det tar tid det där med tonåren. har varit me det men inte längre! ta inte bort din hand när han hugger utan låt din hand och gör det du ska:)

Fast… Det är inte så lätt att göra det! Jag har liksom reflexer ^^ dessutom har jag blivit attakerad säkert tusen gånger.

Ska försöka filma när han attackerar, det är liksom inte att han attackerar och sen drar sig tillbaka. Om man inte flyttar sig så hugger han gång på gång! Nu har jag vantar när jag handskas med honom och t.o.m bara för att byta mat och vatten. Han är inte så bara i buren, utan det är även utanför buren. Springer han lös på golvet så jagar han upp mig i soffan… hahaha alltså detta låter ju helt komiskt :P men jag måste berätta hur det ligger till… Man kan ju unda hur en kanin som väger 2½ kilo kan vara så skrämmande, men det är han verkligen.Inte fören han har hoppat självmant in i buren för att äta eller göra ifrån sig så får jag springa upp och stänga luckan.

Det låter ju inte riktigt normalt..
Agressiva kaniner har jag handskas med men då har det främst vart i buren.

För´sök jobba med honom, ha på dig tjock vantar och knuffa bort honom när han bits. Biter han dig gång på gång knuffa bort honom och ignorera honom. De få gånger han är lugn belönar du med något gott.

Blir han inte bättre kan det vara bra att ta honom till en veterinär för en hälsokontroll.
Ev. testa att kastrera honom.

Om inget hjälper och han fortsätter vara så agressiv bör du överväga att avliva honom. Det är hårt men det är inte kul för dig, och han mår inte heller bra av att ständigt vara arg.

Jag hade avlivat, låter inte helt sunt, och man blir rädd OCH det kan göra skada. Har fortfarande ett rejält ärr på ena handryggen efter att en kanin högg och hängde tag. Efter det så rör jag inte arga hanar, hanar attackerar för att göra skada… honor brukar mer varna. Iallafall dom kaniner jag mött och som vänner har haft.

Har ju haft honom hos veterinären för bara ca 1½ vecka sedan p.g.a hans värmeutslag och veterinären sa att han var frisk i övrigt. Hon undersökte ju honom. Och jag varnade henne först att han var ingen trevlig kanin så hon satte en munkorg för små hundar runt halsen på honom så den gick över som en tratt över ögonen och munnen.

Jag vill ju inte ge upp så lätt om honom. Han kan ju bli bättre när han kommer över 1 års gränsen…

Fast så sur och aggresiv att det ska behövas "munkorg"  på kaninen hos veterinären när kaninen är frisk, är ju inte normalt, inte ens i så kallad "tonåren""

#6 nej jag tycker inte heller det är normalt…

Men så ibland så har han sina snälla stunder. t.ex om man har honom i soffan (där är han minst agressiv) och klappar honom så ser man att han njuter! Han fungerar jättebra med min hund, då är han nyfiken och vill undersöka och hoppa upp på henne, men med människor är det inte så bra…

#7 Är han kastrerad? 
Annars kanske det är mycket hormoner i kroppen eller något annat som stör honom?

Kaniner kan vara väldigt känsliga för hormonpåslag och det går ofta i arv. Även om mamman och pappan såg snälla ut så kanske ex mamman var ett monster som dräktig och med små ungar (=hon var under stark hormonpåverkan). Jag har själv en sån hona som blir aggressiv (riktigt!) under dräktighet och hon har nedärvt det till sin son som blev lite lurig i tonåren. Annars har jag näsan aldrig varit med om kaniner som blivit griniga vid tonåren.

#8, nej han är inte kastrerad… Kan man göra det nu i hans ålder, det är inte för tidigt? För isåfall är det ju helt klart värt det om det kan göra skillnad.

Kan ju annars vara tonåren. Min hona är likadan, dock anfaller hon inte på det viset, och hon har varit tonårig i snart 3 månader XP Men jag vet inte hur det är med hanar :/

10 japp du kan kastrera han redan nu, många gör de redan vid 5 månadersåldern… så ta å gör de så kan han bli bättre, men kan ju dröja lite innan hormoner försvinner helt upp te ett par veckor.

