besluta om avlivning nu. Men frågan var om avlivning kunde vara ett alternativ - när jag gett upp då vill säga. Men än tänker jag fortsätta kämpa. För min och Bellas skull :)

#111 #123 Varför skulle nån ha missuppfattat?? Om du läser vad du har skrivit så var ju den ursprungliga frågan om vi tyckte att du skulle avliva kaninen när hon fått sin kull.

Btw, har en kompis med ett oerhört tålamod med kaniner som bits. Jag lät henne få min hane som var aggro, och han är fortfarande arg men inte lika. Hon blir inte rädd så som jag kan bli.

Men, hon hade en annan hane också, som visade ett aggressivt temperament. Hon kämpade sig blå med honom, han var så arg (oprovocerat flög han på henne i buren, på marken, i sele.. ja överallt). Men den dagen han bet henne i ansiktet (flög ut från buren), då blev han avlivad på studs.

Hur länge ska man kämpa på kaninens bekostnad? En hund som biter människor rekommenderas ju att avlivas, och de flesta säger inte emot det. Varför ska vi då envist hålla kvar vid dessa aggressiva kaniner, och avla vidare på dem? Om kaninen inte är arg pga smärta (vilket då innebär vet.besök och ev. avlivning för en kanin ska ju inte behöva ha ont), så är den arg som individ - och den ilskan förs ner till avkommorna.

#123 toppen! :) Men om du vill testar jag gärna kaninen, och ser om den trivs hos mig. Så kanske problemet kan lösas. Har 2-våningsburar där varje våning är170x70x70cm. Dessutom enorma hagar. Och som sagt, vana av sådana här kaniner. Men vet du varför kaninen är aggressiv? Är det för reviret?

#125 Vill bara säga att vi alla verkar rörande överens om att man inte ska avla på kaniner med sådana problem - om man inte lyckas lösa dem och får världens finaste kanin. Då får man ju förmoda att det fanns ett skäl som man kommit till rätta med.

#123 Jo det ger lite intrycket i inlägget att du var beredd att ge upp. Kanske läser man lite med andra liknande inlägg i minnet. Men hur det nu var, så förstår vi nu när du förtydligar vad du vill. Och dessutom kanske var du närmare avlivningstankar när du skrev medans du nu känner dig lite peppad? Eller inte, vad vet jag. I varje fall, alla hade för avsikt att svara dig, men det är starka frågor och det är nästan oundvikligt att vissa inbördes diskussioner kring kommentarer dyker upp, det måste de få göra, och du får försöka ha överseende. 

hon kanske har ont någonstans kanske cancer inne i kroppen och har ont?

Jag hade avlivat det är ju inte så kul att ha en kanin som mår dåligt och attackerar.

Att "lämna kanninen ifred" fungerar ju tyvärr inte det heller.

För det första kan jag tänka mig att en kanin skulle bli vääääldigt ensam. (om den inte har en kompis förstås).

Men hur ska man då göra med allt det praktiska som måste göras? Kloklippning? Visitering så att den inte har några problem? Om man bara lämnar kaninen ifred kommer den atnagligen snabbt att avvänja sig med lyft/männiksor, och då kommer varje kloklippning att vara en pina. Det känns inte speciellt aktuellt enlitg mig iaf.