Mor och dotter ska väl inte vara några problem.

Dock kan det ju hända att det kan bli lite svårare när de båda kommer in i brunsten.

skasar inte mamman iväg dem efter ett tag? Som de gör i det vilda? Men jag vet inte… Känner vissa som har mor och dotter utan problem.

#2 Finns ju de honor som tröttnar på ungarna efter några veckor, men inte alla. Vissa accepterar dem en längre tid. 

Men som jag redan sagt, mor och dotter ska inte vara några problem. Du får bara kolla till dom när dottern blivit äldre och kommit in i tonåren, samt när de brunstar. 

Det brukar bra, jag har tillexempel mor och dotter ihop nu. De gick till och med i separata burar ett par veckor och sattes sedan ihop utan några problem som helst. Då enligt mina erfarenheter brukar det gå bra.

Jag har två grupper med mor och två döttrar, båda dessa grupper fungerar jätte bra med varandra, nu på våren har det ju hänt att dem juckar och jagar lite på varandra men inget allvarligare har hänt. Annars uppskattr dte värkligen varandras sällskap, puttsar, busar och har sej! :)

Det är alltså två grupper på 3 kaniner i varje grupp, en mamma kanin i varje grupp och två döttrar i varje grupp :)

Vad bra :) #4 Vad mysigt det låter små familje-grupper:)

och tack alla så mycket för svar!

Mor och dotter funkade bra för mig! Dock jagade moderna iväg ungen när det var en hane i närheten… Annars gick det bra! :)

Dock dog modern av okänd anledning i höstas och då började ungen bli lite deppig och sedan aggrssiv… har blivit bättre nu iallafall.. :)

Kram Tilda!

#7 Såg att båda dina kaniner gått bort i höstas, beklagar, verkligen hjärtskärande att höra :( Men vad skönt att din lilla tjej är bättre nu, angående din andra tråd så tror jag att det viktiga är att du uppmärksammar hur hon mår, kanske kan spendera en tid med henne då hon är i buren och se om det är något som verkar stressa henne? Om det skulle vara så tror jag att man skulle kunna tänka på ett miljöombyte, dina föräldrar är antadligen bara oroliga och vill dig och dina kaniners bästa, vänta därför och se efter så det inte finns något i hennes omgivning som skulle kunna påverka negativt. Prata även med vana uppfödare om erfarenheter du haft och berätta hur allt gått till, goda råd kan man inte få nog av. Gör du detta och uppdaterar dina föräldrar om hur allt ligger till så tror jag både du och dina föräldrar skulle känna sig mer trygga om du väljer Att ta en kull. Lycka till!

#8 - Tack, ja usch det är hemskt när en kanin dör :'(
Jag kollar till henne väldigt ofta… hon är rädd för katter, det märks.. skulle på ett kaninläger för någon månad sedan, och de hade katter lösa på gården där kaninerna skulle hoppa… Hon tvärvägrade, hoppade några hinder sen sprang hon och gömde sig under hindren :S
Men hur gör jag för att liksom få bort katterna? Det finns inte direkt något bättre ställe på gården heller… Katter kan ju gå överallt..

Kram Tilda!

#9 Det finna kattskrämare man kan sätta upp som ger ifrån sig något ljud. Dock vet jag inte vad kaninerna tycker om det.

#10 - Har också funderat på vad kaninerna tycker om sånna saker… :/ De borde ju höra det minst lika bra…

Sorry TS ska inte sno din tråd ;)

Kram Tilda!

#11 Ingen fara, har ju fått svaren jag sökte :) Hmm, ja det är klurigt med katter, men du kan spendera mycket tid ett tag vid hennes bur och se om någon/några katter frekvent dyker upp, gör de det får man ju försöka sjasa iväg dem, hjälper inte det kan man försöka spruta lite vatten på dem (med en liten vattenspruta el dyl.) bara för att markera att det är förbjudet område. Eventuellt sätta upp galler runt hennes bur så de inte kan komma nära. Fungerar inte det kanske det är bäst att du flyttar in henne. Hoppas det löser sig!