#1 tror inte det är tonårsåldern när han började när han var liten :)

Zira, min kanin, hennes föräldrar var oxå jättesnälla och så men hon är inte som dom, asså inet att hon är dum eller såmen…

Började han redan när han var liten så är det nog inte tonåren :/

Min hon ahar gjort så en gång när jag tränade att ta upp henne i sele. Då sprang hon efter mig och hotade mig med att hugga mot benet… tack och lov har hon slutat med det nu.

Agressivitet är genetiskt så avla inte på honom. Jag tittade på en dokumentär på svt som handlade om husdjur där det gjorts forskning på råttor. De hade tagit råttor från en stam ur kloakerna och delat upp i de mer och mindre agressiva. De har alltså parat snälla med snälla och agressiva med agressiva. Nu, flera generationer senare, är det stor skillnad! De hade två råttor som aldrig blivit hanterade förut. Den snälla var lugn och lät sig lyftas utan att bry sig så mycket, den agressiva attackerade.

Det är definitivt ärftligt med aggressivitet. Sen så kan det bero på tex smärta, att kaninen känner att han har övertaget osv. Men hormonell aggressivitet tycks vara starkt ärftligt.
Jag har nolltolerans vad gäller aggressivitet på mina avelsdjur, även under tonåren. Det kan vara ok att honor morrar under brunst/dräktighet och när de har ungar, men de ska INTE attackera.

Nu har jag ju inga planer på att avla på honom och kommer heller inte få några planer på det eftersom mina kaniner är endast tänkta till sällskap.

Anledningen till att jag frågade om det förs över var för att jag tyckte att båda hans föräldrar var så lugna och fina :/

Jag ska boka in en tid till kastrering nu i veckan! och återkommer med resultatet när det är gjort :)

Det kan ju vara tonåren + hormoner + att han är lite små tjurig.

Jag hade också en kanin som var super aggressiv! (Hona dock)
Hon attackerade mig flera gånger, och andra kaniner kunde hon verkligen inte vara med.
Men jag skulle aldrig avlivat henne! Hon var min värld ändå, hon fattade när man hade fått tag på henne och satt henne i famnen att det inte var så farligt ändå.

Hon gick tyvärr bort i höstas, och jag har inte kommit över sorgen förrän nu… Tänker på henne varje dag, och saknar henne.. men tårar hjälper ju inte till något, så varför gråta?
Hon lämnade efter sig en vacker grå Dvärghare/Löwen hona vid namn Maravillosa Ninjapig surviver, och hon är min ängel!

Förstår hur du känner! Du ska inte behöva avliva honom bara för att han är aggressiv.. Han var väl gosig inne om jag fattat rätt? :)

// Kram Tilda & Maravillosa!

#18, Herregud vilken liten söt goding på bilden :O Är det den kaninen som du skrev om?

Han är ju en innekanin och är värst inne i buren och på¨golvet när han får springa lös. tar jag upp honom i soffan så är han inte lika agressiv.

han är ute från buren/har tiilång till att vara utanför buren ca 2½-3 timmar per dag. När det snart bli bättre väder så ska jag ta ut honom där ute i sele. nu är ju hans päls trimmad väldigt kort p.g.a värmeutslagen så jag vågar inte ta ut honom riktigt än. det är bara ca 5 plusgrader här.

ringde veterinären nyss och fick en tid på torsdag för kastrering.

#19
Det där är Maravillosa, Billies (Hon som gick bort) unge! Min lilla Ängel..! :'3

Innekaniner brukar ju vara ganska lugna av sig, (Vad jag har erfarenhet av..), men han skyddar nog sitt revir väldigt mycket också! Hur gammal var han sa du?

Hoppas det blir bättre utav det! :)

// Kram Tilda!

En till bild på Maravillosa ;D

#20 Beror ju helt och hållet på kaninen, inte om den bor inne eller ute ;)

#20, Han är 7 månader!

Nu är han kastrerad och trött :P måste erkänna att jag var lite orolig för honom. men allt hade gått superbra!

#22 Skönt att höra! :)
7månader är ju runt tonåren så…

// Kram Tilda!